Arla och Milko – två mejeriföretag i tiden.

Arla och Milko - två mejeriföretag i tiden.

Arla är kanske mest känd för sin produktion av mjölk, sannolikt eftersom det är den de säljer mest av för att det är något som åtskilliga människor inköper nästan dagligen. Även grädde, crème fraiche, ost, smör och filmjölk står med på deras sortiment. De äger dessutom kända märken såsom Kelda, Pucko (chokladdryck) och drickyoghurten Yoggi Yalla!

Milko fokuserar mest på fabrikation av mjölk, och lägger inte så stor vikt vid andra mejeriprodukter, men tillverkar även de allmännare produkterna såsom ost mjukost och messmör i samarbete med dotterbolaget Fjällbrynt AB. Dessa produkter tillverkas dock endast i Östersund.

Syfte och metod.

Målet med min undersökning är så simpelt som det kan bli. Jag ska med hjälp av att kolla och undersöka vissa vitala punkter kunna komma fram till ett resultat som säger vilken mjölk som är bäst med hänsyn till alla punkter jag tar med. Jag tänker använda mig främst av Internet för att ta reda på information om företagen och om mjölk i allmänhet. Jag använder deras hemsidor och det som saknas där kompletterar jag genom att skicka ett mejl där jag ställer lite svårare frågor. Jag har även varit och handlat mjölk i affär.

Redogörelse

Miljöpåverkan.

Mejeriföretag släpper, precis som alla andra företag, ut mängder med både naturliga och onaturliga gaser, som på olika sätt är skadliga för vår känsliga miljö. Kossorna på gården släpper ut gaser och även de maskiner som finns där släpper ut farliga gaser. Transporter är som bekant inte helt fria från miljöpåverkan.

Både Arla och Milko påstår att de ser stora problem i detta och de flesta ärliga personer vill nog försöka minska inverkan på klimatet i så stor utsträckning som möjligt. Det måste man ju eftersom man vill fortsätta driva sina affärer. Dessutom är det ett väldigt bra försäljningsknep att påstå att man tar stor hänsyn till miljön.

Arla har på sin hemsida en miljöpromenad där man steg för steg kan se hur Arla påverkar miljön och vad de sparar in på för att hjälpa miljön.

Traktorerna på Arlas bondgårdar drivs i huvudsak av diesel. Även fast detta drivmedel har mindre påverkan på miljön än bensin så har det ändå en viss påverkan, vilket de försöker förminska genom att "köra så lite som möjligt". Samma sak gäller för transporter, där man även planerar rutterna noga för att släppa ut så lite diesel som möjligt.

I samma takt fortsätter det där de berättar om hur de vill rädda miljön. På deras andra hemsida står att läsa att de även har som mål att sänka sina växthusgasutsläpp med 25 % innan 2020.

Något annat man bör ta med när man talar om Milko är det faktum att om jag vill ha Milko, finns dessa nästan uteslutande i Willys-butiker som allmänt ligger utanför storstaden. Detta gör att man måste åka ut med bil eller annat (ofta) bensinslukande fordon för att få tag på Milkos mjölk. Detta ger Milko såklart mer negativa omdömen på det området, trots att det inte beror på företaget i sig.

CO2-utsläpp.

Till denna uppgift har jag även valt att ta reda på hur mycket koldioxid företagen släpper ut, eftersom det är en viktig del att ta hänsyn till inom miljöaspekten.

På Arlas hemsida kunde jag få del av lättåtkomlig information om deras utsläpp. På Milkos hemsida var det däremot svårare att hitta men efter gediget letande hittade jag tillslut en redovisning i en miljörapport. Till synes släppte de ut nästan identiskt mycket koldioxid vilket förbryllade mig otroligt då marknaden för dessa företag skiljer sig markant. Jag utgår från att detta inte bör stämma om man resonerar logiskt, men jag kan heller inte motbevisa detta. Hursomhelst var detta den enda fakta jag kunde få om detta och eftersom det är bättre än ingenting alls valde jag att använda mig at detta.

