Personskildring av Gustav III och hans inverkan på svensk kultur och språk.

Personskildring av Gustav III och hans inverkan på svensk kultur och språk.

Vem var Gustav III?

Gustav III, föddes i januari 1746, och var svensk kung från och med 1771. Han var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav III gifte sig med Sofia Magdalena av Danmark, 1766. De fick sonen Gustav IV Adolf. Bror till Gustav III var Karl XIII. Gustav III var 25 år gammal när han besteg tronen. (Andersson, 1960) Mycket av Gustav III:s inverkan på språk och kultur kom från hans mor. Gustavs konungatid både började och slutade i en operasalong, vilket inte är en slump. Hela hans liv var som en stor teaterföreställning. Gustav III fick ibland framträda även som tvååring och kallas därför ibland för det offentliga barnet. (Lindqvist, 1997) Hans uppväxttid var speciell, för det maktägande ständerna hade även tagit över i hans uppfostran och sett till att denna ägde rum i politiskt renlärighet. Äktenskapet var en produkt av detta och blev väldigt olyckligt eftersom han blivit bortlovad redan som femåring till den danska prinsessan och gift genom ombud som nittonåring, ett giftermål som inte såg till känslorna utan låg helt i politiskt intresse, svärfar Fredrik V, lojaliserade med ständernas krav och förde ihop två helt olika människor. Det borde ha haft inverkan på prinsens (som var en mycket nervös person) själsliv, men inte på ett positivt sätt. Det bidrog nog också till att Gustav hamnade efter lite när det gäller de vanliga mänskliga sidorna hos människor. (Andersson, 1960; Lindqvist, 1997)

Typiskt för Gustav III var hans ovanliga sätt att vinna människor, sitt tålamod och sin givmildhet. Han var en ganska nervös person och mycket begåvad. (http://scribd.com, av "Toggan", sept. 2008)Om man fåordigt ska beskriva honom alltså med förenklade ord säga hur han var så kan man säga att han var ett underbarn, ganska tidigt mogen, konstnärligt inriktad, fantasibegåvad. (Andersson, 1960) Han var en fantasimänniska och en optimist, mer än en förståndsmänniska och det gjorde att han hade svårt att arbeta. Men när han hade press på sig under svåra förhållanden så visade han att han hade god kondition och att han var mycket modig. Han hade också en sällsynt förmåga att hitta utvägar. (http://scribd.com, av "Toggan", sept. 2008)

Gustav III's inverkan på kulturlivet och språket

Under 1600-talet influerades det svenska språket av tyskan och latin. Det berodde delvis på den tyske reformatorn Martin Luther och hans inflytande på den svenska kyrkan samt alla tyska köpmän som kom till Sverige under den tid.  På sjuttonhundratalet bröt upplysningstiden fram och särskilt stark var utvecklingen i Frankrike vars huvudstad glänste. Modet som fanns där och även det franska språket var minst sagt populärt i Stockholm. Inte mindre än åtta dagstidningar gavs ut skrivna på franska av svenskar för svenskar. Det säger en hel del om vilken uppskattning det franska språket hade bland svenskarna (Lindquist, 2002). Det gav också resultat av en mängd franska ord som växte in i svenskan som byrå, fåtölj, assiett, porslin, servis och en hel del ord som har med teater att göra som pjäs, fars, ridå, ramp, scen, akt, salong, regi, debutant, premiär, maskerad, balett och dans.  Gustav växte upp med franska kulturen. Han var tre år när han började lära sig det franska språket och hans mamma skrev brev till honom på franska. I vuxen ålder tillbringade han långa tider i Paris och träffade de flesta samtida vetenskapsmännen, konstnärerna och upplysningsfilosoferna som utan tvekan bör ha påverkat hans kärlek till den franska kulturen. Allt detta påverkade hans inflytande på det svenska kulturlivet. Därför kallas denna period i Sverige ofta för den Gustavianska tiden. (Lindquist, 2002; Danielsson & Siljeholm, 2003; Andersson, 1960)

Det finns ingen likhet i den svenska historien till den glans som Gustav III:s kulturella intresse gav till hovet. (Martinsson Ö, http://tacitus.nu) Kungen var aktiv skådespelsförfattare och stödde svenska konstnärer och författare, t ex Bellman. Under Gustav III:s regeringstid grundades Svenska Akademien efter franskt mönster. Akademien delar ut Nobelpriset i litteratur varje år och ger även ut Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) samt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB). På kontinenten spreds upplysningsidéerna i tidskrifter. I Sverige gav Olof von Dalin (1708-1763) ut en politisk och satirisk veckotidskrift i upplysningens anda, Then swänska Argus. Tidskriften kom att spela en viktig roll i det svenska språkets utveckling. Dalin strävade efter att skriftspråket skulle vara så ledigt som möjligt och närma sig talspråket. (Danielsson A & Siljeholm U, 2003)

Gustav III:s tid blev bevis för den stora kulturblomstringen, särskilt inom skönlitteraturen. Kungen var inte ointresserad av den utan var till fördel för den. Han tyckte mycket om teater och opera, och själv så skrev han dramer. När kungen arbetade med dessa dramer fick han hjälp av viktiga yrkesförfattare. Att det gick framåt för det borgerliga visades också inom kulturlivets verksamhet. (Andersson, 1960)

Gustav III var även intresserad av arkitektur och ritade exempelvis paviljongen i Hagaparken (sv.wikipedia.org).

