Dricksvattenteknik - Yttre miljövård

Dricksvattenteknik - Yttre miljövård


Förord
Rapporten omfattar det projektarbete på totalt 14 KY poäng som utgör det andra projektet i
Vatten och Miljöteknik distans/deltid utbildningen hos Bluepeak i Hallsberg. Denna del av
utbildningen består av 2 delar som slagits ihop av praktiska skäl, yttre miljövård på 4 poäng
samt dricksvattenteknik på 10 poäng. Åsa Molinatti har varit projektledare för oss och Anna
Berggren vår handledare. Vi fick 4 uppgifter att lösa och då vår grupp som tidigare bestod av
6 medlemmar nu endast var 4 medlemmar så fick var och en i gruppen en uppgift var.
Uppgift 1 - Vi fick några karakteristiska råvatten som vi skall välja lämpliga reningsmetoder
till, och på ett överskådligt sätt beskriva dessa metoder. Även en beskrivning på vad som kan
påverka dricksvattnet negativt på dess väg från vattenverk till brukare. Ansvarig: Jonas F
Uppgift 2 - Var att beskriva hur man bör bemöta klagomål, när man tar emot dessa som
kundmottagare på vattenverket. Samt vad man bör göra efter telefonsamtalet. Ansvarig: Claes
Uppgift 3 - Gick ut på att beskriva vad som gäller utifrån Miljöbalken och andra lagar.
Hur många lagar ersätter Miljöbalken? Vilka är Miljöbalkens fem grundstenar? För vem
gäller Miljöbalken? Beskriv skillnaden mellan EG-förordning och EG-direktiv? Vad innebär
en verksamhetsutövares egenkontroll? Definiera miljöfarlig verksamhet? Ansvarig: Åsa
Uppgift 4 - Var att redovisa vilka metoder det finns för att rena förbränningsgaserna i en
sopförbränningsanläggning. Även vilka miljögifter som kan tänkas spridas vid förbränningen
skall redovisas samt vilka metoder som finns för att avskilja dessa och vad man gör med
restavfallet. Ansvarig: Jonas P
Vi har jobbat med en mängd olika distanshjälpmedel såsom MSN, en gemensam webbplats
för delning av filer samt diskussionstrådar. Vi har även gjort en gemensam länksida där vi har
lagt upp intressanta länkar, där kan man även ladda ner detta samt tidigare projektarbeten som
vi gjort. Vi har också gjort en nyhetssida om vatten, som automatiskt söker igenom Internet
efter de sökord vi angett, så att vi snabbt kan ta del av alla nyheter som skrivs om vatten.
Slutligen vill vi rikta ett tack till vår handledare Anna Berggren samt vår rådgivare Erika
Svensson Gonzalez.
Hallsberg, oktober 2009
3
Innehåll
Uppgift 1 .................................................................................... 4
Karaktärisering .............................................................................. 4
Val av beredningsmetoder ................................................................ 4
Vattenverk 1-4 ...,........................................................................ 5
Motiveringar ........................................................................... 6
Metoder ................................................................................ 8
Efter vattenverket ....................................................................... 13
Uppgift 2 ........................................................................................ 16
Uppgift 3 ..................................................................................... 18
Miljöbalken ............................................................................ 18
EG-förordning och EG direktiv ...................................................... 18
Miljödomstolen ......................................................................... 19
Egenkontroller .......................................................................... 19
Miljöfarlig verksamhet ................................................................ 20
Ekologisk ............................................................................... 21
Uppgift 4 .................................................................................... 22
Inledning ................................................................................ 22
Teknik ................................................................................... 23
Utsläpp ......................................................................................... 24
Rökgasrening ........................................................................... 24
Källor ........................................................................................ 26
Bilaga Projektbeskrivning ............................................................... 27
4
Uppgift 1
I uppgift 1 så var uppdraget att karaktärisera 4 olika råvatten som vi fick lite data på samt
föreslå lämpliga beredningsmetoder för vart och ett. Motivera varför vi valde just den
metoden var också en uppgift.
Råvatten 1: Färg 10 - Fe 1,5 - Mn 0,1 - HCO3 60 - Hårdhet 5,5 - pH 6,8
Råvatten 2: Färg 20 - Fe 0,1 - Mn 0,05 - HCO3 25 - Hårdhet 2
Råvatten 3: Färg 45 - Fe 0,1 - Mn 0,05 - HCO3 25 - Hårdhet 2,5 - Lukt Stark mossa
Råvatten 4: Fe 0,1 - Mn 0,05 - HCO3 300 - Hårdhet 23
Dessutom skulle vi beskriva beredningsprocesserna på ett bra och överskådligt sätt med
koppling till vad Livsmedelsverket ställer krav på. Även de faktorer som kan påverka
dricksvattnet efter vattenverket fram till brukare skall beskrivas. Vi gav oss själva en extra
uppgift och det var att göra vattenverk 2 till en kompakt anläggning medan vattenverk 3 fick
ta hur stor plats som helst.
Karaktärisering
Vi anser att råvatten 1 & 4 är grundvatten och 2 & 3 är ytvatten, nedan beskriver vi lite enkelt
hur vi kom fram till detta.
? Råvatten 1 är lite lurig att karaktärisera då den höga järnhalten kan komma ifrån
syrefattig sjöbotten, Färgtal 10 är lite högt för att vara grundvatten, halten av Mangan
som är hyfsad hög tillsammans med hög alkalinitet samt den höga hårdheten gör att vi
ändå anser detta är ett grundvatten.
? För råvatten 2 avgjorde den höga halten av färg, den låga alkaliniteten samt låg
hårdhet att detta är ett ytvatten.
? Råvatten 3 var det ingen tvekan om, höga färgen samt lukten avgjorde direkt, att det
var låg alkalinitet och hårdhet gjorde det inte svårare att bestämma oss för ytvatten.
? Den höga alkaliniteten i råvatten 4 samt mycket höga hårdhet avslöjar det som
grundvatten.
Val av beredningsmetoder
De metoder vi anser är lämpliga för att bereda respektive vatten är illustrerade på sidan 5,
motiverade på sidan 6-7 och beskrivna på sidan 8-12. I illustrationerna så har vi också ritat in
vad respektive metod har för betydelse för de parametrar vi har fått för respektive vatten,
livsmedelsverkets gränsvärden är definierade i slutet på varje illustration. De metoder som
räknas som barriärer är också utsatta. Vattenverk 1 hör ihop med råvatten 1 osv. Vi beskriver
endast de metoder som blivit utvalda till våra vattenverk, övriga beredningsmetoder har vi
helt ignorerat.
5
Vattenverk 1-4
Bild 1: De passande metoderna för råvatten 1 som vi kallar för vattenverk 1
Bild 2: De passande metoderna för råvatten 2 som vi kallar för vattenverk 2
Bild 3: De passande metoderna för råvatten 3 som vi kallar för vattenverk 3
Bild 4: De passande metoderna för råvatten 4 som vi kallar för vattenverk 4
6
Motiveringar
Fällningskemikalie
Till våra ytvattenverk (2 & 3) har vi valt att använda en högladdat fällningskemikalie av
polyaluminiumklorid, utmärkande för polyaluminiumklorid är snabb flockbildning och stora
kompakta flockar. Basiciteten vill vi ha runt 80 % på vår polyaluminiumklorid då det ger
effektivaste fällningen samt den minsta pH förändringen, vilket ger mindre behov av
efterjustering av dricksvattnet med avseende på pH och alkalinitet. Andra fördelar med vår
högladdade polyaluminiumklorid är bättre sedimentationsegenskaper, starkare flockar, lägre
restaluminiumhalter.
Sedimentering - Sandfilter/Dynasand
Att vi valde traditionell flockningskammare/sedimenteringsbassäng/sandfilter till vattenverk
3 beror på att vi vill ha en kontrollerbar flockning/sedimentering som vi kan optimera utan
begränsningar samt att man inte bör välja Dynasand filter med färg över 40, och då vårt
råvatten 3 är runt 45 i färgtal så valde vi bort Dynasand för detta råvatten. Men däremot till
råvatten 2 så passar det utmärkt med kontinuerliga filter av typ Dynasand för att färgen på
råvattnet indikerar ett ringa innehåll av organiska ämnen. Fördelen med Dynasand är att de tar
liten plats då både flockning - fällning - filtrering sker i de cylindriska behållarna samt är
mycket driftsäkra och underhållsfria.
