historiarapport

Syfte och avgränsning

Avsikten med detta göromål är att jag vill ta reda på vad som har influerat utvecklingarna inom medikament och läkarvetenskap. Jag vill ta reda på om det finns något utmärkande som drev progressen framåt, eller vilka tilldragelser eller strukturella omställningar som kan ha varit väsentliga till att utvecklingen tog vid som den gjorde. Jag har valt att arbeta med att göra nedslag från antiken(300f.Kr) och framåt, där jag alltså tar upp de omständigheter som jag anser vart angeläget för att föra progressen fram. Det jag vill svara på med detta arbete är:

•Vad har influerat omställningen, vilka incitament kan upptäckas?

• Vad har förändringarna orsakat, och hur kan utvecklingarna klargöras med hänsyn till olika historiesyner?

Metod och källdiskussion
Till detta arbete har jag till viss del använt mig av den så alltid vanligt förekommande NE för att få en tydlig och enkel bild av problemområdet jag fokuserat på. Den största källa jag använt mig av är en medicinhistorisk bok vid namn Läkekonst på nya vägar och källan ser jag som tillförlitlig av flera anledningar: den ingår ofta som kurslitteratur vid högskolestudier kring medicin vilket jag menar ger den legitimitet då den valts av olika fakulteter att kunna användas i deras undervisning. Sedan har jag själv märkt att författaren till boken i sin text är konsekvent med att styrka sina källor i flera led nedåt vilket jag känner är betryggande för att få fram bra material till en skrivelse som denna.

I boken finns ingen direkt diskussion om hur urkunderna som finns kvar påverkats och bearbetats genom tidens olika historiesyner, vilket jag ser som en brist då det i flera fall handlar om tillbakablickar i historien på många århundraden som präglats av olika samhällssituationer och föreställningar vilket såklart påverkat kvarlevorna och tolkningen av dessa.

Bakgrund
Läkekonst har ständigt verkställt tskillnad i samhället. Man begagnar det för att utforska besvär och det är oerhört betydelsefullt för att vi skall ha kunskap i hur kroppen arbetar. Det är på detta sätt man därefter lärt sig att bota ohälsorna. Det var många gånger betydande medicinare som slog igenom med sina olika läror, även om det avhandlats mycket innan. Det har ändrats mycket från antiken till idag, då vi nu har smärtlindring och sövning under våra medicinska operationer.

Under antiken var läkarvetenskapen inte så saklig, den handlade mycket om jämvikten mellan vätskorna i kroppen. Då gudarna också hade enorm plats bland folket och samhället under denna epok bad  man ofta till dem för att undvika sjukdom. Till exempel var Febris den högre makt man tillbad för att undvika att drabbas av feber. Man började också under denna tid obducera lik och lärde sig därigenom mycket mer. Och genom att börja med läkarutbildningar blev det fler som var verksamma  inom läkaryrket, som inte varit så omtyckt innan. Hippokrates kom under denna tid fram med teser om besvär och olika kännetecken vilket slog genom stort.

Under medeltiden fanns det ännu texter av Hippokrates, det fanns dock andra medicinare som också gjorde sina röster hörda. Emellertid var det i lite tidigare medeltid som digerdöden härjade, vilket dödade runt 100 miljoner människro.  Under senare medeltid, det vill säga runt 1500-1600 talet utforskades anatomin (läran om hur levande varelser är byggda) på riktigt, även om man haft en del teser kring detta redan under den tidiga antiken.

Läkaren William Harvey slog igenom när han fann blodomloppet under sextonhundratalet. Under hela medeltiden brukade man oftast alkohol som bedövningsmedel, alltså skulle sjuklingen vara berusad under svårare medicinska ingrepp för att undvika smärta.

Under 1800 talet gjordes det stora framsteg inom läkekonsten. Man började nu märka på många sätt hur man skulle undvika infektioner och annat genom att hålla allting rent och fritt från bakterier. Man använde sig också av nya bedövningsmetoder, så som kloroform och söva patienten med eter. 1895 framkom fysikern Willhelm Conrad Röntgen på röntgenstrålarna. Detta innebar att nu kunde läkarna lokalisera sjukdomen och avgöra om det behövdes operation eller ej. Det var ett stort framsteg, och gjorde att läkekonsten fick en putt framåt. Man lärde sig nu också att upphettning (pastörisering) dödade bakterier, vilket också ledde till att man efter detta lärde sig att skapa vaccin. Alexander Fleming upptäckte penicillinet under 1930- talet, alltså lärde man sig mer och mer om att bekämpa samt bota eller helt eliminera risken att få olika sjukdomar. Man började nu också att forska om genteknik. Något som blev stort var fåret Dolly som var det första däggdjuret i världen som skapats av kloning av ett annat vuxet får år 1997.

På senare tid har läkekonsten förts upp till ännu högre nivåer genom att forskarna och läkarna nu kan koda ens eget DNA, alltså arvsanlag. Man gör mycket forskning för att få fram fler vaccin och fler effektiva mediciner, mot exempelvis aids och hiv vilka båda två är ett växande hot hos människorna. Nu hoppas man bara på att en dag hitta bot mot det. Man har också lärt sig en hel del mer om transplantationer, vilket har ytterligare ökat chansen för oss att överleva diagnoser och sjukdomar.

Hippokratiska skrifterna
Hippokrates, även kallad "Läkekonstens fader" var en läkare i antikens grekland under 460-377 fKr som har gjort intryck på medicinen så pass mycket att det än syns idag. Hans teorier handlade om varför man är sjuk och hur man blir det. Han skrev också om hur viktigt det var att observera olika symptom och att också ta hänsyn till de olika miljöerna man befinner sig i. Han var en av de första som faktiskt ansåg att sjukdomar kom från naturen och inte från gudarna, vilket gjorde att han faktiskt var den första som undersökte sina patienter ordentligt. Han hade också teorier om vätskans lära. Med detta menar att gul galla, blod, flegma och svart galla alltid skulle vara i balans med varandra. Och när vi då till exempel kräks eller svettas är detta ett sätt för kroppen att komma i balans.

Hippokrates kom också på att renlighet är viktigt. När pesten bröt ut rekommenderade han till alla att koka vattnet innan man drack det. Detta är ju en av de aspekter som verkligen syns idag. Tystnadsplikten som råder idag kom också från Hippokrates, och den kända Hippokratiska eden svärs också av många nya läkare än idag.

Anatomin
Galenos var också en läkare från Grekland, som gick mycket efter Hippokrates teorier. Hans teorier blev däremot grunden för läran om anatomi. Galenos lyfte det som Erasistratos tidigare upptäckt ca 300 f.Kr.

Han hade genom dissektioner kunnat undersöka artärer och vener. Hans teori gick dock bland annat ut på att blodet bildades i levern och att det inte återvände till hjärtat utan renades på orena partiklar genom utandningen i lungorna. Han förstod inte heller att hjärtats slag transporterar blodet. Trots att detta inte var korrekt, stod denna teori sig i ca 1900 år innan den blev diskuterad.

Trots att det fann människor som upptäckt felen i Galenos teorier var William den person som ändrade människornas uppfattning om detta. Han framkom mer exakt om hur blodet cirkulerade i kroppen, och ansåg också att hjärtat inte var mer än en pump. Och efter hans död kunde en professor genom mikroskop fastslå detta. