1800-talsarbete (Samhällsklasser)

2 röster
32772 visningar
uppladdat: 2001-05-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning:

1700-talets upplysningstid kom med mycket nya tankar och idéer om dom mänskliga rättigheterna och dom sociala förhållandena. Resultaten från den franska revolutionen och upplysningen hann inte göra några större förändringar på 1700-talet. Men det utvecklades på 1800-talet. Och bidrog till stora förändringar i samhället och dom olika klasserna. En utjämning av klasserna började utvecklas.

Syfte och frågeställning

Anledningen till att jag har valt att skriva ett arbete om det här ämnet är för att det kan vara intressant att se hur samhället har utvecklats och jag koncentrerar mig då på Sverige.
Man kan få en bild av hur vårat samhälle uppstått och kanske se en länk till hur det har utvecklats till det som det är idag. Dom olika samhällsklasserna eller stånden är även intressanta att studera eftersom dom i princip har olika lagar eller privilegier.
Dom frågor jag ska föröka hitta svar på är:
- Vad för faktorer bidrar till att det finns eller uppstår samhällsklasser?
- Vad leder ett klass samhälle till?

Metod och material

Mina resultat och uppgifter har jag hämtat ur historieböcker. Svårigheter som uppstår när man skriver om klass skillnader kan vara att man ofta kommer väldigt djupt in i politiken. När man börjar komma för djupt så kommer det fram många svåra ord och begrepp, som kan vara svårt att förstå om man inte är så insatt.

Bakgrund

1700-talet var upplysningens århundrade och kom med mycket nytt tänkande. Handlade mycket om vetenskapen som hade blivit ett slags mode. Upplysningen innebar att man hade börjat tänka mera kritiskt och ifrågasatte nu allting mera, istället för att tro på allting helt blint. Upplysningen och revolutionerna bidrog också till att det hände mycket med dom sociala förhållandena. Man började tillexempel ifrågasätta kungens makt och kom fram till att han inte hade fått sin makt av gud, utan han var tillsatt av folket, och att det då i själva verket var folket som bestämde. Detta ledde till ganska stor utveckling på 1800-talet, eftersom sådana här förändringar inte märks direkt, utan dom börjar utvecklas och man märker att det sakta börjar komma förändringar.

Analys

Någonting som är mycket anknutet till samhällsklasser är utbildningen, och på 1800-talet handlade det mest om skriv- och läskunnigheten. Kyrkan kan man anse ha bidragit till att lästraditionen sattes igång. Det hela började med att man införde krav på att hela befolkningen skulle kunna följa den rätta tron, alla skulle kunna läsa kända kyrkliga texter. Men på 1700-talet handlade det mest om att kunna rabbla en inlärd ramsa, inte att i själva verket kunna läsa den. Men under 1800-talet så utvecklades det mycket bra, som man kan se på diagrammet till höger.

De flesta barn fick i bästa fall undervisning av sina föräldrar. Det vanligaste var kringvandrande lärare. Omkring 1810 fanns det mera organiserade fasta skolor i Lund och Västerås (Nilsson, Pettersson. Äventyret Sverige s.172).
Skrivkunnigheten hade börjat spridas bra vid 1830-talet. Tack vare 1842års skolstadga nådde kunskaperna flera barn. Stadgan handlade inte om att göra skolan obligatorisk, utan den satte bara press på socknarna, så att dom skulle ordna mera organiserad undervisning.

Läs och skrivkunnigheten skiljde mycket mellan olika socknar, beroende på vad det var för typ av socken.
Man tror att runt 1830 kunde högst 25% av barnen i skolåldern skriva. 1880 hade det ökat till nästan 90% (Nilsson, Pettersson. Äventyret Sverige s.174).
Den stora ökningen i skrivkunnighet var till mycket stor hjälp för dom lägre klasserna, som tillexempel självägande bönder. Dom var nu mer oberoende av andra från högre klasser, dom kunde nu hävda sig socialt och politiskt. Detta är en mycket viktig utveckling för att klasserna skulle jämnas ut.
Att läs och skrivkunnigheten skulle vara en faktor som bidrog till att samhällsklasser bildas kanske är lite fel att säga. Eftersom klasserna inte delas in efter läskunskap, det är ju snarare så att dom lägre klasserna helt enkelt inte får lära sig att läsa och skriva. Men utbildningen är i alla fall en mycket viktig del när det gäller att få bort samhällsklasser eller att jämna ut dom lite mera.

Anledningar till att folket hamnar i olika klasser är ju helt enkelt efter vilken släkt dom kommer ifrån. Kom man från en bondefamilj, så blev det så att man att växte upp i den miljön, och följde sina föräldrar och själv blev bonde en dag. Likadant för adeln, ett barn som föds i en adels familj kom att få ha samma privilegier en dag, kanske något sämre, men ändå samma princip.

I början av 1800-talet börjar man se en ny samhällsklass, dom kallar sig ”medelklass”. Med medelklass menade dom att dom stod över folkets stora massa, dom ansåg sig vara samhällets kärna och var bäst lämpade för att styra samhället. Detta eftersom dom tyckte att dom var ”förmögenhetens och intelligensens förbund” (Erik Gustaf Geijer Historiker och författare). Med det menade dom alltså att dom inte bara grundade sin makt på deras ekonomi utan även på bildning. Medelklassen kan man också kalla borgarklassen

Sågverksindustrin utvecklades under 1800-talet i norrland, man började bygga industrier i norrland, främst då sågverk. Detta ledde till en befolkningsökning som innebar att befolkningen hade 4 dubblats under seklet (Edgren Sveriges Historia s.236). Detta ledde till att man mer eller mindre körde över den tidigare befolkningen där, nämligen samerna. Dom fick en försämrad ställning. Deras rätt till lappmarkerna blev sämre, från att ha varit äganderätt och arvsrätt började nu staten dela ut skogsmarken till nybyggarna. Man tog ingen hänsyn till dom, den dom nya rätterna för nybyggarna kolliderade med samernas så kallade rätt ”skatteland”. Konflikterna hårdnade under 1870-talet och tillslut fick tillslut en renbeteslag 1886 (Edgren s.237). Samerna fick då stora markområden där de hade sina renar, men staten stod fortfarande som markägare. Slutligen hade alltså samernas äganderätt blivit en nyttjanderätt. Samepolitiken blev mer och mer rasistisk, man började betrakta samerna som en minoritet som hade medfödda underlägsna egenskaper. Detta för att göra det lättare att ta deras äganderätt till skattelandet.

Vid seklets mitt börjad det bildas en ny klass i städerna. I städerna hade det endast borgerskapet bott innan, det var då handelsmän, hantverkare och liknande. Men borgarnas p...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: 1800-talsarbete (Samhällsklasser)

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2001-05-09]   1800-talsarbete (Samhällsklasser)
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=585 [2024-04-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×