Långsamfilter/Aktivkol filter
För vattenverk 2 & 3 så stod valet mellan "bassänger med granulerad aktivt kol" och
"långsamfiltreringsbassänger" som finpolering. För vattenverk 3 så blev det den sistnämnde
på grund av att vi räknar med visst behov av ytterligare reducering av TOC efter
sedimenteringen och då passade långsamfilter utmärkt med sin karaktäristiska biohud som
bryter ner det "sista" organiska materialet. För ytvattenverk 2 så blev det kolet på grund av att
de tar liten plats, är mindre beroende av temperaturen på råvattnet, ingen stilleståndstid
(backspolningstiden är försumbar) för rengöring samt väldigt driftsäkert. Den viktigaste
anledningen var dock att vi bedömde att det var så lite TOC efter Dynasand att vi inte behöver
någon biologisk rening.
Luftning/Oxidering
För vattenverk 1 & 4 så valde vi luftning för oxidering av järn/mangan och avdrivning av
olika gaser. Vi valde ett ytterliggare steg med kaliumpermanganat för vattenverk 1 då det
vattnet innehåller så mycket mangan att vi inte tror att det räcker med bara luftning.
Jonbyte/Kalk
Att vi valde metoden jonbyte till vattenverk 4, för att minska hårdheten beror på att vi inte
ville ha någon slamhantering samt att vi inte vet vilket pH detta vatten har, vilket vi behöver
veta om vi istället skulle använda kalk som utfällningsmetod. Vi har en mycket hög alkalinitet
i detta vatten så ur det perspektivet skulle det passa bra med tillsats av kalk för att fälla ut
kalciumet. Fördelen att använda kalk är att vi slipper höja natrium halten men nackdelen är
stora slamrester. Kalcium och magnesium är inte skadliga för människor i de doser som finns
i våra vatten, ett medelhårt vatten ger oss 5 % av dagliga behovet. Problemet är istället att för
mycket kalcium gör att det kan fällas ut som "pannsten" när vattnet värms upp. Sen bildar
kalcium svårlösliga föreningar med de fettsyror som finns olika tvålsorter vilket ökar
tvättmedelsförbrukningen som i sin tur ökar belastningen för våra avloppsreningsverk. Ett för
mjukt vatten har visat sig öka hjärt-kärlsjukdomar enligt vissa undersökningar.
7
Desinfektion
I alla våra vattenverk har vi valt att ha UV-ljus som primär desinfektion och färdigbunden
monokloramin som sekundär desinfektion (ej vattenverk 4). Lamptypen vi valt till UV-ljuset
är lågtryckslampor. Att vi valde denna kombination beror på att ett flertal rapporter visar att
kombinationen UV & Kloramin ger den minsta mikrobiella tillväxten på ledningsnäten samt
minsta halten biprodukter.
Att vi valde lågtryckslampor istället för medeltryckslampor beror på att medeltryckslampor
kan orsaka nitritbildning då det sker en fotooxidering i samband med en del COD
sammansättningar men detta sker inte med lågeffektlampor av lågtryckstyp. Anledningen till
vårt val av färdigbunden monokloramin beror på att vi inte vill ha fritt ammonium i
dricksvattnet då det kan bildas nitrit i vattnet, dessutom kan ammonium ha en tillväxteffekt på
biofilmen.
Nitrit som tas upp av människor påverkar
syreupptagningsförmågan negativt, speciellt småbarn
kan skadas av detta. En del rapporter hävdar också att
kloramin är ett bättre alternativ för att kontrollera
biofilm i ledningsnäten än fri klor, som förbrukas redan
vid biofilmens ytskikt. Biofilmen penetreras djupare
eftersom kloraminet hinner tränga in längre innan det
reagerar vilket ger en långsam desinfektionseffekt även
inifrån biofilmen. Inte heller vill vi ha någon fri
klor/hypoklorit i vattnet då det bildas THM och en hel del andra ohälsosamma och
cancerframkallande biprodukter när det fria kloret reagerar med organiska föreningar (främst
fulvosyror).
Klor kan även ge upphov till andra kvalitetsbrister hos dricksvattnet, mätningar visar att
mängden lättillgängligt organiskt kol (AOC) ökar vid klorering (genom oxidering) och
därmed ökar även risken för mikrobiella problem i ledningsnätet. Klor kan även ge lukt och
smak. Förutom potentiella hälsorisker påverkar biprodukterna även avloppsslammet negativt.
Kloreringen bidrar med ca 30 % av uppmätta halter av adsorberbara organiska halogener,
AOX, i avloppsslammet. En annan nackdel med klorering är arbetsskaderisken som föreligger
vid hantering av klorgas.
Barriärer
Livsmedelsverket rekommenderar minst 2 barriärer när råvattnet är ytvatten och då skall helst
en av barriärerna vara av typen avskiljning och den andra inaktivering, detta råd följer vi i vårt
ytvattenverk 2 genom att polyaluminiumklorid - Dynasand räknas som avskiljande barriär och
vårt UV system som inaktiverande barriär. I ytvattenverk 3 så räknas sedimenteringen &
långsamfiltrering som var sin avskiljande barriär och UV som inaktiverande barriär.
I grundvattenverken räcker det med 1 barriär och då valde vi UV då det ger minst biprodukter.
Vår sekundära barriär i 3 av våra vattenverk, färdigbunden monokloramin får vi inte räkna
som barriär enligt livsmedelslagen.
8
Metoder
Föralkalinisering
På vattenverk 1 så börjar vi med att tillsätta kalk för att höja pH. Alkaliniteten ökar med
kalket likväl, detta gör vi för att få ett stabilare vatten med avseende på pH-förändringar. För
att efterföljande luftning skall vara optimal så bör pH vara över 8 så att järn och speciellt
mangan kan oxidera. Inga andra kemikalier tillsätts till vattenverk 1, för vattenverk 4 tillsätts
inte ens kalk då det vattnet redan har hög alkalinitet. För vattenverk 2 & 3 så är första
beredningsmetoden att tillsätta kalk och kolsyra för att höja alkaliniteten, för att få vattnet så
stabilt som möjligt och eventuellt också höja pH-värdet så att den kemiska fällningen blir så
effektiv som möjligt. Då vi använder en högladdad Aluminium produkt för fällningen så vill
vi ha ett högre pH.
Luftning/Oxidering
Syftet med denna process är dels att syresätta vattnet och att få bort kolsyra så att vi får ett
mindre korrosivt vatten i rörsystemet men också att få bort andra ämnen såsom radon,
svavelväte, järn och till viss del mangan. De fasta ämnena oxideras och bildar flockar som
kan avskiljas i efterföljande snabbfilter. Järn oxideras från tvåvärt till trevärt och faller ut som
järnhydroxid. Mangan från tvåvärt till fyrvärt och faller
ut som mangandioxid. De olika gaserna såsom metan,
radon, kolsyra, svavelväte avdrivs från vattnet till luften.
Det är viktigt med stor kontaktyta mellan vatten och luft
för att få en avdrivning av de lättflyktiga ämnena. Det är
också viktigt att vattnets pH är över 8 då det blir lättare
att oxidera mangan vid höga pH värden. Även en hög
alkalinitet är bra för oxidationshastigheten speciellt för
järn. I vattenverk 1 & 4 så använder vi luftningskolonner
som fungerar så här: Vattnet flödar från toppen till
botten av kolonen medan luften strömmar från botten
och ut i toppen, luftströmmen regleras av en fläkt. Fläkten har ett filter som tar bort oönskade
partiklar från luften. Mängden luft som skall användas beror på hur långt kolsyreavdrivningen
skall drivas. Syre betraktas som det svagaste oxidationsmedlet som används inom
vattenrening. I vattenverk 1 så tillsätter vi kaliumpermanganat efter luftningssteget för
ytterligare oxidering främst av mangan. Oxideringen med KMnO4 är speciellt bra för att ta
bort mangan men även en del organiska ämnen, järn samt lättflyktiga gaser oxideras om det
nu skulle finnas nåt kvar efter föregående luftning.
