Det första världskriget

Det första världskriget

1. Det första världskrigets utbrott

- Fredens krafter

Fredens krafter, Socialistinternationalen och den internationella ekonomin var dem som var emot att kriget, de ville bevara freden i världen.

Fredsrörelsen var människor från olika länder som ansåg att krig inte kunde lösa framtidens konflikter. Deras rörelser fick stöd från inflytelserika personer exempelvis Alfred Nobel.

Socialistinternationalen var en rörelse som samarbetade med socialdemokratiska rörelsen, som hade växt snabbt och fått stort inflytande i Europeiska länder. Socialistinternationalen hade mål att bevara världsfreden. De ville lösa konflikter utan något våld. Om det blev krig skulle de genomföra stora strejker och göra uppror mot dem som bestämde att det blev krig.

Den internationella ekonomin var ekonomer, affärsmän och bankirer som ville att freden skulle bevaras. För när det inte var krig ökades handeln mellan länderna, de lånade också ut pengar över landsgränserna. Så om de blev krig skulle de inte få tillbaka deras pengar och inte längre få betalt för deras varor bland länderna.

- Krigsrisker

Innan själva kriget utlöstes fanns det mycket som gjorde att ökad krigsrisk fanns i Europa:

Nationalismen

Nationalismen var då en mycket stark politisk kraft som hotade freden mellan länderna. Till exempel så ville Frankrikes nationalister ha tillbaka städer som de förlorat i krig mot tyskland, men såklart gick inte de tyska nationalisterna med på det.
I Storbritannien fanns jingoismen, en föreställning att britterna var bättre än alla andra och köpte inga varor utanför landet. Nationalisterna ville skapa en enad nation med gemensamt språk, kultur m.m. Nationalismen gjorde att nationer blev "enade" och andra länders nationer hotades till splittring, till exempel i Österrike-Ungern fanns många folkgrupper, språk, religion m.m. därför ville folket ha självstyre och hotades med att splittras.

Imperialism och kapprustning

Stormakterna hade sedan länge "tävlat" om att erövra kolonier i Afrika. Alla ville skapa en egen stor nation. När stormakterna skulle skydda sina kolonier och handeln över haven skaffade dem stora krigsfartyg och förstärkte med militär och flottan.
Storbritannien hade vart världens mäktigaste i haven och p.g.a. de nya fartygen så var deras position hotad. Då skaffade britterna större krigsfartyg och så fortsatte det och blev en kapprustning.

Militära maktblock och svag demokrati

P.g.a. alla kraftiga vapen och arméer ville inte makthavarna råka med konflikt med alla länder. Så Storbritannien, Ryssland och Frankrike bildade därför ententen, de lovade att inte anfalla varandra, och de skulle hjälpa varandra i krig.
Då bildade Tyskland, Österrike-Ungern och Italien centralmakterna. Fast då blev risken att en liten konflikt kunde bli till ett stort krig.1914 var nästan varje land styrt utav regeringen och parlamentet som bara var en delvis folkvald. Demokratin var inte så utvecklad på den tiden och folket fick inte vara med och bestämma.

- Skotten i Sarajevo

Det var det som man brukar säga utlöste kriget. Det var den 19 årige Gavrilo Princip som mördade ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru den 28 juni 1914. Ferdinand var på besök med hans fru i Sarajevo när de blev skjutna. Ferdinand var österrikes tronföljare. Gavrilo Princip var med i en ökänd serbisk terroristorganisation som ville göra Serbien större. Österrike ville krossa den drömmen och straffa dem med ett krig.

- Svarta veckan

Det är en benämning på tiden mellan tisdagen den 28 juli 1914 och tisdagen den 4 augusti 1914, då första världskriget bröt ut.

