Dyslexi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning


Anledningen till att jag har valt att gå djupare på området dyslexi är dels att jag inte vetat så mycket om det, dels att en av mina närmaste vänner har dyslexi.

Jag har inte länge vetat om vad dyslexi verkligen innebär. För ett och ett halvt år sedan träffade jag Jill (fiktivt namn). Vi blev genast mycket goda vänner och det dröjde inte länge innan jag insåg att hon hade någon typ av skrivsvårighet.

I ett brev som jag fick av henne såg jag att flera av meningarna inte var fullständiga. Hon hade utelämnat flera av småorden som hon i efterhand placerat dit med hjälp av pilar och streck.
Jag frågade henne om detta och det var där jag första gången medvetet kom i kontakt med dyslexi.

Jag har rådfrågat och intervjuat Jill under arbetets gång vilket har varit till stor hjälp för mig. Det har bidragit till att mycket av informationen i detta häfte främst grundar sig på en människas erfarenheter och inte på faktaböcker men jag har också använt mig utav ren fakta för att jämföra och knyta samman arbetet.
Personligen tycker jag att det har satt sin prägel på hela arbetet.

Intervjun gjorde jag på engelska och jag har valt att inte översätta till svenska för jag tror att jag skulle missa en hel del på det så jag hoppas på överseende.
Däremot har jag gjort en sammanfattning av intervjun på svenska.

Vad innebär egentligen DYSLEXI?


Ordet dyslexi kommer från grekiskans ’dys’, som betyder ’svår’, och ’lexi’, som betyder ’tal och ord’.

Att vara dyslektiker innebär att man har svårigheter med att läsa och skriva ord. Det har ingenting alls med intellektet att göra, man kan vara mycket begåvad och ändå stava och läsa dåligt.

Dyslexi är ett dolt funktionshinder, men ett av världens vanligaste, som i snitt drabbar ca 10 % av ett lands befolkning här i västvärlden. Det är svårt att bedöma hur många som egentligen drabbas eftersom gränsen mellan läs- & skrivsvårigheter och dyslexi är hårfin. I Sverige är det drygt en halv miljon människor som har fått diagnosen ställd. Dyslexi förekommer ofta tillsammans med någon form av DAMP eller ADHD och det är flest pojkar som drabbas.


Det är bevisat att dyslexi är ärftligt. Det behövs bara att en av föräldrarna är anlagsbärare. Det är inte själva läs- och skrivsvårigheten som går i arv utan anlagen. Hur dyslexin sedan utvecklas har med miljön att göra. Det är alltså både arv och miljö som påverkar.
Forskare har kunnat konstatera att det finns vissa skillnader, mellan dyslektiker och personer utan dyslexi, i hur hjärnan är uppbyggd.
Det är avvikelser som uppstår i hjärnans funktioner redan i fosterstadiet. Det betyder inte att dyslektikers hjärnor har sämre kapacitet, tvärtom har personer med dyslexi ofta större förmåga på andra områden än de som påverkar läs- och skrivutvecklingen.
Några exempel på berömda personer som har/hade dyslexi är:

* Tomas Alva Edison
* Albert Einstein
* Winston Churchill
* Kung Carl Xlll Gustav


Dyslexi förekommer på alla nivåer. Det finns de som inte kan stava alls, de klarar ibland inte ens av att skriva sitt namn rätt. Sedan finns det de som är mer lyckligt lottade som bara får problem enstaka gånger då och då.

Hur kan man känna igen DYSLEXI?

Det finns en rad olika symptom som hör till dyslexi. Av de jag nämner här ska man känna igen sig på flera av för att ev. kunna konstatera att man har ett syndrom.

Läsning

En dyslektiker:
* läser långsamt
* läser för fort och gissar sig fram
* läser om
* kastar om bokstäver i ord (t.ex. bra – bar)
* vänder hela ord (t.ex. med - dem)
* gör tillägg i ord (t.ex. igen – ingen)
* läser ogärna högt inför andra
* läser lågmält, ibland otydligt

Skrivning

En dyslektiker:
* vokaler och ändelser utelämnas
* konsonanter hamnar huller om buller
* glömmer prickar och ringar
* vänder på bokstäver och siffror
* dålig handstil pga. svag motorik
* skriver otydligt för att dölja stavfel

När man gör en undersökning av någon man misstänker har dyslexi bör man uppmärksamma särskilt om barnet har lätt för att blanda ihop höger & vänster och likadana ”spegelvända” bokstäver som t.ex. d – b.

En dyslektiker har ofta problem med:
* tider och datum.
* bristande uthållighet och svag koncentrationsförmåga
* långsamhet
* mognadsutveckling
* bristande kroppsuppfattning


 Bra att tänka på för föräldrar till barn med dyslexi:

* Tro på ditt barn!
* Ta reda på fakta, var kunnig på området!
* Bygg upp ett samarbete med skolan och barnets lärare.
* Uppmuntra barnet till självförtroende
* Läs böcker högt för ditt barn

Intervju med Jill


1. When did you first find out you were dyslexic?

When I was in secondary school – maybe about 16 years old – I was having some difficulties. My mum then was at a conference about dyslexia and decided to get tested and it turned out she was. We then decided I should get tested too because some of the things I was struggling with were very similar to those mum described.


