Inga bomber över skärholmen

Romanredovisning

Boken som jag har läst heter "Inga bomber över Skärholmen" och är skriven av Hans Olsson, svensk författare som är född år 1962. Hans Olsson är uppvuxen i Timrå.. Innan flytten till Stockholm 1992 bodde Hans även i Göteborg. Under de senaste 13 åren har Olsson jobbat som lärare, på servicehus, på läger för utvecklingsstörda, med HIV-frågor och samlevnadsundervisning i ett projekt i St. Petersburg. Han har tidigare skrivit två ungdomsböcker som heter "Spelar Roll" och "Smitvarning" som blev nominerade till Augustpriset. Ungdomsböcker är lite utav Hans grej verkar det som och han skriver även en hel del om könssjukdomar osv. vilket kanske inte är så konstigt då han jobbar aktivt på RFSU.

Boken är skriven av en allvetande person, dvs. boken berättas utav en person som vet allting som händer, men som inte är med i boken. Meningarna avslutas ofta med "tänkte Peter", så denna person vet även vad Peter tänker.

Läsdagbok

1. Peters första dag i skolan efter sommarlovet s. 11

Det är första dagen i skolan och Peter verkar vara väldigt sur och irriterad på Rashid. Jag tycker detta är konstigt då det inte förklaras varför i boken. Jag tror det kan ha att göra med att Rashid har varit bortrest i princip hela sommarlovet, så att Peter känner sig lite övergiven och därför reagerar han som han gör. Han avvisar nämligen Rashid när han kommer fram och hälsar, och vill ge Peter en kram. Han vänder sig om när Rashid vänligt sträcker ut sina armar. Jag tror att han känner sig övergiven för att han säger såhär när de har gått och satt sig vid sina bänkar: "Hoppas i alla fall att du hade en rolig sommar, utan mig".

2. Peter och Sofias första kyss s. 67

Detta verkar vara lite utav en vändning i boken, eller snarare en vändning på Peters personlighet. Framtill nu har Peter varit ganska osäker, inåtvänd och tystlåten. Peter och Sofia sitter hemma på Sofias säng, och plötsligt böjer hon sig fram och ger honom en lång kyss på munnen. När man sedan får följa Peter nästa dag i skolan märker man att han är mer utåtriktad, hälsar på alla sina vänner och skryter extra mycket framför Rashid. Jag tror att han känner sig starkare och fick mycket mer självförtroende efter kyssen, och detta nämns i citatet: "Jag känner mig äntligen som en man. En man som blivit kysst. En okysst man är ingen man!". Det verkar alltså som om den kyssen betydde väldigt mycket för Peter och gjorde honom till man.

3. Peters pappa åker in på mentalsjukhus s. 115

Det blir helt klart en vändning i boken när Peters pappa åker in på mentalsjukhus. Han beskriver att hela hans värld plötsligt har rasat samman. Peters självförtroende börjar genast dala neråt igen och han återgår till att vara den tysta, blygsamma och osäkra kille han varit tidigare, innan kyssen. Detta märker även Rashid av och han försöker ge honom extra mycket stöd, men Peter vill mest vara för sig själv. Jag tycker det är väldigt tråkigt att det självförtroende han byggt upp ska försvinna igen. Men Faster Fatima är väldigt snäll och bra på att hjälpa till så jag hoppas verkligen att hon kommer att hjälpa Peter tillbaks på fötter igen.

4. Festen efter fotbollsmatchen s. 133

Peter och Rashid bidrar till att deras lag vinner fotbollsmatchen de laddat för under väldigt lång tid. Rashid lägger två mål och Peter lägger det sista avgörande målet. Detta betydde mycket för Peter, och man märkte hur han genast fick extra mycket energi, såpass mycket energi att han faktiskt gick med på att gå ut och festa senare på kvällen. Det var första gången han och Rashid festade tillsammans och framförallt första gången de blev fulla tillsammans. Detta resulterade i att dem började bråka och blev osams, för första gången på riktigt. Detta gjorde att det senare blev lite mer spänd stämning mellan Peter och Rashid, och de börjar ta mer avstånd ifrån varandra. Eftersom de inte har bråkat tidigare och eftersom Rashid alltid varit så viktig för Peter så blir hela stämningen väldigt annorlunda i boken nu efter deras bråk.

Handling
Boken "Inga bomber över Skärholmen" handlar om Peter, en 16 åring pojke, som bor på Skärholmen. Han har svårt att acceptera livet i förorten med alla fester, medan många verkar vara nöjda med saker som det är. Däremot är han en stabil back i fotbollslaget. Han gillar sina kompisar men särskilt sin bästa kompis Rashid. Peter och Rashid spelar fotboll i samma lag och går i samma klass i skolan. De har alltid delat allt och ställt upp för varandra. Men den här våren lägger Peter märke till vissa förändringar hos Rashid. Rashid åker någonstans på lördagskvällarna och frågar aldrig om Peter vill hänga med.

Kärleksproblem, bråk med bästa kompisen Rashid och problem med familjen är vad boken till stor del handlar om. Man märker tydligt och tidigt i boken att det är en typisk tonårsbok.

"Det var som om han trampade i luften och fan, matchen, han hade match imorgon, men det var ju långt till den, och Rashid då som inte hade blivit uttagen, rätt åt honom förresten, svikare, alla var svikare. Sofia som fått de andra att skratta åt honom. Han kände ilskan välla upp. Hon tror alltid att hon vet så mycket om sanningen! Det var så enkelt för henne, men vad visste hon om sanningen? Och farsan, vilka sanningar höll han inne med? Peter försökte slå bort det, Sofia var full, farsan var knäpp, Rashid drog, och vad skulle han göra åt det? De kunde dra åt helvete allihop!" Till slut kraschar Peters tillvaro; Sofia gör slut, han blir ovän med Rashid och hans pappa hamnar på psykakuten. Men det finns en väg till försoning.

