Antiken

Grekland

•1.       Grekland kände sig som ett enda land, trots alla stadsstater, eftersom de alla pratade samma språk - grekiska. De övriga kallades barbarer. Grekerna kallade sig själva för hellener efter Hellas som betyder Grekland.

•2.       Grekerna ansåg att alla de som inte pratade grekiska eller hade det som modersmål var barbarer. Själva ordet barbar tros betyda obegripliga ljud eller stammande, vilket var precis det de tyckte då barbarerna i grekernas öron talade ett språk som de inte alls förstod.

•3.       Kvinnan i dåtidens Grekland var nästan betydelselös. Det enda hon ansågs var bra till var att föda fram fler söner. Mer än en femtedel av sitt liv tillägnade kvinnan till att vara gravid. Kvinnans uppgift i livet var att föda fram söner till sin man, eller sina män om hon blev änka och fick gifta om sig. Männen fick absolut inte dö ut, det skulle anses som ett svek mot förfäderna. Döttrarna däremot var inte mycket värda då kvinnans livlängd var mycket lägre än mannens, därav var det ett ständigt underskott av kvinnor i Grekland.

Kvinnan i Aten hade det lite annorluna mot kvinnan i Sparta. Hennes uppgifter utöver graviditeterna var att sköta om hushållet, städa, laga mat och liknande. Hon levde instängd i huset, i normala fall i en avskiljd del och träffade därav sällan sin man. Hon var dock inte helt avskiljd från det sociala livet då det var väldigt vanligt att kvinnan hade slavar i hushållet. Man får även anta att hon träffade sina släktningar och sina grannar ibland. Kvinnan skulle inte vistas tillsammans med sin man, hon tillhörde inte mannens umgängesliv och deltog aldrig i offentliga livet. Kvinnan stod alltid under sin man eller sin far, då hon inte hade några egna rättigheter. Kvinnan i dåtidens Grekland hade heller inte rösträtt.

Kvinnan i Sparta däremot var mer fri, hon fick delta i idrott, bl.a. spjutkastning, diskuskastning och brottning. Hon fick mer mat, lärde sig spela lyra och flöjt och fick även sjunga i kör på samma villkor som pojkarna. Hon fick även lära sig läsa och skriva. Kvinnorna skulle vara starka och friska för att kunna föda starka och friska soldater. Födde hon en dotter, var det bara att göra om proceduren för att föda en son. Sönerna var mycket viktiga för landet, eftersom de fick nya soldater till armén. Större delen av en kvinnas liv bestod av aatt vara gravid.

En kvinna i Sparta fick också lov att uppfostras till att vara psykiskt stark. Då det var en skam att fly från strid, så skulle hon hellre klara av att se sina söners kroppar bli hemburna än att se hennes söner komma hem med svansen mellan benen.

•-          Jag tycker det är konstigt att kvinnorna behandlades så illa. Kvinnorna är lika mycket värda som män, även fast de inte är lika starka och kan försvara sitt land med våld. De födde fram fler söner till armén, de tog hand om hemmet & barnen. Vem hade gjort det om inte kvinnan fanns? Att kvinnan har varit så obetydlig i männens ögon gör nästan ont att se.

Att skillnaden på kvinnor mellan två städer skiljer sig så enormt är jag också lite fundersam över. Varför fick inte kvinnan i Aten beblanda sig bland männen ute i det sociala livet? Gå på tillställningar och leva ett rättså glatt liv? Varför skulle hon få lov att sitta instängd i sitt eget hem likt en fånge, medans mannen var ute och roade sig? Jag blir upprörd själv som kvinna att se hur illa vi har blivit behandlade genom århundradena. Dock är ju det här grunden till våran syn på saker. Konstigt nog så hänger det här med än idag. En kvinna och en man, med exakt likadan utbildning och jobb, tjänar inte samma pengar. Mannen tjänar alltid mer. Varför ska det vara så även i dagens läge? Frågan är om vi ska sänka mannens lön, eller höja kvinnans?

•4.       När järnet fick sitt genombrott gynnade det småbönderna kraftigt. Järnet, som är en blandning av tenn och koppar, var svårare att framställa, men mycket tåligare och billigare. De som skaffade sig en full utrustning fick då ingå i amrén. I en full utrustning ingick; spjut, svärd, sköld, hjälm, bröstharnesk och benskenor. En fullutrustad soldat kallades hoplit.

•5.       En hoplit var en fullutrustad soldat, likt jag beskrev i förra frågan. Hopliternas makt inom militären gav de även en talan inom politiken.

•6.       Hopliterna blev delaktiga i styrelseskicket och därmed bildades demokratin. Inte den demokrati vi ser idag, men en snarlik. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos, som betyder folk och ordet kratein, som betyder styra. I dåtidens Grekland var det många som inte hade politiska rättigheter, såsom barn, alla kvinnor, slavar och främmande män. Om en mans föräldrar inte båda kom från Aten, så berättigades han inte medmorgarskap. Via uteslutningsmetoden så är ett uppskattat tal 40 000 män som hade rösträtt i dåtidens Grekland.

Demokrati står för att folket ska vara med och styra, men så var inte riktigt fallet i Grekland, då det uppskattningsvis bara var ca 40 000 som fick rösta. Jag anser det som kränkning egentligen. Att barnen inte hade rösträtt, det förstår jag, så har vi det än idag, men att varken kvinnorna eller män utan föräldrar födda i Aten inte fick rösta, det förstår jag inte riktigt syftet med. Inom politiken ska alla få sin röst hörd, för att kunna göra samhället bättre. Jag är lite nyfiken på varför det inte var mer inbördeskrig i landet, med tanke på den orättvisa behandlingen bland människor?

Rom

•1.       Patricier är släktingar till en högt uppsatt beslutande församling. Patricier var sådana som kunde väljas till rådsherrar eller andra högre poster. De var de gamla, privilegierade rika släkterna.

•2.       Plebejerna var tvärtemot patricierna, plebejerna var de hårt arbetande befolkningen, alltså de vanligaste folket så som bönder, köpmän o.s.v.

•3.        

•4.       Arméns soldater bestod av forna bönder, men det varade inte länge. Eftersom bönderna tillbringade så mycket tid på bortaplan, så hade hela deras jordbruk dött ut då de inte kunde vara hemma och sköta om det. På grund av erövringarna på Sicilien, Egypten och Nordafrika så lönade sig inte spannmålsodlingen i Italien längre. Nu kunde man importera säd från dessa länder, till ett bättre pris. Då uppkom en armé av yrkessoldater. De nya krigarna värvade man ifrån de egendomslösa.

•5.       De nya soldaterna var ofta mer trogna sin general än den romerska staten. Kampen mellan hänförarna var en självklarhet. Bytena från de erövrade länderna var tusentals krigsfångar som såldes som slavar. Italien översvämmades då med slavarbetskraft, mycket billig sådan också.

•6.       Ju mer slavar det invandrade i Italien och ju mer saker tog de med sig, ju rikare blev Italien. Men med mer pengar och rikedomar, ju mindre värt blev pengar och makt.