2. How did you find out?

My school gave me a test but said they weren’t sure if it was sophisticated enough to diagnose me. They had doubts and thought I probably wasn’t because I was getting very good grades. Before I went to college when I left school I sat a test with an educational psychologist who covered many different things for example: memory, numbers, spelling, shapes…etc. And he confirmed that I had a “distinctly dyslexic profile.”


3. How severe is your dyslexia?

Hard question to answer. The common stereotype of somebody who is dyslexic is putting b instead of d and vice versa or very bad spelling. Neither of these are a particular problem for me but things like essay writing (long pieces of written work) are hard. Reading is hard, especially black text on white background as it is such a strong contrast it starts to dance about and give me a headache after a while. Listening and writing at the same time is impossible almost! Also writing and reading things within a time limit can be a problem. I don’t have a very long concentration span.


4. What do you find hardest about being a dyslexic?

Spelling the word dyslexia!! Ha ha. No but seriously…why that word! Very long complicated words can be hard and if my concentration is going small, words with only a few letters in them can become a problem. I think the hardest thing is probably the amount of time I take to read something. I can read fast, skim read, but if I do that I don’t take any of the information in which is pretty useless so if I want to remember what I just read about then I have to take it very slow and it gets very frustrating at times.

5. What do you find good about being a dyslexic?

Well…tricky question. People sometimes tend to give you sympathy – sometimes which is appreciated but sometimes not! The only thing I can say is that it is good that my dyslexia has been discovered because many people study and work for years without knowing and are seen by others as just slow or stupid which is very wrong in a lot of cases. Also the extra equipment is very helpful.


6. Have you always been treated just and been provided with aids? (hjälpmedel)

Not always. My school wasn’t very equipped for help but I did get extra time for my exams. At college it got a little bit better – I received a Dictaphone to record my lecturers which helped because it meant I could take notes at my own pace. I am not far into my university course yet but have been very impressed by the amount of support that has been given. It seems to get better as time goes on…lets hope it continues like that. I have just had confirmation that I will get a package worth over £6,000 including a laptop with top of the range software for reading, essay writing etc, scanner, printer, MP3 recorder and many other things so I have absolutely nothing to complain about. It doesn’t take it away but it certainly makes it a lot easier than it would be without all the technology.


7. Do you know if any of your parents/grandparents are/were dyslexic?

Yes. As I mentioned above, my mum found out a few years ago that she was dyslexic.

Sammanfattning av intervjun


Jill berättar att hon har fått en ställd diagnos; “tydlig dyslektisk profil”.
Inte så många av de symptom, som finns nämnda i faktaböcker, har hon märkt att hon själv har, men att skriva långa uppsatser kan vara väldigt problematiskt. Likaså när det gäller att skriva prov och tentor får hon ofta lite längre tid på sig.
Hon nämner att svarta bokstäver mot vit bakgrund inte är lätta att läsa. Så fort hon sa det kände jag igen det från böcker jag läst. Det verkar vara något av de mest framträdande symptomen hos en dyslektiker.

När jag var i Skottland följde jag med Jill på en föreläsning en kväll. Hon hade med sig sin diktafon och spelade in hela föreläsningen. Ett utmärkt tillvägagångssätt, tycker jag. Även om man inte direkt har problem med koncentrationen och att lyssna, kan det vara en stor hjälp att kunna lyssna på en föreläsning/lektion i efterhand. Hur mycket mer värt måste det då inte vara för en person med dyslexi?

Jill berättar vidare att hon har svårigheter med att läsa en text och sedan förstå vad hon precis har läst. Hon skummar ofta snabbt igenom en text, då det går skapligt fort. Men för att verkligen förstå innehållet måste hon läsa sakta och ibland kanske läsa om en mening ett par gånger. Det kan vara väldigt frustrerande, tycker hon, eftersom hon har svårt för att koncentrera sig under någon längre tid.
Hon är väldigt tacksam, och inte minst överraskad, över de hjälpmedel hon får ta del av nu när hon startat en utbildning på universitetet. Det är bl.a. en bärbar dator, en scanner och skrivare, en diktafon i form av en
MP3-spelare etc. På den platsen hon bor är de beredda att spendera över 6000 brittiska pund på en individ. Det är ungefär 40 000 kronor.
Det tycker jag låter som oerhörda resurser. Tänk om alla med dyslexi blev bemötta på det här sättet!


Jag har tagit del av lite information ang. en utredning om hjälpmedel för dyslektiker (i utbildningssyfte) här i Sverige och tycker det ser positivt ut.

”Socialdepartementet rekommenderar förslaget att landstinget ska erbjuda hjälpmedel till personer med funktionshinder i utbildningar som är offentligt finansierad eller berättigar till studiestöd.”

Dyskalkyli


Det finns även de som har matematiska svårigheter, detta kallas för dyskalkyli. I de flesta fall har man enbart svårigheter med vissa delar av matematiken.
Exempelvis kan det vara så att man kastar om siffrorna eller symbolerna i ett tal, har svårt att lära sig multiplikationstabellen och har svårt med att byta från ett räknesätt till ett annat.

Det finns ett samband mellan dyslexi och dyskalkyli i den aspekten att ca 20 % av alla som har dyskalkyli även har dyslexi.
Även här förekommer det ofta tillsammans med DAMP eller ADHD men har som sagt ingenting med intelligensen att göra.

Svårigheter i ämnet matematik be...