Inblandning
Vi tillsätter polyaluminiumklorid i vattenverk 2 & 3 med hjälp av en Turbomixer som består
av en dränkbar motor som är försedd med en konisk distributionsskiva. Mixern är placerad
nedsänkt i en kanal till vår första flockningskammare.
Då mixern intensivt blandar vår högladdade
aluminiumkemikalie med vattnet så sker en reaktion med
partiklar i vattnet, en så kallad laddningsneutralisation.
Det betyder att vårt aluminium som är positivt laddat
fastnar på partiklar som nästan alltid är negativt laddade.
Nu blir partiklarna neutralt laddade och detta gör att
partiklar som tidigare stötte ifrån varandra nu kan dras till varandra med hjälp av "Van der
Waals" krafter. Stora sedimenterbara partiklar har nu bildats.
9
Flockning
Våra flockningskammare i vattenverk 3 är 3 seriekopplade små bassänger, varje bassäng är
utrustad med en grindomrörare, första bassängen har en relativt snabb hastighet på omröraren
men hastigheten minskar i efterföljande bassänger. Anledningen med reducerad hastighet i
sista bassängen är att vi inte vill slå sönder våra flockar.
Grindarna har ett hålrum på 80 % för att hindra vattnet att
skjutas fram av dessa. Då inte all polyaluminiumklorid
reagerade med partiklar med hjälp av turbomixern så finns
det nu en hel del polyaluminiumklorid kvar som dock
reagerar med vattnet och bildar hydroxider. Hydroxiderna
bildar stora moln i vattnet. Grindomrörarna snurrar försiktigt runt dessa moln av hydroxider
som då fångar upp små partiklar och annan lös substans, denna process kallas
svepkoagulering. Denna process sänker pH värdet (vätekarbonat minskar, kolsyra bildas), i
sista kammaren är vårt mål att pH är samma som aluminiums lägsta löslighet det vill säga runt
6,5. Detta för att så lite restaluminium som möjligt skall finnas i vattnet efter detta
beredningssteg.
Sedimentering
När vattnet med flockarna kommer till sedimenteringsbassängen så får flockarna i lugn och ro
sjunka till botten där skrapor långsamt rensar bort slammet. Slammet består av humus och
andra organiska/oorganiska ämnen samt en hel del aluminiumrest. Bassängerna som vi vill ha
är uppbyggda i 2 våningar för att spara plats. Det som
avgör om flocken blir slam i första eller andra våningen är
främst storleken på flocken. En fördubbling av
flockstorleken ger en fyrdubblad sedimentationshastighet,
och en tiodubblad partikelstorlek ger en hundrafaldigad
sedimentationshastighet. Sedimenteringen tar längre tid
när vattnet är kallt på grund av vattnets ökande viskositet.
Snabbfilter - Dynasand
Inloppsledningen är försedd med statisk blandare för god inblandning av vår
fällningskemikalie som är polyaluminiumklorid. Flockning sker därefter i filterbäddens nedre
del, varefter bildad flock avskiljs i ovanliggande bäddlager.
Dynasand är ett kontinuerligt sandfilter som gör rent sig själva så
att det behövs väldigt liten tillsyn/underhåll, sandbyten behövs
inte heller. Sandbädden är i ständig rörelse nedåt på grund av att
en mammutpump kontinuerligt för bort smutsad sand från filtrets
botten till övre delen av filtret. På grund av den ständiga rörelsen
av sandpartiklar så bildas liten eller ingen biofilm på dessa, alltså
är den biologiska aktiviteten väldigt liten jämfört med traditionellt
sandfilter. Det blir heller aldrig avbrott i vattenproduktionen med
Dynasand. Filtret arbetar enligt motströmsprincipen. Rengöringen
av filtersanden börjar i mammutpumpen, där luften ger en kraftig
omblandning, som frigör slammet från sandkornen. Sanden sköljs
därefter i motström i tvättanordningen med hjälp av en mindre
mängd filtrat. Den tvättade sanden återförs till sandbäddens yta.
Det slamhaltiga spolvattnet avleds till separat Dynasand filter som
fungerar som tvättfilter. Från den leds "tvättat" vatten tillbaks till inkommande råvatten
medan "slamvattnet" leds till kommunens avloppssystem. Spolvattenförbrukningen är ungefär
7 % men efter återföring av tvättat vatten uppgår mängden spolvatten till endast 1 %.
10
Snabbfilter - Bassäng
I vattenverk 3 så använder vi snabbfilter med sand för att reducera bl.a. färg, kemisk
syreförbrukning och turbiditet.
Sandfiltren består av en 1,5 meter tjock sandbädd (sanddiameter 0,85 mm). Belastningen per
m2 är 5-10 m3 i timmen, detta är sjunkhastigheten ovanför filtersanden. Då sandens porvolym
är 40 % blir hastigheten genom bädden 2,5 ggr så hög.
Sandfiltrering är en mekanisk rening och fungerar på så sätt att alla partiklar som är större än
det minsta avståndet mellan sandkornen avskiljs från vattnet. Även en viss adsorption sker på
grund av elektriska krafter samt sedimentering i lugna zoner. Ibland används så kallade
flermediafilter där filtmedia är 2 olika sorters sand, ett grövre närmast ytan och ett finnare
nederst. Man får då en bättre djupverkan. Den grövre
sanden har en långsammare sjunkhastighet. Detta för att
få sanden att hamna på rätt ställe efter backspolning.
Med jämna mellanrum backspolar man sandfiltret med
hjälp av dysor i sandbottnen för att avskilja det material
som fastnat.
Backspolning görs genom att man sprutar in en
blandning av luft och vatten underifrån. I början av
spolningen är luftinblandningen stor så att slammet
frigörs från filterkornen. Då luften stiger upp genom
sandbädden erhålles en vibration i sandkornen som gör att slammet lossnar från kornen.
Senare hälften av spolningen sker endast med vatten för att få bort luftfickor. Spolvattnets
hastighet skall vara så stor att alla kornen i bädden kommer i rörelse och skrubbas mot
varandra.
Detta ger en expansion av bädden som bör vara 30 %. Det är viktigt att bädden expanderar så
att filterkornen skiljs från varandra och gnuggas rena mot varandra. Frekvensen på
backspolningen påverkar biofilmen på sandpartiklarna, då dessa nöts mot varandra vid
spolning så minskar biofilmen. Alltså om vi önskar större biologisk nedbrytning av organiskt
material så backspolar vi mer sällan. En högre temperatur på sommaren gynnar tillväxten av
biofilmen på sanden.
Snabbfilter - Aktivt Kol filter
Nu till våra bassänger med granulerat aktivt kol i vattenverk 2, där smak och lukt reduceras,
minskar halten organiska ämnen samt skyddar mot föroreningar genom adsorption. Enkelt
beskrivet kan man säga att adsorption innebär att en molekyl binds till ett materials yta.
Vidare kan man dela upp adsorptionen i kemisk
adsorption och fysisk adsorption. Den fysiska
adsorptionen innebär att molekylen binds fysiskt till
adsorptionsmaterialet.
Detta sker med Van der Waals krafter. Den fysiska
bindningen är en relativt svag bindning vilket innebär att
desorption kan ske. Kemisk adsorption innebär att det
bildas en kemisk förbindelse mellan molekylen och det
adsorberande materialet.
Denna kemiska bindning är starkare än den fysiska och
ingen desorption kan ske utan att energi tillförs. För att
ett material ska vara ett högadsorberande material krävs att det har en stor specifik yta för att
ha plats att binda molekyler.
