Upplysningen och revolutions tid

1. Idéerna

Man började tänka mer på människan och att varje människa kan tänka för sig själv. Man började lita mer på människans förnuft och att varje människa kunde klara sig själv utan någon övermakt. Man fick inte alls samma religions syn längre. Samhället skulle ha mer folkligt inflytande och de skulle styras på ett mera framstegsvängligt sätt. Upplysningens företrädare ville befria människan från deras tro på gudar och vidskepelse. En allt större religionskritik och en allt starkare strävan efter samhällsförändringar nådde sin höjdpunkt under den franska revolutionen 1789-1799. Upplysningens centrum var kretsen kring den franska encyklopedin, vilken utgavs 1751-80, redigerad av Diderot och d'Alembert.

Socialismen - grundtrygghet - betydde att man försöker skapa ett klasslöst samhälle. Alla är lika värda och allting ska vara jämlikt. Liberalismen - frihandel, fri konkurrens - betydde att varje människa var fri och hade ett eget val vad den skulle göra och hur den skulle tänka. Individuell frihet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati. Konservatismens skapare var Edmund Burke. Konservatismen - traditionella värderingar - anser att människan är klen och att hon föds med både en god och en ond sida. Denna ofullkomlighet gäller även hennes förstånd och därför anser konservatismen att människan inte enbart med hjälp av förnuftet kan upptäcka och tillgodogöra sig den naturliga lagen. Istället menar konservatismen att den naturliga lagen främst kan synliggöras genom kultur, traditioner och sedvänjor.   

En annan viktig tanke under upplysningen var att samhället utvecklades bäst av jämlika människor i samverkan. Lady Mary Wortley Montagu och Marquis de Condorcet var två personer som kämpade för att kvinnorna skulle få ha en utbildning. De skrev en bok 1792 som hette "Till försvar för kvinnans rättigheter" som anses vara en av de första riktigt feministiska böckerna. Allt eftersom feminismen blev "starkare" så ökade kvinnornas rättigheter. Kvinnorna fick begära skilsmässa, bli soldater och man började prata om att kvinnor skulle få rösträtt. Dock så gick inte detta igenom som man hoppades och kvinnorna fick inte rösträtt. Kvinnorna fick inte rösträtt förrän i början av 1900-talet.  

http://sv.wikipedia.org/wiki/Upplysningen
http://ne.se/upplysningen

Boken

2. Revolutionerna

Båda revolutionerna var mycket lika men samtidigt inte. Folket ville kunna leva i frihet och ha jobb men samtidigt inte betala någon skatt. Pionjärerna i Amerika levde alldeles självständigt men betalade samtidigt skatt till England för skydd emot fransmännen. Amerikanarna kände att de inte ville betala skatt till något som inte hjälpte dem, fast var för rädda att gå emot ett av världens mäktigaste land England. De tjänade ingenting på maktfördelningen med England utan beslöt sig att göra revolt mot staten då skatterna höjdes ytligare efter det sjuåriga kriget som England utkämpat. Den revolten som skedde då kallar vi idag för "Boston tea party".

Amerikanska självständighetsförklaringen var när "de tretton kolonierna"(Engelska kolonier i Amerika) tog till med väpnad konflikt för att bli självständiga ifrån England på Nordamerikanska östkusten. Amerikanska revolutionen vägleddes av upplysningsidéerna om mänsklig rättigeter och demokrati, men dessa ideal var bara för vita män.

Frankrike hade en kris i samhället på grund av förlusten i kolonialkrigen, de led även av en enorm statsskuld efter kriget på grund av detta, vilket gjorde samhället instabilt, oordnat och missnöjt. När en statsskuld behövs betalas höjde man skatterna vilket bara berörde bönderna då de fortfarande levde i ett såkallat ståndsamhälle, adeln och prästerskapet var skattebefriade, vilket gjorde att trycket på befolkningen som redan betalade skyhöga skatter blev för mycket för folket och en explosion skedde bland medborgarna i Frankrike.

