Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar

Uppgift:

Jag ska välja tre psykiska sjukdomar och skriva en kort fallbeskrivning till var och en av sjukdomarna. Sedan ska jag med hjälp av de olika teorierna jag lärt mig (psykoanalys, kognitiv teori...) försöka komma fram till sjukdomens uppkomst och sedan hitta en behandlingsmetod som kan fungera bra.

Jag börjar med att försöka hitta tre sjukdomar som verkar roliga att jobba med. Det första jag kommer att tänka på är multipel personlighet. Psykopati verkar intressant också.  Den sista får bli Schizofreni.

Hur tänker jag lägga upp arbetet?

Jag tänker att jag först lånar ett par bra böcker om psykologi från biblioteket (det brukar funka bättre än info från internet).  Sen kollar jag upp så mycket jag kan om de tre sjukdomarna och börjar skriva. Lätt som en pannkaka!

Multipel personlighet (DID; Dissociativ identitetsstörning)

Fallbeskrivning:

Eva är 32 år och söker hjälp hos en psykolog. Hon berättar om sina minnesluckor och sina problem med att skapa relationer.  Eva har som liten blivit utsatt för övergrepp av en nära manlig släkting under flera års tid. Övergreppen har aldrig uppdagats och den skyldige ej blivit åtalad. Det är bara offer och förövare som känner till övergreppen.  Då och då får hon minnesluckor av varierande längd. Hon kan också hitta saker i sitt hem som hon inte vet vart de kommit ifrån. Eva lever ensam.

Då psykologen tar tag i evas fall märker han att Eva beter sig väldigt olika från gång till gång som han träffar henne. När han pratar med henne om tidigare terapisessioner så händer det att hon inte kommer ihåg alls vad dem pratat om. 

Psykologen kan fastställa att det rör sig om ett fall av multipel personlighet efter en 5-6 gånger och bestämmer sig för att försöka behandla det. Man talar ofta om "integration" när man ska behandla en person med DID. Det innebär att man försöker få de många personligheterna att försvinna eller hållas "sovande", medans en av personligheterna stannar kvar i kroppen. 

Analys:

Jag har läst ganska mycket om DID och det var den sjukdom som jag först bestämde mig för att välja. Nu ska jag försöka analysera hur den har brutit ut med hjälp av de olika teorierna.

Psykodynamisk teori: Freud och grabbarna poängterar barndomens inverkan på oss som individer, och de anser att psykiska sjukdomar har sin grund i en otillfredsställande barndom. Eva blev utsatt för övergrepp som liten, man kan tänka sig att det är detta som är grunden till sjukdomen. Jag har läst att många med DID har blivit sexuellt utnyttjade som små, ofta av en nära anhörig. När detta sker måste barnet på något sätt hantera den hemska situationen för att överleva. De gör detta genom att använda försvarsmekanismen "splitting".

Ur ett kognitivt perspektiv kan man tänka sig att DID är ett resultat av vitt skilda tankemönster under olika tillfällen: T.ex. under ett övergrepp kan offret "spela upp" ett speciellt kognitivt schema (tankemönster) som suger in allt det hemska och när det är över går man tillbaka till "det vanliga" schemat. Individen utvecklar en typ av försvar för svåra händelser. Jag tror inte att man gör detta medvetet, men eftersom det inom den kognitiva teorin inte finns något "omedvetet" eller "undermedvetet" så får jag anta att det sker medvetet. Försvaret att skapa nya personligheter för problem finns kvar även efter att övergreppen tagit slut, då det antagligen hade varit bättre att lösa problemen på andra sätt.

Biologisk teori: man har på patienter med multipel personlighet noterat att förbindelsen mellan hjärnhalvorna är svagare än normalt, detta kan kanske vara orsaken till DID, eller snarare att man har lättare att utveckla DID. Jag tror att det måste finnas någon utlösande faktor, t.ex. en tuff barndom, och inte att det räcker med en svag förbindelse mellan hjärnhalvorna.

