Industriella revuvotionen

6 röster
15326 visningar
uppladdat: 2010-07-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen började i Storbritannien på slutet av 1700-talet så stora förändringar inom det sociala, ekonomiska och teknologiska. Allt på grund av efterfrågan, folket behövde varor och mat framför allt. Det började med att de små landbitarna, tegarna slogs ihop till större fält som delades med olika familjer, i mitten av fälten byggdes det en by eftersom det var smidigast så. Det testades nya grödor som kunde växa på olika tider på året och därför kunde man odla mer eller mindre året runt, det användes även nya uppfinningar såsom såmaskinen.

Och Den svenska revolutionen startade nästan 100 år efter Storbritannien, alltså runt 1850, vi hade mycket skog och det var när sågverkan uppfanns som vår revolution drog igång. Storbritannien förbrukade väldigt mycket järnmalm och träkol och hade nu väldigt dåligt med naturtillgångar och när Norges tillgångar också började ge vika vände sig de mer utvecklade länderna till Sverige bl.a.

Fyra uppfinningar under revolutionen var;

  • Spinning Jenny, spinningmaskinen som uppfanns av James Hargreave 1764, den var inte särskilt utvecklad men den är grunden till alla kommande spinning maskiner.
  • Ångmaskinen som förbättrades av James Watt under 1760-talet, den behövde inte lika mycket stenkol och den kunde göra om 4 gånger mer energi än den gamla som Newcomen uppfunnit. 
  • Ångloket, Richard Trevithick gjorde 40 år senare om ångmaskinen till en mindre maskin som kunde göra mer och tyngre arbeten, 1801 byggde han an ångvagn som han körde upp för en backe, två år senare gjorde han det första ångloket som kunde ta 70 passagerare och ton med järn, den körde i hela 8 kilometer i timmen. Tyvärr var han inte så bra med affärer och dog i fattigdom 1833 utan att ha dragit någon ekonomisk nytta alls.
  • En revolution är när samhället förändras från ett stadie till ett annat, i den industriella revolutionen var när det gamla bondesamhället utvecklades till ett industrisamhälle anledningen var efterfrågan på varor. När Edward Jenner kom på ett vaccin mot smittkoppor 1796 ökade folkmängden, man såg behovet av mer mat, började odla mer eller mindre året runt, när välståndet ökade mer och mer fanns det mer tid att tänka på saker och ting. Flera uppfinningar kom som gjorde livet lättare för många. Textiler blev stort, främst i Storbritannien, man kom på nyttan med garn och bomull bland annat.
    Även stenkol som ersatte träkolet var mycket smidigare att använde och utvanns lättare utan att ha rädslan av att det skulle ta slut såsom skogarna i Storbritannien hade gjort. G F Göransson i Gävle utvecklade Henry Bessemers idé om att sänka järnets kokhalt, han lyckades och skapade den nya stålindustrin som kom att bli väldigt betydelsefull under den industriella revolutionen i bygget av maskiner, järnvägar, ånglok m.m.

    •A.     England hade alla faktorer som krävdes i slutet av 1700-talet;

  • England hade skapat sig ett effektivare jordbruk som ökade befolkningen, alltså tillgången på arbetskraft. De som arbetade inom jordbruket kunde senare efter ett tag producera mer mat efter en hel del förändringar och förnyningar, nästan alla jobbade i början av 1700-talet inom jordbruket men när befolkningen ökade blev en hel del sysslolösa, de flyttade in till byn och skapade sig en försörjning i den nya industrin, i fabriker och affärer.
  • Tillgång till goda kommunikationer, istället för lokala marknader skapades ett nätverk av marknader vilket skapade en bättre kommunikation. Utan Englands hamnar och floder hade den industriella revolutionen inte tagit alls så stor fart som den gjorde, tack vare det kunde varorna transporteras lätt, inte bara runt om i landet utan även till andra länder.
  • Stabila politiska förhållanden. Storbritannien hade inte haft det lugn ända sedan den förra revolutionens slut 1689. Landets medelklass var nöjda med sin situation, hygienen hölls bättre vilket gjorde att sjukdomar inte spreds lika mycket.
  • Tillgången på råvaror, landet hade allt som behövdes, stora skogar när man kunde utvinna både träkol och stenkol efter ett tag och eftersom de har så bra floder kunde man använda vattenkraft till att driva olika maskiner som kom efter en tid.
  • Ökad efterfrågan och pengar till investeringar, utan den allmänna efterfrågan skulle det inte ha funnits några vinster med en ökad produktion. I England var det inte högadeln och kungahusen som tjänade och blev rika på den ökade handeln, det var köpmän och en del av medelklassen och det jämnade ut vissa klasskillnader. Det lånades ut och sponsrades till olika projekt och uppfinningar. P.g.a. Handeln och transportvägarna i landet ökade efterfrågan bara ännu mer.
  • •B.     Positiva följder som den industriella revolutionen förde med sig;

    Det brukas säga att den industriella revolutionen var den största förändringen för mänskligheten sedan hon blev en bofast jordbrukare. De många människor som arbetat inom jordbruket lösgjordes från det när man kunde börja specialisera sin inom den nya grenen i tiden. Samtidigt började en industri växa fram i städerna. De som inte längre kunde försörja sig inom jordbruket flyttade in till byarna och de större städerna. Omställningen blev så enorm och det är början på det IT samhälle som vår tid har börjat gå in på nu, nya tankar, större samarbeten med många olika människor i fabrikerna.

