allt om franska revolutionen

Frankrike början av revolutionen
I det gamle frankrike under 1700-talet var det kungen som hade störst makt. Han påstod att han hade fått sin makt av Gud och ingen kunde stå emot honom. Människorna var uppdelade i grupper, kungen var störst, sen kom adeln och prästerna sen borgare och bönder och längst botten var det jordlösa som inte hade någon betydelse i samhället.

Vilka uppgifter hade kungen innan franska revolutionen?

Innan franska revolutionen hade kungen höga skatter och var orättvis mot samhället, men prästerna och adlarna var undantagsfall. Adlarna och prästerna var dem rikaste folket efter kungen och behövde aldrig betala skatt. Borgarna var en liten grupp som adlarna och prästerna, de levde i städer som affärsmän.

Bastiljen stormas
Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen och människor fylldes på gator. En stor grupp hade sökt sig in på Bastiljen. Officieraren hade lovat att ge order att skjuta till sina soldater men han hade dragit in soldaterna till inre borgen så att yttre var beskyddade. Människor stormade in till borgen, när officieraren såg detta gav han order till soldaterna att öppna eld. Det var många som föll efter detta. Efter det dök det soldater som hade laddat kanoner mot Bastiljens inre portar. Men officieraren gjorde ett stort misstag han öppnade dörrarna, på grund av det blev han halshuggen och hans huvud sattes på en stång och bars iväg i triumf. Bastiljen hade erövrats och detta var tecken på att Franska revolutionen hade börjat. Vanligt folk insåg att kungliga makten kunde besegras.

Europas stormakter i slutet av 1700-talet
Frankrike var en stormakt med 28 miljoner invånare men höll på att tappa greppet, Franska statskassan var tom och ekonomin var i kaos. De hade förlorat kolonier i Indien och Nordamerika till Storbritannien. Det var denna kris som utbröt Franska revolutionen.
Tyskland var utspritt i småstater. Den största staten hette Preussen och hade 6 miljoner invånare. Dem var stormakt eftersom de hade en stark arme.
Storbritannien var 10 miljoner invånare och var en rik stormakt eftersom de gav sig mycket åt sin handel och sin flotta. De hade kolonier i Nordamerika och Indien som gav stora inkomster. I Storbritannien var det regeringen och parlamentet som bestämde, men i kolonierna var de människor som hade makt och startat revolution och bildade förenta staterna.
Det Österrikiska väldet hade 27 miljoner invånare och var mycket större och mäktigare än den är idag, de var utspritt i många landsområden och invånarna bestod av flera folkslag.
Ryssland var som störst med 30 miljoner invånare ungefär som idag, men under denna period blev de ännu större genom att lägga halva Polen som var försvagat genom inre matkamper. Andra halvan fick Preussen och Österrike dela på.
Vilka stånd hade priviliger?
De fyra stånden var adel, präster, borgare och bönder. Klasskillnaderna medförde stora privilegier för adeln som tillhörde det näst högsta ståndet. Präster hörde till det högsta ståndet. Både adel och präster var helt befriade från att betala skatt alla skatter betalades av bönder och borgare som utgjorde den största delen av befolkningen. De som hade särskilda förmåner (Priviliger) var adelssläkterna: De hade ensamrätt till höga befattningar i kungens och i kyrkans tjänst.

Borgarna
Borgarna var också en liten grupp och de levde i städer som affärsman eller hantverkare. De kallades "lärda" alltså de kunde vara läkare, lärare eller advokater. Affärsman som var kända bland folket kunde bli mycket rika.

En livegen bonde
En livegen bonde var en som tillhörde ett visst gods och fick inte flytta därifrån, och att godsägaren kunde göra vad han ville med sina bönder piska dem, sälja dem och spela bort dem på kortspel. Pengar var allt den tiden, de som inte hade pengar räknades som utan makt.

Hovet, ränta och fattigdom
Skatteindrivarna plockade till sin egen ficka ingen brydde sig om vad som skulle hända. Skatterna man fick blev mindre och mindre eftersom hovet kostade mycket pengar, bönderna och borgarna hade inte råd, då började man låna pengar, men man var skyldig att betala tillbaka med ränta. Samhället var orättvist uppbyggt och det var en av dem viktigaste orsaken till revolutionen.
"Alla människor föds lika"
En anledning som var viktigt för samhällets förändring var människornas rättigheter. Men utgick idéer från olika upplysnings filosofer, de hette Voltaire, Montesquieu och Rousseau. De refererade att makten skulle delas mellan kungen och medborgarna istället för att ha en diktator. Rousseaus åsikter var att ingen människa hade rätt och bestämma över en annan människa. Han påstod att människor föddes lika och har lika rättigheter som kungen hade och denna händelse speglas i tankar bakom revolutionen.

Frankrike under revolutionen
Frihet, jämlikhet och broderskap
Under revolutionen fick bönderna mer pengar i avskaffandet och i skatteminskningen. Det tredje ståndet bestod av en så stor del av samhället att det var svårt att enas inom politiska frågor. Men grund idén var fortfarande den samma, frihet, jämlikhet och broderskap. Samhället blev mer och mer jämställt, men marken som var ägd av kyrkan och rika adelsmän övertogs av borgarna, de var de som tjänade mest under revolutionen.

