Social historia Romarriket

Social historia Romarriket

Staden Rom, som idag är en miljonstad, grundades år 753 f. Kr. Det sägs att Rom byggdes på sju kullar vid floden Tibern. Staden växte och blev centrum i ett storrike som sträckte sig genom Europa ända in i Afrika och Asien. År 117 e. Kr stod det romerska riket på höjden av sin makt inom detta stora rike fanns många olika folkslag greker, syrier, judar, egyptier, afrikaner m. Flera.

År 284 efter flera inbördeskrig delades riket i flera delar för att år 324 återförenas av kejsare Konstantinopel. Men 100 år senare invaderades landet av vilda krigare. Den västra delen splittrades år 476 men den östra hölls samman ända till 1453. Det latinska språket överlevde och utgör grunden för italienska, spanska, franska och rumänska.

Under den äldsta tiden regerade kungar i staden Rom. De första romarna levde till största delen av jordbruk. De romerska poeterna skrev lyriskt om livet på landet, men det var ingen dans på rosor. Man plöjde med oxar.

Slaveriet tycks inte ha spelat någon omfattande ekonomisk roll i äldsta tider. Det fanns galärslavar, hushållsslavar, straffslavar, lantbruksslavar och så vidare. I och med uppkomsten av det stora jordbruksgodsen - latifundierna blev slaveriet viktigt. Pga att slavarna utgjorde billiga arbetskrafter.

I Grekland drabbade slaveriet inte någon särskild grupp av människor, utan dem som hade oturen att bli tagna som krigsfångare. Slavarna kunde få olika uppgifter och kanske driva skötseln på en gård eller vara lärare åt barnen. Fast bara om de själva var utbildade, vilket många var. Att slavarna i våra ögon kunde få ansvar över rätt så viktiga områden som till exempel handel- var att den romerska överklassen såg ner på den typen av verksamhet. Det var inte värdigt en patricier att befatta sig med enkel handel.

Slavekonomi kan kanske frambringa fantastiska konstnärliga mästerverk. En slavekonomi har oftast två problem: den bidrar inte till några tekniska innovationer. Allt tungt och tråkigt arbete gör slavar. Slavar skaffar sällan barn. Det fungerar bara så länge man kan fixa in nya slavar i systemet till exempel när det är krig. Strida strömmen av slavar försvann till Rom när expansionskrigen upphörde.

Spannmålen skördades för hand och mjölet maldes ofta för hand.
Bara förmögna romare hade råd att bo i egna villor. Husen var byggda av det material som fanns att få lokalt. Det kunde vara sten, lertegel, cement eller trä. Taken var gjorda av lertegel. Romarna hade inte lika mycket möbler som vi är vana vid. Det fanns inga garderober utan kläderna förvarades i låga skåp och träkistor. Soffan var den viktigaste möbeln i ett romerskt hem, man vilade på den, man åt liggande på den och tog emot gäster på den. Dom rika hade fina handgjorda soffor av trä, marmor eller brons. Belysningen kom från små oljelampor och värmen kom från öppna spisar.

Mat och dryck för dom fattigaste romarna bestod av knappt mer än en skål gröt eller en brödbit som sköljdes ner med lite surt vin. Även för dom rika var frukosten bara lite bröd, honung och oliver. Den viktigaste måltiden var middagen cera. Då åt man både förrätt, varmrätt och efterrätt. På stora bjudningar serverades gödda hasselmöss, småfåglar, flamingo tungor, eller en kräm av kalvhjärna och nypon. Det som blev kvar av maten fick gästerna ta med sig hem.

De flesta dräkterna som romarna hade var gjorda av ull. Kvinnorna bar en lång dräkt s.k. stola över en underkjol. Ofta hade dom också en stor sjal palla som dem draperade på. Flickorna gick klädda i vitt tills dom gifte sig, efter det fick dom dräkter i klara färger.

Skolor var inte så vanligt i det romerska riket. Barnen fick lära sig ett yrke av sina föräldrar och räkna lärde man sig när man stod i torgstånden. Men dom rika familjerna hade ofta privatlärare, och i dom skolor som fanns fick eleverna lära sig räkna, läsa och skriva både latin och grekiska.

Romarna var renliga av sig och det fanns badhus i dom flesta städer. Det var inte bara en plats där man tvättade sig utan där träffade man sina vänner, tränade och spelade bollspel. Affärsmän höll ofta möten i baden. Att jämföra med presidenterna i Finland och Ryssland som också har haft viktiga möten i bastun.

Musik och teater var viktigt för romarna. Det fanns en mängd olika musikinstrument som användes vid tillställningar.

ex. bröllop, begravningar och gladiatorspel. Barnen lekte kurragömma och hoppade hage precis som vi gör än idag. Dockorna som fanns var gjorda av trä, lera eller brons. I rika familjer kunde barnen ha en vagn i barnstorlek som drogs av en get. Männen och kvinnorna spelade brädspel som påminde om schackspel. I tärningsspelen gällde det att komma först i mål. Man gjorde som vi gör idag: kastade tärningen för att se hur många rutor man fick gå.

Familjen var viktig för romarna. Men barndomstiden var kort för den tidens pojkar och flickor. När flickorna var tolv år och pojken fjorton såg föräldrarna till att de blev förlovade. Bröllopet hölls några år senare.

Romarna var stora byggare och konstruktörer. Den romerska ingenjörskonsten var storartad. Sten var ett viktigt byggmaterial, men det måste huggas i stenbrotten och fraktas till platsen för bygget. Romarna var dem första som uppfann cement, som blev både starkare och billigare än sten.

Romarriket gick under men det går inte att peka ut en enskild orsak varför. Därför inte heller ett tillfälle då (väst-) Rom gick under. Det olika orsakerna kan man dela in i olika kategorier som i många fall dessutom går in i varandra:

••                 ...