AZTEKERNA

AZTEKERNA

För omkring 500 år sedan levde ett storslaget indianfolk i Sydamerika. Det var Aztekerna. De är berömda för det mycket välutvecklade samhället de byggde upp. Huvudstaden Tenochtitlan låg på en ö i Texcocosjön, och där fanns både höghus, offentliga toaletter och avlopp. 

Aztekernas rike låg i nuvarande Mexico. Där Tenochtitlan låg då, ligger idag Mexicos huvudstad, Mexico city.

FÖRHISTORIA

Under 1000- 0ch 1100- talet invaderade Mexicaindianerna Mexico, där de till en början tjänade under andra indianfolk. Men 1325 eller 1345 grundade de Tenochtitlan som snart skulle bli Aztekernas huvudstad. Culhuaindianerna var ett annat indiansläkte som bodde i Mexico. De talade precis som Mexicaindianerna Nahuatl och de hade invandrat till Mexico efter att Toltekkulturen falligt under 1200-talet. De var i huvudsak de två stora indianstammarna som byggde upp Aztekerriket.

FAKTA  

Aztekerna har fått sitt namn utifrån en mytologisk tro.

Man kan säga att Aztekerna egentligen är Mexicaindianer och Culhuaindianer. Men de kom att kallas Azteker eftersom de började tro på Atzlan, som är aztekernas mytologiska ursprung.

SAMHÄLLSSTRUKTUR

Aztekernas samhällskultur byggde på strikt hierarki med Hueyi tlatoani. Han var härskaren i Aztekerriket. Hueyi tlatoani betyder 'den store talaren'. Talaren var utvald av ett råd och det var möjligt att avsätta honom men det var mycket sällsynt. Att vara Hueyi tlatoani innebar att man hade mycket makt, men den positionen var ingenting som gick i arv.

I Aztekerriket var samhället indelat i olika klasser. Högst upp stod Hueyi tlatoani som styrde landet mer eller mindre på egen hand.

Längst ner i det Aztekiska samhället stod slavarna. Slavarna kom främst ifrån staden Tlaxcala, som också ligger i Mexico.

Staten tog hand om de flesta slavar som senare offrades till solguden Huitzilopochtli men det fanns också slavar som användes i hushållet hos vanliga  människor.

Där emellan fanns två andra samhällsklasser; pilli och macehualli.

Macehualli var klassen för de vanliga människorna. Macehualli betyder 'bönder' men det var bara en femtedel av aztekerna som arbetade som det. Resten sysslade med hantverk, handel eller var verksamma inom armén.

Pilli stod näst under Hueyi tlatoani och det var Aztekernas adelsklass. De som tillhörde den klassen var välbärgade och inflytelserika människor.

MÄNNISKOOFFER

Aztekerna offrade människor till sina gudar precis som de flesta andra indianstammar i Mexico - men Aztekerna var värst. Man offrade till största del krigsfångar men också en del slavar och brottslingar. Fångarna offrades till gudarna högst uppe på pyramiderna. Några präster höll fast fången på ett altare medan en annan präst skar upp fångens bröst. Sedan slet prästen ut hjärtat medan det fortfarande bankade och höll upp det mot solen.

GUDAR

Aztekerna trodde att gudarna hade kontroll över allting och att de var allsmäktiga.

De två ursprungliga gudarna var Jordgudinnan och en krigsgud.

De hade fyra söner som kallades skapargudarna:

Huitzilopochtli- krigsguden

Xipe Totec- vårens och den nya grödans gud

Quetzalcoatl- den befjädrade ormen

Tezcatlipoca- "rykande spegeln", krigaren från norr, natthimlens gud, den som tog och gav allt liv på jorden.

Aztekerna trodde att universum hade skapats fyra gånger och att det varje gång blivit ödelagt. För att få förmågan att skapa solen och att vandra över himlen hade gudarna valt att offra sej själva vid en massceremoni.

Quetzalcoatl hade till uppgift att skapa människorna.

Han besökte underjorden och doppade människoben i sitt eget blod för att de skulle få liv.

Huitzilopochtli var Aztekernas nationalgud. Varje natt krigade han emot mörkret för att solen skulle kunna gå upp nästa morgon.

Om Huitzilopochtli skulle förlora sin kamp, skulle världen gå under.

Det är Aztekernas starka tro till gudarna som är anledningen till att de offrade människor på ett sånt grymt sätt och i så stor skala.De trodde att gudarna hade offrat sina liv för att skapa dem och att de nu var deras plikt att förse dem med föda.

Det var viktigt att Huitzilopochtli höll sej stark varje natt för att kunna besegra mörkret. Därför offrade man det finaste man kunde ge till honom, livet självt.

KULTUR

Aztekerna var en högkultur. De hade ett väl utvecklat skriftspråk och räknesystem. I Huvudstaden Tenochtitlan fanns också höghus, offentliga masstoaletter och avlopp. Dagens Mexico har hämtat mycket från Aztekerna. Till exempel har språket Nahuatl, som aztekerna talade, influerat Spanskan. Även matkulturen är starkt påverkad av aztekerna, man använder mycket tomater, majs, bönor och squash.

Aztekerna använde två kalendrar samtidigt. Den ena var Solkalendern. Den hade 365 dagar precis som vi har. De var uppdelade i 18 månader med 20 dagar i varje. Fem dagar blir då över. De dagarna var "tomma" och skulle föra otur med sej.

Den andra kalendern var Spådomskalendern, den hade 260 dagar. Varje nytt solår fick namn efter den första dagen på spådomskalendern. Den visade vad som skulle hända under det kommande året. Efter 52 år var man tillbaka på samma dag igen och det bildade ett slags sekel.

På den Aztekiska kalendern finns de fyra solarna avbildade. Solarna symboliserar de fyra världarna som  hade existerat tidigare.

UNDERGÅNGEN

Omkring 1519 skickade spanjorerna ut expeditioner för att söka efter guld.

En expedition steg i land på Mexicos kust och den leddes av Hernán Cortéz.

Aztekerna välkomnade spanjorerna med dyrbara gåvor.

De trodde kanske att de var gudar.

När Cortéz såg alla dyrbarheter beslöt han sej för att försöka anfalla aztekerna. Efter ungefär en månad kom han till staden Tlaxcala. Aztekerna brukade behandla tlaxcanerna mycket grymt och ta offerfångar därifrån så de var inte sena att ansluta sej till spanjorerna.  Spanjorerna som bara varit omkring 600 man fick nu förstärkning av flera tusen tlaxcanska krigare.

Spanjorerna fortsatte mot Tenochtitlan. De blev väl mottagna&...