Nya förändringar
Samhället genomförde nya förändringar, då frankrike delades in på 83 länder som var ungefär lika stora. Man hade fortfarande en kung, men han hade en minskad makt. Han hade inte makten att ändra lagförslag som skulle kunna minska han makt mycket mer. Stånd och privilegier systemet man hade avskaffades och lagen blev lika för alla i samhället. Den 14 juni firade de nationaldagen efter stormningen av Bastiljen år 1789.
Istället för att lägga skattebördan framför allt åt bönder, var det så att alla medborgare skyldiga till att betala skatt. Detta återspeglar den slagorden i revolutionen jämlikhet. Det här var på väg mot ett bättre samhälle.

Frankrike som helhet
Medborgare som var fattiga hade rätt till "nödhjälp" som fungerade ungefär som de är idag. Man införde en parlament riksdag, man valde från folket vem som skulle bli de ledamöterna. Men de som blev valda var tvungen och ha offentliga yrken. Man började satsa på ett Frankrike som helhet. Man införde ett nytt system för att mäta längd, istället för att måtten skulle byta provins hela tiden kom man på metersystemet år 1791. Man uppfann telegrafen som skickades med luftballonger den var mycket användbar under Napoleonkriget som kom  senare.

Kungen försöker att fly
Kunga familjen blev allt oroligare för sin säkerhet eftersom han hade inte nån stormakt, därför beslöt de sig att fly år 1791. De hade mörkrets skydd bakom dem och de var förklädda. Men de kom inte så långt, de upptäcktes i Varennes 23 mil från paris och de fördes tillbaka till huvudstaden. Människomassor var tysta hotfulla i gatorna. Från och med nu var kungen som en fånge i palatset.

Frankrike attackeras
Fiender till frankrike ansåg att landet var svagt, de såg en chans att förstora sin territorium. Men de var också rädda för att revolutionen skulle spridas. Drottningen Antoinettes pappa som var kejsare av huset i Habsburg i Österrike var mycket upprörd för att han visste inte hur hans dotter behandlades, så han var med vid attackeringen mot Frankrike. Den Franska armen kunde inte göra något eftersom de hade svaga ledare så den gick undan. Revolutionärer flydde till paris, efter attackeringen hade dem tagit en stor del av styret i staden. De stormade in på kungens palats, och kungar familjen var tvungen och söka skydd i nationalsamlingen där dem till bringade natten med att lyssna på ledamöterna som avskaffade kungamakten.

Kungen avrättas
Kungens makt avskaffades och frågan var "vad ska vi göra med kungen?" Kungen sökte hjälp i smyg från andra kungar och adelsmän som flydde utomland, men i november år 1792 hittades en del brev som var gömda hos honom, man ansåg inte kungen skyldig för att i breven var det inget allvarligt. Men det spelade inte stor roll för att frankrike var omgivet av fiender och hotades starkt av inre strider. Kungen åtalades för förräderi och alla i nationalförsamlingen röstade för dödsdömd och han dömdes till döden. En januarimorgon var kungen i en skärra åkte runt genom paris gator. Människor stormade gatorna för att se hans död.  När han gick upp på giljotinen och tog av sig flanellskjortan och började tala till folket: Fransmän jag dör oskyldig... men han fick inte tala till punkt sa någon: trumslagare hans röst dränktes i trumvirvlarna och efter några sekunder föll den vassa och tunga bilan över hans huvud. När bödeln tog upp huvudet och visade för folket jublade en del och sa: Leve frihet! Leve republiken. Men de var många som sörjde efter hans död med tårar i ögonen. 
Frankrike efter revolutionen

Revolutionens slut
I Frankrike år 1795 antogs en ny grundlag, de var att 5 direktorer skulle styra landet. De lagen som stiftades under revolutionens första år togs bort och allmänna rösträtt avskaffades så att de var bara män med förmögenhet fick rätt att rösta. De medborgare som hade kämpat för rösträtt i revolutionen hade förlorat de.De folkmassa som tyckte att det var förräderi skapade uppror i Paris. Men de möttes av ledaren Napoleon Bonaparte med soldater med kanoner och gevär. Efter dessa uppror var det folkmassor döda överallt på gator. Men år 1799 fick frankrike en ny grundlag som gjorde att frankrike fick 3 konsuler som skulle styra landet istället för 5 direktorer. Napoleon ansåg sig som mäktigaste och förste konsolen. När de var en parlament ledarmöte försökte några protestera det men Napoleons soldater stoppade dem. Alltså var revolutionen var över och ny provins var på gång.Europas herrar
År 1804 lät Napoleon kröna sig till kejsare över landet. Men allmänt skulle påven bli den högste, men istället satte Napoleon kronan på sitt egna huvud, han ville visa att han hade allmakt och att ingen kunde stå emot honom. Efter många års oro ville Fransmän ha lugn och ro så den slutade säga Leve revolutionen som de sade för 15 år seden nu sade de Leve kejsaren. Napoleon blev diktator men han framställde sig som revolutionens son. Napoleon blev så känd för att han var en utmärkt fältherre och krigare. År 1810 hade nästan hela Europa besegrats av Fransmän. Många länder som varit granne med Frankrike hade besegrats eller gått i förbund med Napoleon. Men Storbritannien hade en sån styrka i havet så att den inte lyckades besegras. År 1805 hade de brittiska armen krossat Frankrike i Spaniens kust Trafalgar.

Napoleon besegras
Napoleon gjorde ett stort misstag år 1812. Han anföll ryssland med en arme som var 600 000 man. Han trodde att ryssarna skulle be fred, men man hörde inte något sådan bön. Fransmän var tvungna att dra sig tillbaka innan vintern kom, de skulle de inte klara av. När de var på...