En annan intressant del som jag tänkte på var det faktum att båda företag använder sig av Tetra Pak för sina förpackningar. Instinktivt gick jag in på deras hemsida för att leta information om deras miljöutsläpp. Genom en väldigt informativ och vägledande kalkylator kunde jag lätt få fram den information att ett vanligt enliterspaket mjölk släppte ut cirkus 27 gram koldioxid. Eftersom båda företag använder detta gör det ingen skillnad i bedömningen av mjölken men jag tycker det ändå hade ett visst värde som var tillräckligt stort för att jag skulle kunna ta upp det här.

Pris och kvalité.

Det är svårt att bedöma kvalitén på en vara, i alla fall om det handlar om mjölk och mejeriprodukter. Men det man kan göra är väl just att prova sig fram och testa hållbarhet, smak, ingredienser osv.

Därför gick jag till Coop och ICA i Kärrtorps Centrum för att köpa mjölk samt titta och anteckna på priser och datum på de mjölkpaket och de andra mejeriprodukter som erbjuds ur sortimentet. Något som jag inte visste innan jag började med den här uppgiften var att det är sällan man ser Milkos produkter i kylen på vardagliga butiker. Priset från butikerna skiljer sig inte så mycket, men något jag lade märke till var att mellanmjölken på ICA var 30 öre dyrare än på Coop. Priset på mjölk stiger proportionellt mellan lätt- mellan- och standardmjölk.

Allmänt har vi mycket bra kvalitet på mjölk i Sverige, eftersom vi har ett ganska rent klimat och många bönder låter sina kor beta fritt på ängar.

Svensk Mjölk delar årligen ut Guldmedaljer till personer som de anser ha gjort viktiga framsteg inom mjölkens kvalitetsutveckling. Förra året firade medaljen 50 år och därför instiftades ett nytt pris, som en person får för att ha tagit framsteg inom forskning om mjölkens kvalitetsförbättring. Priset 2008 gick till Toomas Allmere, produktutvecklingschef på Milko, "vars forskning om mjölkens egenskaper har lett till kunskaper som är viktiga både i avelsarbetet och för tillverkningen i mejeriet".

Så här sade Allmere i en intervju angående hur hans forskning kommer att hjälpa mjölkbönderna

"- Kraven på mjölkens kvalitet höjs ju hela tiden. Förhoppningen är att resultaten av forskningen ska kunna tillgodose dessa nya krav, till exempel att bli bättre på att avla fram djur som ger de efterfrågade egenskaperna till mjölken. Jag håller löpande kontakt med min gamla arbetsplats."

Plats.

Som tidigare sagt är Arla ett välkänt märke på marknaden och produkterna finns på flertalet ställen i Europa.

Arla Food är ett företag som satsat mycket på en internationell marknad. Även fast de är störst i Sverige och de flesta mjölkbönder finns här, så har satsat mycket på andra nationer till exempel: Storbritannien, Finland, Holland och Danmark.

Milkos marknad är däremot väldigt begränsad till Sverige där de säljer mjölk på Willys-butiker runt hela Sverige. Dock ska påpekas att de exporterar flertalet produkter (till exempel ost) till andra länder, mest till USA, Finland och Grekland.

I Mellansverige har de ett område som täcker en tredjedel av hela landet som de själva kallar för Milkoland. Det är inom detta område som alla mejerier finns och alla livsmedelsbutiker i hela området skall ha tillgång till alla Milkos produkter i deras sortiment.

Resultat

Resultatet i den stora mjölkkampen går inte att komma fram till. Det finns helt enkelt ingen som är bättre än den andra. Många av mina tester har varit likvärdiga och därför är det svårt att komma fram till ett beslut. Dessutom är de skillnader som finns grovt stora vilket inte gör mitt arbete lättare. Båda släpper ut liknande mängder avgaser och tar ett stort miljöansvar och är alltså jämbördiga ur miljöaspekt. Mjölk smakar i allmänhet likadant, och man behandlar mjölken likvärdigt. Det enda som skiljer sig åt är marknaden. Arla finns i flertalet länder i hela Europa medan Milko inte ens finns i hela Sverige.

Av detta att kringgå kan vi lätt komma fram till att det inte finns någon segrare i detta krig. I alla fall inte om vi utgår från de aspekter och det perspektiv jag har valt att se det hela ur. Ska vi se ur ett framgångsperspektiv, som på ett visst sätt kan hänga ihop med ett eventuellt svar på min fråga, har Arla lyckats bäst eftersom de h...