Behavioristisk teori: Man kan tänka sig att beteendet att skifta personligheter har gynnat individen. T.ex. att man har kunnat fungera bättre i vardagen. Ett barn som blivit utsatt för övergrepp hade kanske bara suttit apatisk i ett hörn om den inte hade haft tillgång till försvaret som ändå multipel personlighet innebär. Man har en eller flera personlighet(er) som får bli "slagpåse" för alla traumatiska upplevelser och en eller flera personlighet(er) som klarar sig bra och inte behöver bli "fläckade" av upplevelserna.

Humanistisk teori: Humanismen betonar sådana saker som medvetna motiv, frihet och människans fria val. Jag finner det faktiskt svårt att förklara DID ur ett humanistiskt perspektiv...

Behandling:

Man talar som sagt om "integration" när man ska behandla DID. Vad jag har läst torde den bästa behandlingen för Eva vara en kombination av psykodynamisk och kognitiv terapi. Man måste på något sätt hitta grunden till sjukdomen (som som sagt ofta är övergrepp i tidig ålder), samt försöka få alla personligheterna att bli varse om varandra så att man kan hålla alla utom en personlighet "sovande".

Slutsats:

DID är en fascinerande sjukdom eftersom den visar hur anpassningsbara vi människor är. Ju mer jag läser om sjukdomen ju mindre vill jag klassa det som en regelrätt sjukdom och mera som ett "försvar med svåra bieffekter". Ibland kan det dock vara värt bieffekterna för att klara av en traumatisk situation. Det är ju när väl krisen är över som DID blir en sjukdom. Det är då den hindrar individen att leva ett normalt och lyckligt liv, och det är då man måste behandla den. 

Schizofreni

Fallbeskrivning:

Karl, 21 år, har blivit intagen på s:t Görans psykmottagning. Man fann honom sittande på huk i ett köpcentrum, gungandes långsamt fram och tillbaka. När man försökte prata med honom fick man ingen kontakt. Till slut fick man ta till handgemäng och försökte släpa bort honom, då blev han otroligt aggressiv och sparkade och skrek. Man fick fortfarande ingen kontakt, satte på honom handfängsel och bestämde sig för att skicka honom till S:t Görans psykmottagning. Man märkte att han gick på ett onormalt sätt, med en konstig rytm.

Karl ges lugnande mediciner och får nästa dag prata med en psykolog. Precis som förut är det svårt att få kontakt med Karl, men den här gången är det lättare. Man försöker senare få kontakt med anhöriga till Karl. Man hittar hans mamma Karin. Mamma Karin berättar att hon varit väldigt orolig för Karl och tänkt ringa polisen om Karls försvinnande. Hon berättar också att Karl dragit sig undan mer och mer och blivit mer socialt isolerad sedan en misslyckad kärleksaffär. Karin har varit orolig för Karl när han bara låst in sig på sitt rum och suttit framför datorn. Det kan också hända att karl pratar "i gåtor", det är svårt att följa med om vad han pratar om. Ibland kan det hända att Karl skrattar till för sig själv utan synbar anledning, och ibland kan han vara helt innesluten så att han inte reagerar på yttre händelser - som att någon pratar med honom till exempel.

Psykologen sätter diagnosen schizofreni, variant simplex. Alltså den "mildaste" graden av schizofreni som huvudsakligen uppvisar primärsymptomen. De fyra a:en:

•1.       Associationsrubbningar

•2.       Affektstörningar

•3.       Autism

•4.       Ambivalens

Analys:

Nu tänkte jag analysera Karls sjukdom ur olika perspektiv.

Psykodynamisk teori: Ur ett psykodynamiskt perspektiv kan man tänka sig att schizofreni är ett utryck för extremt påfrestande upplevelser av stress och konflikter som resulterar i en extrem typ av regression. Den sjuke går tillbaka ända till den orala fasen i utvecklingen då hallucinationer och förvirring är vanligt uppträdande.

Ur ett kognitivt perspektiv: Man kan egentligen inte förklara schizofreni på ett tillfredställande sätt med hjälp av den kognitiva teorin. Uppkomsten av sjukdomen beror ju inte på "felaktigt" tänkande utan snarare miljöbetingade och biologiska faktorer.

Behavioristisk teori: Det är svårt att förklara schizofreni ur detta perspektiv också. Schizofreni kan ju aldrig gynna en person, och jag tror inte heller att det belönas av omgivningen.