Den specifika ytan hos aktivt kol är mycket stor. Beroende på ursprungsmaterialet och
framställningsmetod kan en yta på 1500 m2/g uppnås. Adsorptionen sker då de attraherande
11
krafterna från adsorptionsmaterialet till den lösta föreningen övervinner de attraherande
krafterna från vattnet. Våra aktivkol bassänger har 3 olika uppgifter. Bassängerna fungerar
delvis som ett filtreringssteg som fångar partiklar tack vare att kolet är granulerat. En viss
biologisk funktion finns också då ytan på kolet fungerar som en tillväxtplats för
mikroorganismer som lever av adsorberat material, tillväxten av biofilm på kolpartiklarna
regleras främst av frekvensen på backspolningen.
Men den främsta uppgiften är adsorption av främst lukt- och smakstörande ämnen men även
olika föroreningar. Ett kolfilter kan användas under en begränsad tid. Efter en tids drift
minskar kolet förmåga att adsorbera. Den minskade förmågan att adsorbera beror som nämnts
tidigare på att kolet blir mättat på den molekyl man avser att avskilja men även på att porerna
täppts igen med organiskt material. Smak och lukt ämnen adsorberas i flera år innan mättnad
inträffar, medan andra ämnen slutar att adsorberas efter ett halvår.
Långsamfilter
Långsamfilter används i vattenverk 3 som ett sista polerande steg. Poleringen består av
filtrering, adsorption och biologisk nedbrytning som kan jämföras med den naturliga
reningsprocessen i marken. Ett filter fungerar vid uppstarten som ett mekaniskt filtreringssteg
och med tiden byggs en biologiskt verksam filterhud upp där organiska ämnen bryts ned.
Våra 2 Långsamfilter i vattenverk 3 består av en till ytan stor bassäng med ett par olika skikt.
Det huvudsakliga skiktet är det översta som är 1 meter djup och består av natursand med
diameter 0.35 mm. De andra skikten är olika övergångslager med varierande storlek.
Vi har 1 meter vattenpelare i bassängerna för att få en lagom hastighet på filtratet, hastigheten
är 0,2 m3/m2/timma.
Våra Bassänger ligger inomhus för att minska algbildningen som sker när solljus genom
fotosyntes bildar organiska ämnen som kan sätta igen filtret, alger producerar också stora
gasblåsor av syre som kan sätta igen filterna likväl. De huvudsakliga reningsprocesserna är
adsorption samt biologisk nedbrytning.
De översta 40 cm fungerar som biologisk rening (10 översta är det störst aktivitet) då det
bebos av mikroorganismer som bryter ner organiskt material. Processen är aerob, varvid
vattnets syre förbrukas och kolsyra bildas.
Vattnet passerar den biologiska aktiva zonen på 4 timmar. På ytan bildas en biohud efter
några veckors bruk, som beroende på olika parametrar
sätter igen och behöver rensas när filtermotståndet är 0,5
meter vilket brukar bli en gång om året. När det är dags
för rensning av biohuden så använder vi en
undervattensfarkost som rensar bort 4 cm av ytan.
Vi dränerar aldrig bassängerna för det skadar den
biologiska aktiviteten. Dock så används inte bassängen
för dricksvattenproduktion under rensningen, inte heller
de första veckorna efter rensning.
Vi kompenserar alltid med ny sand efter varje rensning.
Långsamfiltrering har en mycket god reduceringsseffekt avseende bakterier, virus, protozoer,
alger, järn, mangan, lukt, smak, restpartiklar från flockning, färgtal, hårdhet, kalcium, CODMn,
koppar, natrium, nitrit, pH, turbiditet, ammonium, ammoniumkväve.
Temperaturen har en särskild betydelse för långsamfilter eftersom denna påverkar aktiviteten
hos mikrofloran och därmed förmågan att oxidera organiskt material. Högre temperatur ger
ökad aktivitet i biohuden. Låga temperaturer ökar risken för genombrott av virus och
patogena bakterier. Våra långsamfilter har en jämn belastning dygnet runt för att inte störa
den känsliga mikrobiologiska aktiviteten, våra reservoarer jämnar ut dygnets sneda
dricksvattenbehov.
12
Efteralkalinisering
För vattenverk 2 & 3 så behövs en efteralkalinisering, för att finjustera dricksvattnets pH och
alkalinitet. Detta gör vi med natronlut så att korrosionen på ledningsnätet minskar, detta leder
till mindre kostnader på ledningsnätet men också mindre metaller i kranvattnet. Efter detta
steg är vattnets pH 8,2.
Jonbyte
Jonbytestekniken innebär att ett ämne i jonform kan skiljas från en vätska genom att den
oönskade jonen ersätts av en annan jon med samma typ av laddning. Jonbytet i vattenverk 4
går till enligt följande, vattnet får passera genom 2 kolonner fyllda med jonbytarmassa av
katjonbytande (positiva) karaktär, där byts positivt laddade joner (kalcium - magnesium) mot
Na+.
Då jonbytaren tar bort 100 % av hårdheten så leder vi 30 % av vattnet förbi jonbytaren för att
få en hårdhet på 7 hårdhetsgrader som vi anser är optimalt. Det är viktigt att vattnet har låga
halter av järn, mangan, humusämnen då dessa kan sätta igen jonbytarmassan och därmed
minska kapaciteten.
Vid avhärdning byts vattnets kalk- och magnesiuminnehåll, de saker som gör vattnet hårt, mot
motsvarande mängd natriumsalter, vilka inte har de egenskaperna som kännetecknar hårt
vatten.
När filtermassan är mättad med kalk och magnesiumsalt, regenereras den med en
koksaltlösning. Koksaltet driver ut de uppsamlade kalk- och magnesiumsalterna vilka leds till
avlopp, samtidigt som filtermassan laddas upp igen. Den mängd vatten som kan avhärdas
mellan två regenerationer, beror på vattnets hårdhetsgrad och saltförbrukning per
regeneration.
Desinfektion
I slutet av våra vattenverk så avaktiverar vi de mikroorganismer som fortfarande kan finnas
kvar. Detta gör vi med UV-ljus som genereras av lågtryckslampor. UV-ljuset utlöser en
fotokemisk reaktion i DNA-molekylen som förorsakar ett flertal skador på denna. Detta leder
till att celldelning och näringsupptag förhindras varvid mikroorganismerna inaktiveras och
oskadliggörs.
UV-desinfektion används för att eliminera bakterier, virus,
mögel och svamp som kan finnas i vattnet. Vattnet som
ska behandlas flödar genom behandlingskammaren, förbi
UV-lampan. Lampan genererar UVC-strålning med en
våglängd av 254 Nm, vilket är särskilt effektivt för
desinfektion.
Vi är noga med att aldrig överskrida UV dosen 250 J/m2,
för då kan man få ökad lukt och smak samt mer AOC i
dricksvattnet.
Bestrålningstiden är endast ett par sekunder. Sista beredningssteget i 3 av våra vattenverk är
att tillsätta färdigbunden monokloramin som sen får lite tid att verka i en kontaktbassäng
innan det färdiga dricksvattnet pumpas ut i ledningsnätet. Syftet med färdigbunden
monokloramin är att hålla ned antalet mikroorganismer i ledningsnätet.
13
Efter vattenverket
Till sist skulle vi beskriva vad som kan tänkas påverka kvaliteten
på dricksvattnet efter vattenverket.
Vattenverket
Vi skulle beskriva vad som påverkar dricksvattenkvaliteten efter
vattenverket men vill ändå nämna ett par saker som har betydelse
efter vattenverket men som avgörs i vattenverket.
Då vi inte har någon klor som doseras i vattenverket så slipper vi eventuella smak och lukt
problem som ibland klor skapar delvis i ledningsnätet. Vi slipper också reaktioner mellan klor
och fulvosyror som skapar ohälsosamma ämnen i ledningsnätet likaså. Likaså har vi minimalt
med AOC och BDOC i vattnet som lämnar våra vattenverk som då gör att vi får minimalt
med biofilm, vilket i sin tur minskar lossade fragment av biofilm i dricksvattnet.
Då vi endast använder färdigbunden kloramin så har vi minimalt med ammonium i vattnet
vilket minskar bildandet av nitrit i ledningarna. Kloraminet håller också biofilmen under
kontroll.