England förstod inte varför kolonisterna i Nordamerika var så upprörde, de försvarade ju dem mot dem fruktansvärda fransmännen och ville ha pengar för de varor som förstördes vid "Boston tea party" vilket de självklart vägrade att betala. När kolonisterna stoppade hela handeln med England stängdes alla förhandlingar till fred och det var ett nytt krig på gång mellan länderna. Frankrike gick in och hjälpte kolonisterna i Nordamerika, vilket ledde till den Franska revolutionen som kom senare vid 1789. 1783 bekänner Storbritannien kolonisternas självständighet. Den här revolutionen skiljer sig stort mot den Franska då man slogs i blodiga krig som varade i flera år och Frankrike blandade sig i för egen vinning. Den franska revolutionen var mer som en lång revolt där folket stormade Bastiljen och tog makten. De skapade även ett stort hot emot hela staten.    

http://ne.se/franska-revolutionen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Franska_revolutionen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikanska_revolutionen

Boken

3. Europas och Napoleon

De stormakterna som fanns var Frankrike, Storbritannien, Preussen, Ryssland och Österrike. Kampen mellan Frankrike och Storbritannien handlade om sjöherraväldet och kolonierna. medan Preussen var en växande militärmakt och Österrike och Ryssland försökte roffa åt sig land nere vid Balkan och i mindre Asien då det osmanska riket höll på att falla sönder. I Norden så hade Sverige lämnat ifrån sig Finland och de baltiska länderna samt delar av polen till Ryssland samt att Polen blev ett eget land. Medan Preussen erövrade nytt land. Även Frankrike kom och erövrade stora landområden med Napoleon i spetsen. Napoleon lyckades aldrig helt besegra Ryssland och Storbritannien, som till sist lyckades organisera ihop vad som ledde till Napoleons nederlag vid Waterloo, där britter stred tillsammans med österrikare, preussare och belgare. Napoleon var effektiv då han drog över Europa och besegrade dem, men gjorde sina misstag mot Storbritannien och Ryssland. Han försökte svälta ut Storbritann8ien, vilket gjorde att hans tidigare allierade Ryssland vände honom ryggen då de ansåg draget för inhumant. När han sedan marscherade med en miljon man för att besegra Ryssland så drabbades han hårt av den ryska vintern, och möttes av ett tomt Moskva och fick marschera hem igen, med ryssarna i ryggen som successivt slog ut halva hans armé.
Tyskland var under denna tid väldigt utspritt, precis som Italien och bestod mest av mindre stater/länder. Österrike hade ett stort rike eftersom de hade erövrat Polen bland annat. 

När den franska revolutionen var avklarad sattes Napoleon Bonaparte som Frankrikes diktator. I början av 1800-talet gick det bra för Napoleon arméer. Napoleons höjdpunkt i "karriären" var när Frankrike och Ryssland dela upp den kontinenten sinsemellan. Storbritannien gillade inte detta så dem satte sig emot Frankrike och dess stormakt. 1812 gick Napoleons Frankrike till attack emot Ryssland som led till hans underlag. Efter detta bildade alla europeiska makterna en allians emot Frankrike. Napoleon fick sitt definitiva nederlag vid Waterloo i Frankrike. När fredsförhandlingarna startade vid Wienkongressen ledde de till att Ryssland och Preussen flyttade fram sina positioner i Europa, medan Storbritanniens herravälde på haven och i kolonierna stärktes. 

Nationalism var även någonting som dök upp i Europa på 1700-talet. Nationalism betyder att man gillar sitt egna land mer än andra länder. Man är patriot. Nationalismen firar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen.

http://ne.se/napoleon-i
http://sv.wikipedia.org/wiki/Napoleon

Boken

Sverige

Sveriges gränser ändrades när Sverige stred emot Ryssland och förlorade. Då förlorade man Finland. Vilket ledde till en militärkupp där kungen avsattes. Landet fick en ny författning grundad på upplysningsideerna om maktdelning. Sverige fick senare en fransk tronföljare som gjorde att Sverige blev allierade med frankrike så att de var på den segrande sidan i Napoleonkrigen vilket resulterade i att Norge blev ett svenskt lydland 1814.  

Landskapet förändrades genom laga skiftet och städerna växte under industrialismen. Emigrationen gjorde att en stor del av befolkningen lämnade Sverige under 1800-talet. Människors liv påverkades genom liberalismen och fo...