Vilka förändringar utförde Gustav III?

När Gustav hade suttit på tronen ett år så satte han en oblodig statskupp i verket. Han fullföljde en ny grundlag vilket innebar att kungens maktkompetens ökade. Som monark var han påverkad av upplysningen och genomförde ett antal förbättringar i lagarna som gynnade folket mycket, speciellt för bönder och religiösa. t.ex så förbjöd han tortyr och gjorde så att torteringsmetoden som användes för att få fångar att erkänna brott, försvann. Han tog också bort dödstraffet för trolldom och otrohet. Gustav ordnade religionsfrihet. Det var Gustavs förtjänst att katoliker och judar fick bo i Sverige och hålla gudstjänster. Han gjorde också så att bönder kunde sälja mjöl till vilka de ville. Innan så fick de inte det utan det var borgare som tog hand om försäljningen av mjöl. Han fixade så att folk som ägde mark kunde jaga där. Innan fick bara de adliga göra det. En annan sak som skedde under hans konungatid var att han gjorde det enklare för vanliga människor att få de fina jobben. Det räckte med att vara duktig, man behövde inte vara adelsman. Kvinnor som fick barn trots att de var ogifta behövde inte säga sitt namn vid födelsen, och det gjorde det lättare för dem. (Carolina Weslien, 2008)

Gustav fick mycket kritik trots reformerna. Han fick kritik från både adel och ofrälse. Enligt Herman Lindquist så var inte Gustav emot adeln, han ansåg sig själv vara landet främste adelsman. Han tyckte om att omge sig med adliga personer som bar namn som Brahe, Bjelke, Bonde och Leijonhuvud. Han till och med såg till att ha en Oxenstierna vid sin sida (som utrikesminister) precis som en av hans förfäder Gustav II Adolf hade.  I ett försök att stilla folkmeningen påbörjade han ett krig mot Ryssland. Kriget gick inte så bra och fick följder som ledde till att delar av officerskåren satte sig emot honom. Gustav III svarade på detta genom att ta hjälp av de tre lägre stånden. Hans makt blev starkare och efter ett tag blev han i stort sätt enväldig. I adeln så fick detta motståndet att växa mot Gustav. När ständerna samlades på rikssalen på Stockholms slott så skälldes adeln ut för att de svikit sitt land och kung under kriget. Kungen uppmanade alla adelsmän att resa på sig och lämna rikssalen. (Lindquist, 2002) Så förödmjukad hade aldrig adeln blivit tidigare menar Lindquist. Kungen fick nästan all makt utan att för den skull vara envåldshärskare och de tre andra stånden, prästerna, borgarna och bönderna fick både nya fördelar och förmåner.

(Sjödin N & Strömbäck B-E, 2000)

MORDET

död 29 mars 1792 (mördad),

En konspiration bildades på vintern 1791-92  inom adeln, vars avsikt var att mörda kungen och förbättra regeringssättet. Ledarna för mordplanen var Jacob Johan Anckarström, Adolph Ribbing och Claes Fredrik Horn, för de ärftliga reformplanerna bröderna Jacob och Johan von Engeström, Carl Pontus Lilliehorn, T. J. Bielke och Carl Fredrik Pechlin. Den listiga planen leddes helt och hållet tydligen av den sistnämnde. Det var en maskerad i operahuset i Stockholm (16 mars 1792). Där omgavs kungen av fem svartklädda män och en av dem sa på franska: "God afton, vackra mask". Det var en signal och med dom orden sköt Anckarström Gustav i ryggen och följderna från skottsåret (påföljt av blodförgiftning och lunginflammation) avled konungen den 29 mars 1792 . Hans sista ord blev; Jag känner mig sömnig, några ögonblicks vila skulle göra mig gott. (Wikipedia, 2008)

Ingen kung har nog fått mer skilda omdömen än Gustav III. Han var utan tvivel en duktig politiker som kunde utnyttja alla tillfällen som uppkom. Men tyvärr så var han också äregirig och ägnade tid åt önsketänkande. Gustav IV Adolf, Gustav III:s omyndige son efterträdde honom. (Martinsson Ö, 2002)

Sammanfattning och slutsats

Gustav III hade stor betydelse för svensk lagstiftning, kulturliv och språk. Av litteraturen verkar det som om han var en väldigt färgstark men krävande personlighet med lite udda begåvningar. Det kan ha varit källan till att han fick så mycket uträttat. Nackdelen med personer som sticker ut som han gjorde, är att de har lätt för att reta upp folk och när han dessutom var Sveriges kung fick han möta motstånd särskilt från adeln. Det vittnar hans tragiska död om. Att de var så ilskna på honom, berodde nog till viss del på hans behandling av dem och hans arroganta stil. Att han mot deras vilja startade krig mot Ryssland. Tre saker kan man fastst...