Ledningsmaterial
Det mest vanliga att använda till dricksvatten just nu är PE rör (Polyetylen). Fördelarna är att
det inte blir några korrosionsproblem med allt vad det
innebär för dricksvattenkvaliten med utfällningar av
metall i vattnet, inläckage av kontaminerat vatten,
slambildningar mm. PE rörens största nackdel är att de
har lägre tryckhållfasthet vid temperaturer över 20
grader på dricksvattnet. Nu är det ju inte så ofta vattnet
överstiger 20 grader så det är nog inget stort problem.
Det är temperatur tillsammans med syre som gör att
termoplasten åldras.
Ledningsdimensionering
Klen dimensionering gör att det finns mer biofilm per m3 vattenvolym som passerar, detta är
negativt för smak och lukt. Dock gör en klenare dimensionering att vatten passerar snabbare
vilket minskar bakterietillväxten. Vi garderar oss och säger lagom är bäst. Vårt ledningsnät är
dimensionerat för att inte få något stillastående vatten som orsakar högre tillväxt av
mikroorganismer.
Vattentryck
Alla pumpar/elmotorer är utrustade med frekvensomriktare för att spara energi samt förlänga
livslängden på rörsystemet som slipper tryckstötar och kan hållas jämt trycksatt dygnet runt så
att risken för inträngande föroreningar minimeras. Alla pumpar är dimensionerade efter hur
mycket flöde respektive station har normalt. För att spara energi så har vi inga skarpa
böjningar av ledningarna.
Ekosystemet
Ekosystemet i ledningssystemet består huvudsakligen av mikroskopiska växter och djur som
livnär sig på organiska och oorganiska ämnen i vattnet. Dessa syns inte med blotta ögat och
ger således inga klagomål. Dock kan deras utsöndringsprodukter ge upphov till lukt, smak,
hudklåda och allergiska besvär.
14
Högreservoarerna
Våra reservoarer är byggda med 2 kammare så rengöring kan ske utan att funktionen störs. På
luftevakueringsrören på taket sitter partikelfilter så vi slipper pollen och andra föroreningar
som sugs in i reservoaren under dagtid när det ständigt
är ett undertryck. Luft rören är förlängda så att inte
fågelspillning och liknande som ligger på reservoarens
tak kan förångas in i reservoaren. Även bräddavloppet är
säkrat genom en backventil så att inget kan gå fel väg.
Rören för avledningen av regnvatten från taket går på
utsidan av reservoaren och således finns ingen risk att
kontaminerat vatten med exempelvis bakterier från
fågelspillning hamnar i dricksvattnet. Då det optimala är
att vattenflödet ut från vattenverket är konstant och att vattnet i reservoarerna förnyas ofta har
vi ställt in våra system så att reservoarerna töms till stor del under dagtid och kvällar för att
sedan fyllas på under natten. På det sättet får vi mindre slam i reservoarerna samt bättre
kvalitet på vattnet genom att förhindra förekomsten av "gammalt" vatten som har förbrukat
sitt innehåll av monokloramin.
Serviser
De vanligaste faktorer som påverkar vattnet i serviserna, det vill säga de rör som tillhör
fastighetsägaren är utfällningar av koppar då fastighetens rör ofta består av just koppar. Också
pannsten är vanligt speciellt efter varmvattenberedaren. Detta kan minimeras genom att ha ett
bra inställt jämvikts pH.
Brandposter/Spolposter
Kraftiga uttag av brandvatten kan påverka avlagringar/biofilm i
ledningsnätet så att det lossnar och transporteras till brukarens
dricksvattenkranar. Det positiva med brandposter är att de kan
användas för läcksökning, rensning och spolning av näten. För att hålla
bakterier borta så bör man ha så få ändledningar som möjligt, de som
ändå finns bör spolas extra frekvent. Spolposter skall finnas med jämna
mellanrum. Sen bör man ha en aktiv spolplan likaså. Vi spolar med en
blandning av vatten och luft då det ger den effektivaste spolningen.
Vattenläckor
Vattenläckor kan påverka dricksvattnet i ledningen speciellt om inte
dricksvattnet är konstant trycksatt. Oftast märks detta av ökat antal
bakterier i labbproverna.
Vattenomsättning
Dålig omsättning i till exempel ändledningar samt överdimensionerade ledningar kan påverka
dricksvattnet med ökad halt av bakterier som följd samt färg, smak och luktproblem.
Ledningsarbeten/Reparationer
Många problem i ledningsnätet är inbyggda från anläggning eller ombyggnadstillfället.
Felaktiga arbetsrutiner vid ledningsarbeten och reparationer leder till en del problem likaså.
15
Vitt vatten
Beror på att luft kommit in i ledningen och gör att vattnet får ett mjölkliknande utseende på
grund av små luftblåsor. Fenomenet är ofarligt men man bör hitta anledningen snarast samt
informera kunderna.
Slam
Slam i vattnet/ledningsnätet beror oftast på att vattenverket inte minskat sina järn och mangan
halter tillräckligt. Det är inte heller ovanligt att det blir utfällningar från restaluminium från
ytvattenverk med fällningskemikalie som är av typen aluminium.
Brunt slam i vattnet beror oftast på att vattenverket inte tagit bort järn tillräckligt i
reningsprocessen eller på korrosion i ledningsnätet om detta är av metall. Svart slam i vattnet
beror alltid på mangan från vattenverket. Grönt slam/vatten är korrosion av koppar som oftast
huvudsakligen kommer från servisen. Det kan även bildas slam av kalkutfällning och
organiskt slam.
Slammet kan också "bakas" in i biofilmen och försvårar inträngningen av desinfektionsmedel.
Under slammet blir ofta vattnet syrefritt vilket ökar korrosionen när man har ledningar av
metall, även svavelväte kan bildas när vattnet blir syrefritt som bidrar med dålig lukt.
Temperatur
Högre temperaturen på dricksvattnet ökar tillväxten av bakterier i ledningarna samt tillväxten
av biofilmen som finns i alla ledningar. Den största
källan till lukt och smak problem härrör från biofilmen.
Man bör sträva efter att hämta råvattnet på kallaste
djupet, det vill säga om källan är en sjö (grundvatten är
nästan alltid kallt). Temperaturen tillsammans med
vattnets innehåll av organiska ämnen är de faktorer som
påverkar tillväxten av biofilmen mest. Livsmedelsverket
har krav på högst 20 grader i dricksvattenkranen.
16
Uppgift 2
Ni sitter som ansvarig för dricksvattenproduktionen i en medelstor svensk kommun. En dag
ringer telefonen och en lindrigt sagt irriterad vattenkonsument är i luren. Han/hon skulle fylla
upp sitt nyinköpta bubbelbadkar, men till sin fasa
upptäcker han/hon att det som kommer ur kranen är
allt annat än klart vatten. Han/hon förklarar att det är
ett kraftigt färgat vatten som kommer ur kranen, och
undrar givetvis vad ni håller på med på vattenverket.

skall han/hon göra?
Svar: Kunden bemöts med största förståelse och på trevligt sätt. Dessutom frågar jag var
hon/han bor samt vilken bostadsadress vi pratar om (det kan faktiskt vara så att den
uppringande vattenkonsumenten inte är abonnent hos oss utan är med i en samfällighet t.ex.
Stugby, eller något annat, alternativt har egen brunn utan att själv veta om detta).
Under samtalets gång försöker jag också ta reda på om det har spolats nyss i vattenkranar i
byggnaden (det kan ju faktiskt vara en familj som kom till sin sommarstuga nyss och själva
installerat sitt nyinhandlade och dessutom dyra bubbelbadkar).
Om det inte har gjorts en rejäl genomspolning under cirka 5 minuter så föreslår jag detta, men
inte så att vattnet skall gå igenom bubbelkaret utan att alla kranar i huset öppnas samt att
bubbelkaret frånkopplas under detta förfarande jämte det att man har uppsikt så ingen
översvämning/stopp uppstår när detta genomföres.
Jag berättar att vi från vattenverket (om den uppringande är abonnent hos oss) skickar en
servicebil om några minuter för att undersöka
och eventuellt utföra en genomspolning vid den
förbindelsepunkt som är vid tomtgräns och vi
skall göra vad vi kan så ni kan använda ert
bubbelbad snarast.