Österrike skulle anfalla Serbien men Ryssland stödde Serbien sedan långt tillbaka, det hotade med ett stort krig. Österrike trodde inte att detta skulle leda till ett stort krig så de ville förklara ett krig mot Serbien. Storbritannien och Tyskland försökte lugna ned konflikten, Storbritannien gav dem ett förslag om en konferens men det avvisades av Tyskland för de ville inte gå emot Österrike-Ungern.
Den 28 juli 1914 förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. Efter det gick allt mycket fort. Den 29 juli började Ryssland att mobilisera sina trupper, dagen därpå försökte Tyskland förmå Ryssland att avbryta. Den 1 augusti började Tyskland sin egen mobilisering och förklarade krig mot Ryssland. Dagen därpå krävde Tyskland fri passage genom Belgien om det skulle bli krig mot Frankrike. Den 3 augusti förklarar Tyskland krig mot Frankrike och marscherar in i Belgien. Den 4 augusti förklarar Storbritannien krig mot Tyskland. Efter dessa sju dagar var stora delar av Europa i krig och slutade med ett världskrig.

2. Det första världskrigets händelseförlopp

- Västfronten och skyttegravskriget

Tyskarna marscherade genom Belgien till Frankrike, de var t.o.m. så nära Paris att man kunde se Eiffeltornet med en kikare. Fransmännen lyckades stoppa tyskarna att invadera Frankrike, men inte att driva dem tillbaka till Tyskland. Så de båda bildade 500 kilometers långa skyttegravar, som gick från Nordsjön till Schweiz. Den var ungefär så västfronten såg ut på den tiden. Ingen kunde ta sig över skyttegraven utan att bli dödad utav ett kulregn. Flera hundratals soldater kunde bli dödade under någon minut. Under slaget dog över 1 miljon män, men inte till någon nytta. För ingen hann erövra mer än någon kilometer.

- Östfronten och separatfreden

På östfronten dog miljontals soldater från båda sidorna av maktblocken. Till en början hade Ryssland stora framgångar, men då skickade Tyskland mer soldater öster ut. Det blev en utdragen kamp där Österrikes och Tysklands trupper tvingade tillbaka Ryssland sakta men säkert. 1917 blev det en ekonomisk kris i Ryssland som ledde till en revolution och tsaren tvingades avgå. Kriget fortsatte ett år till, men tillslut var Ryssland tvungen att skriva ett fredsavtal med Tyskland. Separatfreden ledde till ett förlängt krig i väst.

- Det Serbiska kriget

Österrike hade planerat ett kort krig mot Serbien, men serberna gjorde hårdare motstånd än vad man hade trott. Det dröjde ända till hösten 1915 innan Österrike kunde marschera in på Belgrads gator. Serbiens regering tvingades gå i landsflykt och Serbien ockuperades. Fast Österrike knäckte ändå inte deras dröm om ett Storserbien.

- Sjökriget och handelsblockanden

Tyskland och Storbritannien hade ungefär lika stora flottor och krigsfartyg, så de undvek strid för det slutade oftast jämt. Därför blev deras viktiga kamp mot civila båtar istället. Både Tyskland och Storbritannien försökte blockera transporter av människor och varor. De tänkte att länderna skulle drabbas av varubrist, svält m.m. Britterna placerade ut minor mellan Norge och Skottland, en stor del av sjötrafiken stoppades. Tyskarna använde sig utav ubåtar och attackerade färjor från eller till Frankrike, Storbritannien eller Ryssland.

- Övriga fronter och kriget i mellanöster

Ifrån 1914 till 1918 drogs fler länder in i kriget. År 1914 var det 6 länder inblandade, medan det var 16 länder i 3 olika världsdelar inblandade år 1918. Italien var först på centralmakternas sida men de förklarade neutrala i början av kriget, men ett år senare gick de över till ententen. Frankrike anslöt sig för de skulle få större landsområde.

Japan anslöt sig till ententen för att de ville ta över tyska kolonier i Kina. De lyckades efter en kort tid.
I Afrika förekom det mycket hårda strider mellan de tyska och brittiska kolonierna.

I de franska och brittiska arméerna i Europa tjänstegjorde soldater från mestadels Algeriet och Indien. Och i den brittiska armén fanns soldater från Canada, Australien och Nya Zeeland.

- Kriget i mellanöster

Det osmanska riket ställde sig på Tysklands och Österrikes sida år 1914. Sultanen och hans regering var sen länge fiende med Ryssland, så på det sättet hjälpte centralmakterna det osmanska riket. De hoppades också att centralmakternas stöd skulle hindra riket att upplösas. Många arabiska ledare hade sedan länge krävt självständighet. När sultanen valde sida fick araberna stöd från Storbritannien. Det organiserades ett uppror mot sultanen med brittisk hjälp, och det blev en framgång. Utav det osmanska riket återstod endast kärnlandet Turkiet år 1918.