Biologisk teori: De flesta anser nuförtiden att schizofreni har biologiska orsaker, alltså ett genetiskt fel i hjärnan. T.ex. har man sett att en enäggstvilling till en schizofren löper tre gånger så stor risk att själv drabbas som en tvåäggstvilling. Mycket pekar nuförtiden på att det är något galet med dopaminhalten hos den schizofrene och att det är därför han har sjukdomen. Man behandlar de flesta schizofrena i Sverige med antipsykotisk medicinering för att just minska domapinhalten i hjärnan. Medicinen fungerar bra för dem allra flesta och det har starkt bidragit till att så många schizofrena har kunnat återinföras i samhället bort från stora institutioner (sinnessjukhus).

Humanistisk teori: Precis som med kognitiv teori hittar jag inte nått vettig svar på vad schizofreni kan bero på om jag tittar på det genom humanistens glasögon

Behandling:

Jag tror att medicinering med antipsykotiska läkemedel är den effektivaste behandlingsmetoden för Karl, men jag tror inte att medicin räcker. Jag tror också att han behöver prata med en psykodynamiskt specialiserad psykolog så att (om det är möjligt) få Karl att förstå varför han blivit sjuk (kris, eller dålig barndom är ju ofta en utlösande faktor). Detta förbättrar Karls självförtroende och framtidshopp och gör att han på ett ännu mer effektivt sätt kan leva ett normalt liv. Jag tror också att socialt stöd från familj och vänner är viktigt för att Karl ska kunna klara sig igenom och förhoppningsvis bli frisk från sjukdomen.

Slutsats:

Jag tror att schizofreni bäst kan förklaras med en kombination av biologisk- och psykodynamisk teori. Jag tror såhär: endast dem som har schizofreni i generna kan få det, men att inte alla som har de genetiska förutsättningarna får det. Dem med en dålig barndom tror jag har större risk att få det än dem med en trygg barndom.

Psykopati

Fallbeskrivning:

Victor har alltid haft lätt för att prata med folk och många beskriver honom som charmig. Men samtidigt beskriver många honom som otillförlitlig och falsk. Victor började redan som 11-12 åring att begå brott. I början handlade det om lätta förseelser som snatteri och skadegörelse. Brotten blev dock grövre och grövre. Han började misshandla folk. Råna. Victor har suttit på många fängelser och ungdomsanstalter och blev för knappt ett halvår sedan villkorligt frigiven efter ett misshandelsåtal . Victor fyller 26 i december. Nu sitter Victor åtalad för mord på sin f.d. flickvän. Det handlar om ett brutalt mord, offret blev dödat med mer än 20 knivhugg. Under domstolsförhandlingarna har Victor inte visat den minsta ånger eller sorg över sina handlingar. Man bestämmer sig för att göra en rättspsykiatrisk undersökning av Victor. Man finner att Victor lider av en borderlinestörning, nämligen psykopati. Victor saknar det som dem flesta har - medkänsla och empati. Detta har gjort det möjligt för honom att begå dessa grymma handlingar utan samvetskval.

Analys:

Ur ett psykodynamiskt perspektiv ser man psykopati som ett resultat av utebliven identifikation under den falliska fasen. Utan någon vettig förebild att identifiera sig med skapas inte ett överjag i Victors medvetande.  Han känner inte ånger när han gjort något fel. Han har ingen empati.

Vad säger då den kognitiva teorin om psykopati? Kognitivismen fokuserar på tankarna, och tankarnas inverkan på ens psyke.  Jag finner det svårt att hitta roten till Victors psykopati sett ur ett kognitivt perspektiv. Sjukdomen beror ju inte på att Victor "tänker" fel, den beror ju på att han "känner" fel.

Ur ett behavioristiskt perspektiv kan man ju tänka sig att Victors föräldrar och/eller omgivning belönat ett hänsynslöst, okänsligt beteende. I många fall av psykopati lider också en eller båda föräldrarna av psykopati varav föräldrarna inte uppmärksammar sin son/dotters avvikande beteende/känsloliv.

Biologiskt ka...