Om den uppringande inte är abonnent hos oss så
rekommenderar jag att ett rörläggeri kontaktas
alternativt den byggfirma/installatör som utfört
montering (om sådan anlitats) avs. eventuella
garantiåtaganden. Det kan faktiskt vara den
butik som sålde bubbelbadkaret som installerade
detta, då skall butiken kontaktas.
Det finns faktiskt människor (husägare o.likn.) som inte känner till var ansvaret för
kommunen slutar och därigenom övergår till hus/fastighetsägaren.
Här är enkel information om förbindelsepunkt. (denna har kopierats från vår lärare Anna
Berggrens till oss sända mejl).
Claes kompletteringar efter Annas svar: Genomspolning sker givetvis med kallvatten som är
det vatten vi levererar och vi har kvalitetsansvar i abonnentens tappkran, vilket är att betrakta
17
som VA-verkets ansvarsgräns i detta avseende om det inte kan anses fastställt att fastighetens
egen installation påverkar vattenkvaliteten i ogynnsam riktning. (Se även bild om
förbindelsepunkt på tidigare blad).
Naturligtvis frågade jag initialt om det var från kall- eller varmvattenkranen som det
missfärgade vattnet kom ur (väl medveten om att missfärgat vatten nästan alltid härrör sig
från korrosionseffekter i fastigheters eget ledningssystem).
Vid telefonsamtalet framkommer(eller vid det besök som görs) om det kan misstänkas
föreligga hälsovådlig påverkan av vattnets kvalitet . Andra faktorer som bör fastläggas är hur
allvarlig är missfärgningen, om det är ett akut problem eller om förhållandet är vanligt, om
det är ett konstant problem eller om det är återkommande.
Om det finns anledning att misstänka att klagomålen har samband med ett bakteriologiskt
problem, tas prov samt i avvaktan av analyssvar (som kan ta flera dagar) kan om
hälsovårdande myndighet rekommenderar det, abonnenten (ev. flera) uppmanas koka vattnet
innan det används som dryck eller till matlagning.
Min närmaste chef har jag informerat och vi har fortlöpande
kontakt om hur situationen fortlöper. Han/hon kontaktar
initialt eventuellt larmtjänst och kommunens telefonväxel Är
situationen allvarlig kontaktas den särskilda grupp vilken har
ansvar för information till berörda och massmedia ( för bl.a.
att entydig och korrekt information skall ges samt förhindra
ev. ryktesspridning)
En provisorisk vattenförsörjning-tankbil / distribution av
vattendunkar kan snabbt ställas upp på central plats samt att
information sker via lokal radiostation och om så erfordras
riksradion. Jag för även dagbok Föreslagna åtgärder i
förbedömningskonceptet är vad vi initialt och rutinmässigt
utför vid denna typ av telefonsamtal....
-men. Funderingar uppstår givetvis om vi i den vattenledningen som nu är närmast det huset
har låg omsättning av vattnet och sålunda lång uppehållstid? (dataprogram finns som beräknar
detta).
Vilket rörledningsmaterial har vi?
Har vi fått någon beläggning på ledningsnätet?
Hur har vi det med järn och mangan?
Vi måste även kontrollera vattnets kvalité.
Kan det vara aktuellt med en ny ledningsdragning?
Är det gjutjärnsledning och i så fall hur har vi det med kalk/kolsyrabalans?
Jag undersöker givetvis spolplanen för det aktuella området och om den följts eller om något
fallerat (kanske den personen som ansvarar var sjuk vid senaste spolningsförfarandet och om
detta har utförts eller inte).
Stenungsund 2009-09-22
Claes Tovetjärn
18
Uppgift 3
Gick ut på att beskriva vad som gäller utifrån Miljöbalken och andra lagar.
Hur många lagar ersätter Miljöbalken? Vilka är Miljöbalkens fem grundstenar? För vem
gäller Miljöbalken? Finns det några begränsningar för Miljöbalken? Beskriv skillnaden
mellan EG-förordning och EG-direktiv? Vilka fem tingsrätter är även regionala
miljödomstolar? Vad innebär en verksamhetsutövares egenkontroll? Definiera miljöfarlig
verksamhet? Vad står ordet ekologisk för?
Miljöbalken
Miljöbalken infördes den 1 januari 1999 och ersatte 16 tidigare miljöskyddslagar som blivigt
för omfattande och därmed svåra att överblicka. Den styr på vilket sätt vi får förändra och
använda vår natur. Miljöbalken består av sju delar och 33 kapitel. Den första delen (1-6)
innehåller tillämpningsområde, övergripande regler och bestämmelser som gäller för alla
områden där miljöbalken är tillämpbar, bl. a de allmänna hänsynsreglerna, regler för
miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar. Den andra delen (7-8) innehåller
regler för naturvård, till exempel regler för strandskydd och olika former av reservat. Den
tredje delen (9-15) innehåller regler för olika former av verksamheter, till exempel regler för
täkter, genteknik och kemiska produkter. Den fjärde delen (16-25) behandlar förfarandet vid
prövning av olika ärenden och tillstånd. Den femte delen (26-28) innehåller regler för tillsyn,
om avgifter och tillträde. Den sjätte delen (29-30) innehåller bottenbeskrivningar, straffsatser
och sanktionsavgifter. Den sjunde och sista delen (31-33) innehåller regler om ersättningar,
skadestånd och försäkringar.
Fem grundstenar styr tillämningen av miljöbalken, dessa är att:
? Hälsa och miljö ska skyddas
? Natur och kulturområden ska skyddas och vårdas
? Den biologiska mångfalden ska bevaras
? En god hushållning av mark och vatten ska tryggas
? Återanvändning och återvinning ska främjas
Miljöbalken gäller för allt och alla som motverkar balkens mål, stora och små verksamheter,
även om dessa inte behöver begära tillstånd för sin verksamhet. Ett exempel på hur den berör
oss alla är bestämmelser om till exempel nedskräpning "Ingen får skräpa ned utomhus på en
plats som allmänheten har tillträde eller insyn till" (miljöbalkens materiella regler om
nedskräpning finns i 15 kap 30§). Även skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen är
exempel på lagar som är direkt kopplade till miljöbalken. Det betyder att prövningar och
bedömningar av dessa utgår ifrån de bestämmelser som finns i miljöbalken. Dess
begränsningar ligger i att den bara gäller inom landets gränser, den gäller inte arbetsmiljö, inte
heller renhållning av statens vägar och den gäller inte vid krigsfara.
EG-förordning och EG direktiv
Det nationella parlamentet inom EU länderna, har lämnat över beslutanderätten till dess
institutioner som numera kan lagstifta i de nationella länderna. En verkställd förordning gäller
i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. Man brukar säga att en
förordning är "direkt tillämplig", det betyder att länderna i sig inte behöver göra något för att
få den att gälla utan det sker automatiskt. Landets egna lagar (om den skulle gå emot
förordningen) slutar även då att gälla. Det går alltså inte att ändra på förordningen för att få
19
den att "passa in" i det egna landet. En förordning är ett av de mest kraftfulla elementen i EGrätten.
Då en regering ska förklara nya regler i en viss förordning och hur dessa ska tolkas och
omsättas i praktiken skriver regeringen ett s.k. förordningsmotiv. Ett förordningsmotiv kan
lite jämföras med en proposition, dvs. då regeringen lägger fram
ett förslag till riksdagen om t ex nya lagar, ändringar av lagar
eller nya riktlinjer. I förordningsmotivet kan regeringen även
förklara orsakerna till varför förordningen kommigt till, men det
är inte krav att så sker. Finns ett förordningsmotiv brukar man
kunna se det i en fotnot i själva förordningen. Skillnaden mellan
en förordning och ett direktiv är då förordningen tolkas som en
lag är direktivet ett mål som medlemsländerna måste uppnå
efter egen förmåga men under en viss tidsbegränsning. Om landet redan uppfyller direktivet
behövs naturligtvis inget göras, och i annat fall har landet både spelrum och friheten att själva
avgöra hur de vill gå till väga. I de fall då landet inte lyckas att uppnå de bestämda målen i tid
kan direktivet "ta över" och verka som lag istället för landets egna.
