TORKAN I AUSTRALIEN: ETT ALLVARLIGT PROBLEM FÖR HELA VÄRLDEN

Oskar Frankl                                                                      SP1

TORKAN I AUSTRALIEN: ETT ALLVARLIGT PROBLEM FÖR HELA VÄRLDEN.

Inledning

Sedan året 2003 har Australien upplevt svåra väder förhållanden som har drabbat så väl Australiensare som folk i övriga världen.

Jag syftar förstås på torkan som har härjat landet. Australien har såklart haft andra torkan tidigare, men ingen av dem har varit värre. Den har förstört skördar och företag, den har tvingat familjer att gå i konkurs och den har lamslagit ekonomin stort. Torkan av den skalan i Australien tänks inträffa en gång per tre hundra år, tre hundra år sedan hade Australien precis koloniserats och populationen låg på några få tusen. Nu är Australien ett land med 20 miljoner invånare som behöver näring från jordbruket, något som drabbas svårast av torkan. I den här rapporten kommer jag att försöka sätta allting i perspektiv och försöka förklara hur den här katastrofen tillkom.

Syfte

Jag ska försöka besvara följande frågor:

•1.    Orsaker: Hur och varför den här torkan sker.

•2.    Konsekvenser: Vad som har hänt och kan hända om torkan fortsätter.

•3.    Vad man kan göra åt problemet.

•4.    Analys av problemet.

    Orsaker

Anledningen till att de är så vanligt med torka i Australien är väderfenomenet El Ninó.

El Ninó är ett återkommande väderförhållande på Stilla Havet. Den återkommer vart fjärde till sjunde år. Den är en av de kraftfullaste naturfenomen som existerar och påverkar hela världen. Under El Ninó perioder höjs världens medeltemperatur några grader.

Under normala omständigheter driver passadvindarna varma havsströmmar mot Australien, det varma ytvattnet som samlas gör att det blir lågtryck över Norra delen av landet och det regnar mycket. På andra sidan Stilla Havet där Peru och Ecuador ligger är ytvattnet vanligtvis 8 grader kallare än vi Australiens kust, lufttrycket är högt och delar av Peru hör till några av de torraste platser i världen.

När El Ninó uppstår blir passadvindarna svagare och ändrar riktning, detta påverkar havsströmmarna på samma sätt. Det blir någon slags utbyte där Östra Australien får extremt torrt väder och Peru extremt blöt väder. Resultaten kan bli fruktansvärda för båda länderna, Australien kan få extrem torka och ligger i risk för skogsbränder, och Peru kan ofta få översvämningar, dessutom kan det fiskrika vattnet utanför Perus kust drabbas av fisktorka och många som försörja sig på fiske drabbas svårt.

1982-3 inträffade kanske den mest destruktiv El Ninó period någonsin. Östaustralien förlorade uppskattade 2 miljarder dollars värt i jordbruk på grund av torka.

Hur kommer El Ninó reagera till den pågående klimatförändringar? Forskning föreslår att El Ninó kommer att fortsätta genom moderat klimatförändringar men den kan ändra beteende parallellt med klimatet. De senaste åren har El Ninó fenomenet inträffat oftare än vad den har tidigare gjort, dock har den inte haft lika stor effekt på Australiens klimat som tidigare.

Forskare har kommit på få någorlunda bra sätt att förutse när El Ninó ska inträffa men man har lyckats med hjälp av vindmätare se när El Ninó har börjat. Informationen kan bli oerhört viktigt för länder som Peru och Australien då de kan få tid att förbereda för torka eller översvämningar som eventuellt kan inträffa.

El Ninó tillsammans med högre tempretur och växthus effekten bidrar till en fruktansvärd torka som drabbar Australien.

Vanliga omständigheter.

El Ninó omständigheter.

Konsekvenser

Australiens torka är extremt krävande av folkets tålamod och vilja. Några Konsekvenser är:

•-         Bönder kan bli tvungna att låna stora summor pengar så att de kan importera vatten och mat till deras boskap.

•-         Grödor kan förstöras, detta leder till förlust för producenterna och högre priser för konsumenter.

•-         Djur på gården kan dö av matbrist eller törst.

•-         Många bönder som har svårigheter säljer deras gård och flyttar till staden. Detta leder till att små företag på landsbygden förlorar mycket av deras kundbas.

•-         Torka kan leda till stor förlust av vegetation.

•-         Dammar kan torka upp, detta leder till vattenbrist inte bara på landsbygden, i städar också. 

•-         Extrema skogsbränder som den som pågår i Victoria nu.

•-         När priserna höjs kan företag få problem och vara tvungen att avskeda anställda.

