Du sköna nya värld av Aldous Huxley

Du sköna nya värld av Aldous Huxley

Budskapet

Jag uppfattar det som att budskapet är att livet inte endast kan handla om den materiella välfärden och njutningen av materiella ting, utan livet måste innehålla så mycket mer, att vi människor måste inse att livet inte handlar om perfektion eller att äga en massa prylar. Utan att livet handlar om de fina stunder man kommer att minnas när man är gammal, att upplevelser är viktiga vare sig de är bra eller dåliga för det är upplevelser och intryck som formar de vi är. Om känslor inte fanns skulle livet vara väldigt enformigt och tråkigt för man skulle inte veta om hur det är att ha det bra eller hur det är att ha det dåligt och då skulle man aldrig uppskatta något.

Huxley varnar oss för överkonsumtion, då livet innehåller så mycket mer än att konsumera. Konsumtion får följder och om vi börjar överkonsumera kommer allt tillslut att handla om att man ska konsumera så mycket som möjligt istället för att umgås med sina nära och uppleva saker.

Jag tycker att man märker att Huxley försöker varna läsaren då han skildrar människornas liv på ett sätt som jag tycker verkar väldigt tomt. När två personer från detta perfekta samhälle åker ut till ett reservat där vildar (människor som är som oss) lever kan man verkligen se hur tomma liv de har. Vildarna lever i gemenskap och är egna individer medan människorna från samhället lever utan känslor och bara är en i mängden, de är inte unika heller då det finns flera tusen personer som är utvecklade från samma ägg, alltså flera tusen identiska tvillingar och alla är hjärntvättade till att fungera på samma sätt: sköta det jobb de är tillverkade till att sköta och konsumera. Ett väldigt enformigt liv enligt mig.

Jag tycker att Huxleys budskap kommer fram men det kan ju bero på att jag har tolkat boken som att den hektiska överkonsumtionen leder till ett samhälle som är känslolöst och ensamt, där ingen har någon att luta sig tillbaka på och där ingen människa är unik. Jag skulle dock inte förstå detta om det inte vore för att jag hela tiden reflekterade över vad det var jag egentligen läste då hans budskap är underförstått.

Futurismen och du sköna nya värld

Futurismen är en hyllning till maskiner och teknik och det tycker jag verkligen stämmer in på du sköna nya värld eftersom samhället helt är uppbyggt på nya maskiner och ny teknik. Tycker dock inte att det är någon hylling då jag uppfattar samhället som enformigt och väldigt känslokallt, men det är ju bara så som jag har tolkat det, någon annan kan ju tolka boken som en hyllning till maskinerna och tekniken.

Vad som kan ha påverkat Aldous Huxley till att skriva boken

Jag tror att mycket i Aldous Huxleys liv och händelser i samhället han levde i kan ha påverkat honom till att skriva boken. För att du ska förstå vad det är som kan ha påverkat honom ska jag berätta lite om hans liv och händelser i samhället under den tiden.

När han växte upp utbildade han sig i botanik i sin fars botaniska laboratorium, alltså hade han redan tidigt ett intresse för forskning, sedan fortsatte han sin utbildning i en skola som hette Hillside där hans mamma var hans lärare som övervakade honom i flera år tills hon blev sjuk och dog när han var fjorton år gammal.  När han var sjutton år blev han själv sjuk i keratit punctata som innebär att han praktiskt taget blev blind i två-tre år. När han var tjugo år gammal tog hans ena bror Noel Trevenen livet av sig efter att ha haft klinisk depression under en period.

Aldous Huxley arbetade en period på Brunner och Monds kemiska fabrik i Billingham på 1920 talet.

På den tiden var även teorin om sömn-lärande nytt och man hade en teori om ny utveckling inom reproduktiv teknologi, vilket han var väldigt intresserad av. Han var även väldigt intresserad av psykisk forskning.

Jag tror att han utformade samhället i sin bok som han gjorde på grund av dessa faktorer. Alla sjukdomar och död i familjen kan vara anledningen till att sjukdomar och åldring inte existerar i bokens samhälle då han visste hur mycket lidande det ger och lidande passar inte in i ett perfekt samhälle.

Det märks att Huxley var intresserad av kemi och teorierna om ny utveckling inom reproduktiv teknologi då barnen i boken inte föds utan framställs genom kemikalier i glasbehållare.