Ett EG- direktiv är en bindande bestämmelse och uppnås inte resultatet eller att man är oense
om hur vidare det uppnåtts avgörs frågan i EG- domstolen. EG- domstolen har två
huvuduppgifter, att döma tvister mellan EU- medlemsländer och EU:s organ och att tolka EG
rätten. EG rätten är det gemensamma regelverk för alla EU länder och består av fyra typer av
regler,
? Primär EG-rätt- de grundläggande fördragen och medlemsavtalen
? Sekundär EG- rätt- EG förordningar, EG direktiv och beslut
? EG- domstolens praxis (vedertaget bruk)
? Internationella avtal
Miljödomstolen
I samband med att miljöbalken infördes tillsattes fem regionala miljödomstolar vid Umeå,
Östersunds, Nacka, Växjö och Vänersborgs tingsrätter och ersatte på så vis de gamla
vattendomstolarna. De tar upp olika typer av ärenden, men inga brottsmål så som brott mot
miljöbalken vilka anmäls till allmän åklagare och tas upp vid en allmän domstol. Exempel på
miljödomstolsmål är tillstånd till vattenverksamhet, frågor om hälsoskydd, naturvård och
renhållning, behandling av farligt avfall och tillstånd till miljöfarlig verksamhet och andra
miljöskyddsfrågor.
Egenkontroller
Då en konsument inte ska riskera att få i sig farliga bakterier, allergiframkallande ämnen eller
andra främmande föremål eller substanser då den t.ex. konsumerar ett livsmedel måste den
ansvarige verksamhetsutövaren använda sig av ett egenkontrollprogram. Det är en mycket
viktig del av företagets kvalitetssäkring. Ett egenkontrollsprogram ska baseras på två mål,
? God hygien och produktionspraxis (GHP)
? Faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP)
GHP står för God Hygien och Produktionspraxis och ligger till grund för all
livsmedelshantering. Detta innebär att verksamheten är skyldig att ha bra lokaler, lämplig
utrustning och goda arbetsrutiner. Det innebär också att verksamhetsutövaren måste föra
väldokumenterade journaler om sin aktivitet och uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. De
hygieniska krav som finns i livsmedelslagstiftningen är.
20
? Personalens utbildning
? Personlig hygien
? Anläggningens underhåll och rengöring
? Skadedjursbekämpning
? Temperaturövervakning
? Vattenkvalitet
? Varumottagning
? Redlighet
? Mikrobiologiska och kemiska kriterier
? Specifika krav inom vissa specifika områden
HACCP står för "Hazard Analysis and Critical Control Points" det används för att kunna
bedöma och kontrollera alla de faror som kan uppstå under produktionen av ett livsmedel.
Dessa kan vara mikrobiologiska, allergena eller fysikaliska faror. Till viss del kan detta
kontrolleras av tidigare GHP. HACCP är ett förebyggande säkerhetssystem och målet är att
genom punktanalyser hinna upptäcka störningar och kunna åtgärda dessa i processen innan
användaren blir påverkad. Dessa sju principer gäller allmänt för HACCP inom
livsmedelsindustrin:
? Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas, eller reduceras till en godtagbar
nivå
? Identifiera kritiska styrpunkter på det stadium eller de stadier då styrning är av yttersta
vikt för att förebygga eller undanröja en fara eller för att reducera den till en godtagbar
nivå
? Fastställa kritiska gränsvärden mellan godtagbart och icke godtagbart för de kritiska
styrpunkterna i syfte att förebygga, undanröja eller reducera identifierade faror
? Upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska
styrpunkterna
? Fastställa vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas när övervakningen visar att en
kritisk styrpunkt inte är under kontroll, det vill säga när styrningen av en kritisk
styrpunkt gått förlorad
? Upprätta rutiner för att verifiera att de åtgärder som avses i leden 1-5 fungerar
effektivt. Verifieringsförfarandena ska genomföras regelbundet
? Upprätta dokumentation och register avpassade för verksamhetens storlek och art för
att visa att de åtgärder som avses i leden 1-6 tillämpas effektivt och för att underlätta
tillsynen vid anläggningen
Miljöfarlig verksamhet
Definitionen av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap §1
? Utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller
anläggningar i mark vattenområden eller grundvatten
? Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra
olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller
genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten
? Användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra
olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserad eller ickejoniserande
strålning eller annat liknande
21
Den miljöfarliga verksamheten är uppdelad i A-verksamheter som måste ha miljödomstolens
tillstånd (ex gruvor, massaindustrier), B- verksamheter som måste ha länsstyrelsens tillstånd
(ex ytbehandling som är olika metoder för att få produkt, material eller utrustning att uppnå
vissa önskade kriterier, estetiska eller för att motverka slitage, större sågverk), Cverksamheter
som måste göra en anmälan till miljönämnden (ex större bensinstationer) och
tillsist de övriga verksamheter som vare sig behöver söka tillstånd eller anmäla sin aktivitet.
Som andra exempel på anmälningspliktiga verksamheter är mekaniska verkstäder, bilskrot
och kemtvättar.
Detta är baserat på förordningen om miljöfarlig verksamhet (1998:899). Den som bedriver
miljöfarlig verksamhet är ansvarig och ska enligt miljöbalken planera och kontrollera dess
verksamhet för att motverka och/eller förebygga skador för människors hälsa och miljö.
Ekologisk
Jag har inte kunnat hitta någonstans en slags definition av själva ordet ekologisk, men ekologi
har jag förstått betyder "läran om huset" eko efter grekiskans oikos "hus" eller "boning" och -
logia "vetenskap eller "lära", och det är väl precis vad det är, en lära om vår värld "hus" och
hur vi bäst kan samspela och använda den. Så jag utgår från ordet ekologi och använder t.ex.
ekologiskt jordbruk. Ekologi är "läran om samspelet mellan organismerna och deras miljö där
respekt för naturen är den grundläggande tanken" I ett
ekologiskt jordbruk använder man sig inte av konstgödsel och
kemiska bekämpningsmedel utan av växelbruk, dvs. att
grödorna varieras för att förhindra att ogräs, sjukdomar och
skadedjur får fäste. Man ser till att odla växter som binder
kväve, för att behålla "bördigheten" och använder till sist
stallgödsel och vissa växter som odlas och plöjs ner i jorden
för att tillsätta näring under "låg säsongen" Skl gröngödning
så har man fått ett fungerande naturligt kretslopp. Genom att
inte använda kemiska bekämpningsmedel stimuleras även den
biologiska mångfalden. Att kunna producera det foder som
behövs för djurhållningen på gården själv, leder för det första till en bra balans mellan foder
och gödsel och att olika preparat så som genmanipulerat foder och antibiotika kan undvikas
helt. Ett kretslopp som i största mån inte skadar utan bygger upp och bevarar, skyddar och
förvaltar, använder, lånar och ger tillbaka tror jag menas med ekologisk.
22
Uppgift 4
Avfallsförbränning
Svenska avfallsförbränningsanläggningar producerar varje år fjärrvärme, som motsvarar
värmebehovet för cirka 700 000 villor. Samtidigt produceras el till att täcka årsbehovet för
drygt 200 000 villor. Cirka 47 procent av hushållsavfallet i Sverige behandlas genom
förbränning.
Bränslet
Genom att använda avfall som bränsle för produktion av värme och el tas energiinnehållet i
avfallet tillvara. Avfallets vikt reduceras vid förbränning till ungefär en femtedel. Cirka 60
procent av det avfall som används i svenska avfallsförbränningsanläggningar är
hushållsavfall. Det resterande är avfall från industrier och annan verksamhet samt i viss mån
farligt avfall.