- USA:s medverkan i kriget

Presidenten Woodrow Wilson hade lovat att USA skulle vara neutral i kriget, men när Tyskland hade sänkt flera amerikanska skepp ändrade han åsikt. USA förklarade krig mot Tyskland 1917,men kunde inte skicka soldater förrän 1918. Tyskland hade bråttom att anfalla västfronten. För det var deras sista chans att vinna något på separatfreden med Ryssland. De amerikanska soldaterna var på väg, men ententen lyckades ändå hejda Tysklands attack. När de en och en halv miljon soldaterna anlände så drevs tyskarna snabbt tillbaka.

I slutet utav kriget var det många arbetare som strejkade och soldater som vägrade lyda order p.g.a. deras trötthet utav kriget. Socialisterna började propagera för fred, men kampen blandades med krav för politiska förändringar.

Tyskarna försökte göra samma revolution som i Ryssland, så i stora demonstrationer krävde de att kejsaren skulle avgå. Och den 9 november flydde kejsaren till Holland. Då bildade socialdemokraterna en tillfällig regering och anhöll om fred med ententen.

Den 11/11 kl.11 blev det eld upphör, kriget var slut, men det var en lång väg till fred.

3. Versailles freden

- Vilka deltog?

Det var segrarmakten ententen som deltog i Versailles freden i Paris, d.v.s. USA:s president Wilson, brittiske premiärminister Lloyd George och Frankrikes konseljpresident Clemenceau som hade hand om förhandlingarna. Det kommunistiska Ryssland utelämnades.

- Vilka krav hade dem?

USA ville ha en stabil och långsiktig fred orginasationen NF, Nationernas Förbund, skulle vaka över freden. Presidenten Wilson vill också att världens folk skulle kunna bilda egna stater. Det gick Storbritannien, Frankrike och Italien med på. De ansåg att det fanns ett viktigare mål, att Tyskland skulle betala vad kriget hade kostat, för de ansåg att Tyskland orsakade kriget. De ville att Tyskland skulle bli så svagt att de aldrig skulle vara ett hot mot freden. Versailles freden blev en kompromiss mellan Wilson och de europeiska segrarmakternas krav.

- Hur blev resultatet?

Kraven var att:

•-         Tysklands armé begränsades till 100 000 man, vilket är otroligt lite. De fick inte heller ha några stridsvagnar, ubåtar, ingen gas eller flygplan.

•-         Tyskland var tvungen att lämna ifrån sig viktiga landområden till Polen, Danmark och Frankrike.

•-         Inga tyska soldater fick finnas på gränsen till Frankrike.

•-         Tyskland skulle stå som ensamt skyldiga till kriget och dess konsekvenser.

•-         138 miljarder guldmark fick betalas i skadestånd utav Tyskland

Förändringen i världen:

•-         Staten Österrike-Ungern splittrades till tre nya länder: Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien.

•-         Landet Jugoslavien bildades utav Kroatien, Slovenien, Bosnien och Serbien.

•-         Under 1700-talet blev Polen uppsplittrat av stormakterna runt omkring, så nu Polen blev ett självständigt land.

•-         Italien fick tillbaka landområden som Österrike hade tagit.

•-         Det osmanska riket upplöstes till länderna Turkiet, Saudiarabien, Egypten, Irak, Syrien, Palestina och Jordanien.

Tysklands regering skrev på fredsavtalet under i protest för de inte fick förhandla. Om de hade vägrat skulle landet ha ockuperats och handelsblockandet skulle ha fortsatt. Många tyskar var upprörda och riktade sin ilska mot regeringen. När Presidenten Wilson kom tillbaka till USA så hade inte kongressen skrivit under fredsavtalet för amerikanerna vill sköta sig själva.

- Blev det en bra lösning?

Jag tycker inte det var en bra lösning för att freden i Versailles var en av de indirekta orsakerna ti...