Att han var intresserad av psykisk forskning märks tydligt då man har utvecklat folket till sina roller i samhället genom psyket då man utsatte foster för olika påfrestningar under framställningsprocessen. Även efter att fostren blivigt färdigställda fortsatte man att påverka barnens psyke genom till exempel sömn-lärande, som man använde till moralisk uppfostrande. Sömn-lärandet innebar att barnen hör en röst upprepa samma sak om och om igen genom kudden när de ligger och sover. Ett exempel på vad de lärde sig genom sömn-lärningen är elementärt klassmedvetande, så att de endast lekte med barn från samma klass som de själva. Man får även reda på att barnen inte lär sig något under sömn-lärande utan att de bara kommer ihåg den exakta frasen som de hört under sömnen, alltså är sömn-lärandet med en metod att hjärntvätta folk, vilket jag tror att han ville lyfta fram när han nämner att barnen inte lär sig av det som sägs för att visa den som läser att sömn-lärning inte fungerar som en undervisningsmetod.

Under trettiotalet började massproduktionen ta fart och han skildrade detta i sin bok på ett väldigt överdrivet sätt för att få folk att inse nackdelarna med det utan att själv säga det, nämligen att folk kommer att konsumera överdrivet mycket, vilket kommer att trappas upp så mycket att våra liv kommer att gå ut på att konsumera. Om våra liv går ut på att konsumera kommer våra liv att bli väldigt enformiga och helt tappa mening.

Bokens koppling till idag

Jag tycker att du sköna nya värld är relevant eftersom det är åt det hållet utvecklingen är på väg så jag kan tänka mig att om hundra år skulle vår värld kunna se ut som den som beskrivs i boken. Kanske inte helt och hållet men ändå påminna om den väldigt mycket. Därför tycker jag att man ska ta boken som en varning, för hur bra är ett samhälle där känslor inte existerar och man endast lever för att konsumera? Jag skulle då inte vilja leva i det samhället. För om man aldrig skulle må dåligt eller vara med om dåliga upplevelser skulle man heller inte veta hur det är att må bra eller veta hur lyckligt lottad man är och njuta av livet utifrån det. Skulle man leva i ett sådant samhälle skulle man inte njuta eftersom njutning inte skulle innebära någonting speciellt utan det skulle bara vara så det var.

Du sköna nya världe är även relevant idag eftersom det är en bok som kan väcka många diskussioner och debatter om framtiden samt om den överdriva konsumtionen. Han väcker verkligen upp folk om hur överdrivet vi människor konsumerar och jag kände mig själv träffad av det när jag började tänka igenom vad det var han ville säga med sin bok.

Stilanalys - textnivå

Syftet med texten är att varna folk för överdriven konsumtion och att man ska ta vara på livet oavsett hur livet utstakar sig.

Texten är objektiv eftersom han aldrig beskriver nackdelarna med samhället, utan han beskriver bara samhället och människorna som lever i det. Men underförstått vill han att läsaren ska inse att massproduktion har sina nackdelar då vi måste konsumera mer och mer i takt till att massproduktionen ökar, tillslut kommer vi vara helt inkörda på att konsumera att våra liv kommer att gå ut på att konsumera istället för att uppleva saker och uppfylla våra drömmar.

Texten är disponerad på så sätt att han oftast inte har något mellanrum mellan de olika styckerna vilket jag tycker försvårar läsningen lite men på grund av att han även har disponerat boken  i korta kapitel är texten ändå lätt att läsa.

Stilanalys - meningsnivå

Meningarna i boken varierar mellan att vara långa och korta men är för det mesta väldigt långa och svårlästa då boken är skriven i gammalt språk eftersom boken är skriven på trettiotalet, men man förstår ändå vad det står bara att man får ändra orden i huvudet så att de blir lite mordernare.

De långa meningarna innehåller för det meste flera bisatser för att man ändå ska kunna läsa meningen utan avbrott och för att man lättare ska kunna förstå vad det är man läser.

Huxley abryter endas sina meningar när det är någon som talar och avbryter sig mitt i meningen så det förekommer inte oavslutade meningar i själva texten, vilket jag tycker är väldigt bra då det kan vara jobbigt att läsa en text men många ofullständiga meningar.

Huxley använder sig inte av några ofullständiga satser utan skriver klart varje sats och meningn innan han påbörjar nästa, vilket jag är väldigt tacksam för, annars hade texten blivigt rätt  jobbig att läsa.

Stilanalys - ordnivå

Jag tycker att Huxley använder sig av väldigt många svåra ord, vilket beror på att texten är skriven på ett äldre språk samt att han har hittat på massa nya ord eftersom han har skapat ett helt nytt samhälle, eller rättare sagt en helt ny tid.

Eftersom boken är närmare åttio år gammal så är språket gammal och då förekommer det självklart ålderdomliga ord. Några exempel på ålderdomliga ord som förekommer i texten är finhyllta, ty, aderton, försorg och maran.

De ordformer som används i boken är skriftformen men talspråket kommer in lite då och då, men endast när det är någon som talar. Vilket jag tror beror på att boken är så pass gammal att man inte skrev böcker i talspråk utan man höll sig till skriftspråket, så som det ska vara.

Stilanalys - stilfigurer

Huxley använder sig inte av någon särskild stilfigur utan har skrivigt sin text på det sä...