Tekniken
I huvudsak tillämpas två tekniker för förbränning av avfall i Sverige. Förbränning i en så
kallad fluidiserad bädd ställer högre krav på förbehandling av bränslet än förbränning på
roster. Gemensamt för de bägge teknikerna är dock att kvaliteten på avfallet har stor betydelse
för förbränningsprocessen. Vid förbränning av avfall precis som vid förbränning av andra
bränslen frigörs koldioxid. Avfallet som behandlas i svenska avfallsförbränningsanläggningar
består dock till cirka 85 procent av papper, matrester etc. med förnybart ursprung. Då avfall
ersätter fossila bränslen reduceras utsläppen av koldioxid med fossilt ursprung och vilket
leder till minskad växthuseffekt. Genom förbränning omvandlas avfall till energi. I Sverige
finns avfallseldade kraftvärmeverk, som producerar både värme och el, samt värmeverk med
enbart värmeproduktion. I kraftvärmeverk överförs värmen från rökgaserna till vatten, som
bildar ånga och som i sin tur driver en turbin för elproduktion. Den resterande energin
överförs till fjärrvärmesystemet. I ett värmeverk överförs all energi till fjärrvärmenätet.
Utsläpp
Utsläpp av föroreningar från avfallsförbränning styrs från och med januari 2006 av
lagstiftning som är gemensam för hela EU. Avfallsförbränning är därmed mycket hårt reglerat
i jämförelse med förbränning av andra bränslen. Det ställer därför
höga krav på rening av rökgaserna. För detta tillämpas avancerad
reningsteknik och rökgasreningssystemet kan utgöra halva
investeringskostnaden för en ny anläggning. Det finns både torra och
våta rökgasreningssystem. Dessa kan kombineras för att få ännu
bättre reningseffekt. Vid anläggningar med våt rening kan ytterligare
värme utvinnas i reningssteget och tillföras fjärrvärmesystemet
genom så kallad rökgaskondensering. Processvatten från våt
rökgasrening och rökgaskondensering innehåller de avskilda
föroreningarna och renas därför före utsläpp. I princip används
samma teknik som vid rening av kommunalt avloppsvatten. Utsläpp
av föroreningar kan också förebyggas genom förbättring av förbränningsbetingelserna samt
kontroll av det inkommande avfallet till förbränning. På så sätt kan utsläppen av bland annat
kväve- och svaveloxider begränsas. Genom ökade utsläppskrav, förbättrade
förbränningsförhållanden samt bättre kontroll av avfallet har utsläpp av föroreningar från
avfallsförbränning minskat betydligt de senaste decennierna. Exempelvis har utsläppen till
luft av kvicksilver och andra tungmetaller från avfallsförbränning minskat med nära 99
23
procent sedan 1985. Likaså har de samlade utsläppen av dioxiner till luft har minskat från ca
100 g till 0,7 g de senaste 20 åren.
Rester
Efter förbränningen återstår slagg eller bottenaska. Denna utgörs av material som inte är
brännbart och motsvarar 15-20 viktprocent av den tillförda mängden avfall. Den största delen
av slaggen är slaggrus, ett grusliknande material, men i slaggen finns också metallskrot.
Merparten av slaggen deponeras, men vid vissa anläggningar sorteras slaggen. Slaggruset
används då som ersättning för naturgrus vid exempelvis konstruktion av vägar och
metallskroten återvinns. Olika tillsatsmedel, till exempel kalciumhydroxid, används för att
avskilja föroreningar från rökgaserna. Dessa tillsatsmedel samt stoft fångas sedan upp i
rökgasreningssystemet och utgör tillsammans med slam från en eventuell våt rening så
kallade rökgasreningsrester. De motsvarar ungefär 3-5 viktprocent av den tillförda mängden
avfall. Eftersom syftet med rökgasreningen är att avskilja föroreningar är mycket av de farliga
ämnen som finns i avfallet koncentrerade i rökgasreningsresterna. De hanteras som farligt
avfall och deponeras under säkra former, i vissa fall efter någon typ av stabilisering.
Tekniken
Fluidiserad bädd:
I en fluidiserande bädd sker inte förbränningen på ett roster utan bränslet svävar, "flyter", i
förbränningsrummet som består av en het sandbädd. Detta skapas genom att en kraftig
luftström blåses genom sandbädden vilken därigenom
håller bränslet svävande. Fluidiserande bäddar (FB)
eller virvelbäddar möjliggör användning av flera
olika bränslen, även sådana som är besvärliga att elda
i konventionella pannor. Tekniken har exempelvis
länge använts inom kemisk industri för att rosta
svavelkis. I samband med hårdare miljökrav och
ökade oljepriser har denna teknik i större utsträckning
börjat användas för förbränning av fasta bränslen som
kol, torv, biomassa och avfall. Den relativt måttliga
förbränningstemperaturen på cirka 850°C ger lägre
kväveoxidutsläpp än konventionella pannor. För att
effektivt rena rökgaserna kan kalksten eller dolomit
blandas direkt in i virvelbädden. Då binds
svaveldioxiden i det gips som bildas.
Rosteldning
Vid rosteldning sprids bränslet ut på en roster och förbränns. Rostern kan vara utformad på
olika sätt. Förbränningsluft tillförs såväl underifrån som från sidan av rosten. Vid fast plan
rost, som är den enklaste varianten, är pannorna försedda med ett fast galler i botten av
pannan. Planrost används allmänt i mindre värmecentraler. Slagg som bildas tas bort för hand.
Sned rost eller trapprost är en lutande rost med eller utan avsatser. Roststavarna kan vara
fasta eller gjorda så att de kan röra sig i förhållande till varandra. Bränslet matas in upptill på
24
rosten och förbränns under det att bränslet glider utför rosten. Snedrost är speciellt lämplig för
bränslen med högt fuktinnehåll, t ex skogsbränslen, stycketorv och olika former av avfall.
Utsläpp
Dioxiner är ett samlingsnamn för en grupp organiska miljöföroreningar (totalt 210 stycken,
varav 17 stycken anses vara mycket giftiga. Den
förorening som mest förknippats med avfallsförbränning
är dioxin.
Under 1980-talet uppmärksammade man dioxinutsläppen
på allvar, viket ledde till ett tillfälligt stopp för utbyggnad
av avfallsförbränning. Man genomförde en hel del
åtgärder under slutet av 80-talet och framöver och därefter
har utsläppet till luft nu reducerats med 99 procent trots
kraftig utbyggnad av avfallsförbränningen.
Dioxinutsläppen till luft uppgår nu till ca 0,8 g/år och
utgör därmed en relativt liten del av de totala
dioxinutsläppen i landet.
Utsläppen kan hållas låga genom bra
förbränningsförhållanden (hög temperatur med mera) och
avancerad rökgasreningsutrustning. Det mesta dioxinet
hamnar i flygaskan och den deponeras som farligt avfall.
Metaller
Från avfallsförbränning sker också utsläpp till luft och vatten av diverse metaller. Även här
har utsläppen minskat med 90-99 procent under de senaste 10-20 åren. Metallerna hamnar,
liksom dioxinet, i flygaskan efter rening av rökgaserna. Där ligger de relativt stabilt bundna.
Förutom flygaskan (3-5 procent av tillförd avfallsmängd) kvarstår efter förbränningen rester
bestående av mindre förorenad slagg/bottenaska från ugnarna (15-20 procent). Metallskrot
från slaggen återvinns. En del rester deponeras eller kan ersätta naturgrus i till exempel
vägkonstruktioner.
Rökgasrening
Utsläppen av luftföroreningar vid förbränning för energiproduktion kan minskas med både
processinterna lösningar och externa åtgärder. Genom val av bränsle, rening av bränsle före
förbränning, val av förbränningsutrustning och förbränningsförhållanden (processinterna
åtgärder) kan man styra bildningen av vissa föroreningstyper. Om man av olika skäl måste
använda sig av rökgasrening (extern åtgärd), finns många reningsmetoder att välja mellan.
Rening från partiklar
Det är förhållandevis lätt att rena en gasström från partiklar (stoft). De viktigaste teknikerna är
så kallade cykloner, våtavskiljare (skrubbrar), elektrofilter och spärrfilter (textilfilter).
I en cyklon tvingas gasen till en roterande rörelse. Partiklarna kastas u...