    Om samhället inte hade börjat utvecklats såsom den gjorde under den industriella revolutionen hade vi inte kunnat lära oss om samma saker som vad har lärt oss idag, att den började ta fart i Storbritannien visar ju bara på att stora förbättrande förändringar inte kan ske när samhället inte är samspelt. Hade det varit oroligheten i landet eller krig med ett annat hade det aldrig utvecklats.

    Allt måste vara samspelt för att saker och ting ska funka, människor måste våga satsa för att komma på nya saker och stötta andra, ekonomi är väldigt viktigt vare sig man vill det eller inte och om ingen hade vågat satsa på människors idéer och tankar så hade inget hänt.   

    Negativa följder;

    När städerna växte sig fram skapades också slumkvarteren, i början av industrialiseringen fanns det få regler, vare sig i städerna eller i fabrikerna och de fåtal regler som fanns var det ingen som kollade upp att folk följde dem.
    Det finns alltid människor som utnyttjar situationen för att få det bättre för sig själv, människor som saknar moral och om man växer upp i ett sådant samhälle där man bara bryr sig om sig själv så blir de flesta så tillslut. Moralen sinade tror jag, för annars hade det inte blivit såsom det blev, att de som ägde fabriker och ansvarade för dem tvingade folk att arbeta under helt otroliga och farliga omständigheter och att det inte fanns något rättsystem som kontrollerade arbetstider och sådant gjorde att ingen kunde klaga. Omställningen var ofta enorm. Folket som alltid varit vana vid att arbeta ute i naturen, som hade lärt sig vad naturen själv hade att erbjuda stängdes in i fabriker, mer eller mindre utav något val, för om de stannade kvar vid jordbruken tjänade det inga pengar och dog av svält. Och klagade de förlorade de sina jobb och pengarna.

    Miljön har förstörts ända sedan vi insåg hur man använder träkol, stenkol och använde det till allt. Koldioxidhalten, sotpartiklar och svaveldioxid ökade som aldrig förr, och vi hade inte insett vad röken gjorde för skada förrän människor började dö av smoggen. För att lösa problemet gjorde man högre skorstenar, det fanns liksom ingen aning om att den skadade annat än människorna, lösningen var att skicka den högre upp. Smart må jag säga.

    •C.      

    Till en början ansåg människorna att världen började bli bättre, lättare och vilken människa vill inte ha det lätt för sig? Såningsmaskiner och fler grödor och skördar gjorde att välståndet ökade rejält, alla hade mat på borden, det var skördefester i grannskapet, det funkade tills folkmängden blev lite väl hög. Alla kan inte arbeta på samma ställe, speciellt inte nu när det började komma maskiner som gjorde arbetet som 20 i annat fall skulle ha gjort.
    Det flyttades in fler i städerna och det blev en annan sorts gemenskap, man kände inte längre igen alla man mötte, det gick inte att veta vilka det gick att lita på men eftersom alla hade jobbat tillsammans så länge tror jag att man litade till att människor ville det bästa. Det var en spännande värld med nya maskiner som man fick ta del av, det var spännande tills folkmängden ökade ytterligare. Då blev det en värld med dåliga arbetsvillkor, farliga situationen som det inte gick att fly undan ifrån. Fram tills att det kom ledare med tydliga rättsystem förblev det mer eller mindre såhär. Ett liv i rök, ett liv mer lågt betalt, ett liv som var svårt att hålla ordning på.

    •D.     

    När den industriella revolutionen dragit igång rejält i Storbritannien blev det en annorlunda social situation, köpmän och medelklassen fick en chans att dra in pengar på samma nivå som adel och kungar, jag tror att människorna ville ha samma villkor som dessa klasser, de ville ha samma välstånd. Det kanske blev lite fel i Storbritannien när vissa bara drog till sig allt, det borde ha fördelats på något sätt men de fick i alla fall en chans att försöka och klara av situationen, när revolutionen började sprida sig till andra länder var det vissa makter som vägrade ta in den nya tiden. Ett bra exempel på det är kungamakten i Frankrike, de hade sitt feodala system som de absolut inte ville ändra på. Folkets klagan trycktes ned av kungen och efter orättvist fördelade skatter fick människorna nog, de ville ha jämlikhet! Just det här, nationalitetsproblem, rubbningar i den ekonomiska balansen, imperialistisk konkurrens är faktorer för att första världskriget drog igång, att man hade hittat på alla de nya uppfinningarna, krutet, kanonerna tror jag gjorde att det kändes som om man hade makt, mer makt än alla andra. Och p.g.a. Att de flesta hade det dåligt med ekonomin var man tvungen att roffa åt sig mer land och nya rikedomar, fler människor som det

    •E.     Vi har valt att skriva lite om slavhandeln under den industriella revolutionen.

    Slavhandeln har nästan alltid funnits men det var först när Columbus tog med sig sockerrör till Amerika som den drog igång rejält. Det ansågs vara en bra vara att odla där, så till en början tvingade man de infödda indianerna att jobba och odla både sockerrör och plocka bomull. Först användes bara män till arbetena men när det behövdes fler händer och resurser drogs även kvinnorna in. Det börjades handla med slavarna och det skapades en treangelhandel. Den startade i Europa som tillverkade olika varor, däribland vapen, s...

    ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

    Medlemskap krävs

    För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
    Kontot skapar du endast via facebook.

    Källor för arbetet

    Saknas

    Kommentera arbetet: Industriella revuvotionen

     
    Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
    Det verkar som att du glömde skriva något ×
    Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
    Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

    Kommentarer på arbetet

    Inga kommentarer än :(

    Liknande arbeten

    Källhänvisning

    Inactive member [2010-07-12]   Industriella revuvotionen
    Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=58744 [2024-04-30]

    Rapportera det här arbetet

    Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
    Vad är problemet?



    Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
    Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
    Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
    Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
    Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
    Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×