Personerna i boken

Peter
Huvudpersonen Peter går i nian och är 16 år. Han är född i Serbien och hans familj kom till Sverige från Jugoslavien för tio år sedan. Nu bor de i Skärholmen, en förort till Stockholm. Peter slits mellan olika alternativ och vägval: han känner att han borde bry sig om sin historia och sitt gamla land men han gillar även sitt nya liv i Sverige - det är här han har fotbollen och vännerna. Peter verkar ha en svag personlighet. Han är blyg och har inte speciellt bra självförtroende. Han vågar inte prata med tjejerna och är inte speciellt utåtriktad. Han gillar inte heller att gå ut på nätterna och supa med kompisarna, utan han håller sig helst för sig själv och stannar hemma. Hans enda och bästa kompis heter Rashid. Peter gillar däremot att spela fotboll. Fotbollen är viktigare än skolan för honom. Peters högsta dröm är att bli ett fotbollsproffs, och detta nämns ofta i boken.

Peters familj består av 4 personer. Far, mor och en duktig, smart syster. Dessa personer omnämns dock inte mycket i boken, endast hans far som är krigsskadad. Han blir psykisk sjuk och hamnar till sist på sjukhus. Hans syster är nästan duktig på allting och framförallt skolan. Peters mor oroar sig för det som har hänt med fadern. Peter tänker mycket på sin familj och deras liv i Sverige, han trivs verkligen här men han är samtidigt väldigt orolig över mycket saker som gör att han inte riktigt kan trivas fullt ut.

Rashid
Rashid är Peters bästa kompis. Han kommer från Irak och han är också 16 år. Han bor i Skärholmen tillsammans med sin mamma. Hans pappa hade övergett dom när Rashid var liten. Alla Rashids släktingar bor i Irak förutom hans faster Fatima som är med en hel del i boken. Rashid och Peter brukar gå till Fatima när dom behöver råd och stöd.

När Rashids mamma blir sur, tar hon ut allting över Rashid, då skriker hon medans hon slår honom. Därav är Rashid oftast ledsen och nerstämd, men han är ganska  bra på att dölja det.

Rashid har två olika personlighet. En personlighet när han är ute med sina kompisar, och en annan personlighet när han är hemma med sin mamma. Bland kompisarna visar han sig aldrig svag och försöker framstå som tuff och stark. Då är han väldigt utåtriktad och proffs bland tjejerna. När han är hemma är han däremot väldigt tyst och lydsam och är väldigt ofta ledsen.

När Rashid blir stor vill han bli en fotbollsproffs precis som Peter och det tänker dom bli tillsammans.

Faster Fatima

Fatima är Rashids faster och hans enda släkt i Sverige. Hon flyttade till Sverige efter att ha förlorat alla sina tre söner i kriget. När hennes barn dog gjorde hon ett val mellan att kämpa och gå vidare eller ta livet av sig själv. Hon valde att kämpa och gå vidare.

Man kan säga att hon har en ganska stark personlighet. Jag tycker hon är den enda personen som vet om det riktiga förhållandet mellan Rashid och Peter. Hon lyssnar alltid på dem och pratar med dem länge. Hon tar hand om båda två som sina egna söner. Hon tycker att det som vi alla har gemensamt är att vi alla kan förstå varandra på något sätt.

Sofia
Sofia är en hel vanlig 16 årig svensk tjej som dessutom går i samma klass som Peter och Rashid. Hon är engagerad i samhällsfrågor och presterar bra ifrån sig i skolan, speciellt mycket i ämnet samhällskunskap. Sofia är en modig och nyfiken tjej, hon har alltid svar på frågor som ställs till henne. Hennes dröm är att bli journalist eller biståndsarbetare.
"Ge aldrig upp förrän slutsignalen ljuder" är hennes slagord när hon ställer upp i olika demonstrationer mot orättvisorna i världen.

På helgerna är Sofia alltid på fest någonstans där ölburkarna står i flak och det diskuteras politik med fylla och hångel. Hon brukar stanna länge och umgås med sina kompisar.

Hon är en självsäker och erfaren tjej som gillar tennis inom sport. Här är ett litet citat från boken där hennes stil beskrivs: "Sofia hade kommit i slitna avklippta jeans och nästan nya knallorangea Nike. Hennes vita linne smet åt över magen och brösten, så att Peter nästan tappade andan. Det var inte rent spel. Läpparna var fortfarande målade, intensivt röda, och svart ögonskugga. Hårat hade hon snurrat ihop som ett virvlande svart rödskimrande rufs på huvudet. Slingor av håret svajade ner vid tinningarna. Och så pärlan i näsvingen, hennes söta näsvinge. Hon såg ut som en märklig blandning mellan flummare och chic Stureplansbrud."

Miljön

Boken utspelar sig i en förort i Stockholm, Skärholmen, därav är miljön helt trovärdig. Miljön beskrivs inte överdrivet tydligt men ändå tillräckligt tydligt för att man ska kunna skapa sig en bild utav hur den ser ut. Den beskrivs som ganska grå, dyster och invandrartät och framstår väldigt mycket som en typisk förort. Detta har ganska stor betydelse för berättelsen, för om miljön är dyster blir ju självklart även stämningen i boken dyster. Den gr&arin...