Den Murray-Darling floden är den viktigaste naturresurs i Australien. Den ger vatten till 40 % av Australiens agrikultur, men året 2007 låg vatten nivån så lågt att den knappt räckte till dryckesvatten till folket.

Företag överallt i landet måste gå i konkurs på grund av torkan. Ett bra exempel är restauranger, med kött priserna högre än någonsin måste restaurang ägarna höja priser på deras meny för att ha råd med köttet. Detta i sin tur driver bort kunder och restauranger kan inte få ihop pengar för att överleva.

Ekonomin i landet har saktat ner sin tillväxt rejält. Torkan har suddat bort över 20 miljarder dollar ifrån regeringens budget. Snart måste regeringen kanske låna in pengar från utlandet, någonting som en gång ansågs vara en sista alternativ.

Inte bara Australien ekonomi drabbas, året 2006 kunde man märka kraftiga nedgångar i världens vetemarknad. Det året var det som värst för bönderna. El Ninó var i inverkan och regn föll inte på några ställen i mer än ett år. Dåvarande premiärministern John Howard brev tvungen att sätta upp vatten begränsningar. Bönder fick inte tillåtelse att vattna deras skördar och som resultat gick många i konkurs.

Skogsbränder förstör många av Australiensiska hem varje år. I år har man sett kanske det största skogsbrand någonsin skådat på Australiens mark.

I två veckor innan branden bröt ut var delstaten Victoria mitt i en löjlig värmebölja. Tempreturen steg upp mot 48 grader i skuggan på några ställen. Marken runt där är snustorr och träden har extremt lätt för sig att bryta ut i eld. De senaste 10 åren har skogsbränder blivit vanligare, mest på grund av torkan. Bränderna förstör så väl hus som bondgårdar och många människor tvingas evakuera deras hem varje år. Eldarna i Victoria har så här långt förstört över 1000 hem och över 190 människor är döda. Blandningen av torr mark och starka vindar gör at skogsbranden sprider sig otroligt fort och kan ibland röra sig 50 km i timmen.

Vad kan man göra åt problemet?

Torkproblemet i Australien har blivit bättre sedan 2007, även om landet fortfarande har begränsade vattentillgång har regn kommit till många torkdrabbade områden i landet. Men i Sydaustralien finns problemet kvar.

Regeringen har precis beslutat att ge ut "torkpaket" med pengabidrag till bönder som effektueras av torka. Folk börjar inse att torka i Australien är en naturlig förekomst i landet, och man behöver en åtgärd så att bönder kan överleva svåra tider.

Som jag har skrivit tidigare införs vattenrestriktioner runt landet. Nivå 6 restriktioner har införts på många ställen. Restriktioner gör att man inte får tvätta bilen alls, man får inte vattna sin trädgård, man får inte fylla sin pool, parker och sportområden får inte vattnas och man ska återvinna vatten när man kan.

För att ett kilo ull i Australien ska produceras förbrukas det 170 000 liter vatten. Man måste tänka på sättet man bevattnar skördar i Australien. När man bevattnar i ett sån torr område hinner halva vattnet avdunsta innan det har blivit uppsugen av marken. 

Vetenskapsmän den 5:e februari 2009 upptäckte det de tror kan vara det som driver en torka i Australien. De har studerat ett samband mellan regnfall i Australien och tempreturen i det Indiska havet. De har upptäckt hur variabel och oregelbunden uppvärmning och avkylning av havets vatten dikterar om vindar som bär vatten åker mot Australien eller inte.

Den här informationen kommer att hjälpa bestämma regnprognos för en hel säsong i Australien. Detta i sin tur kommer att hjälpa vatten och agrikultur behandlingen i framtiden.

Bönder behöver prognosen för att bestämma vilken farm de ska arbeta på och när de ska göra de.

Analys av Problemet

För att leva behöver vi vatten, 80 % av våra kroppar uppstår av ämnet. Men vi behöver inte bara det för att dricka, vi använder vatten för att producera saker, vi använder det i mat, toaletter, handfat, för att tvätta våra bilar och mycket mer. Många av de här sakerna kan vi leva utan, varför tvättar man bilen egentligen? Och behöver man ens en bil?

En medel Australiensare använder 280 liter vatten per dag, jämfört med en holländare som använder halva det. Lösningen till problemet ligger lika mycket med folket som regeringen. Folk måste börja använda mindre vatten, man ska inte nöja sig med att bara följa restriktionerna, man ska göra allt man kan för att hindra brist på vatten. Man kan kanske använda toaletten mindre eller bada i havet eller en sjö istället för att duscha hemma....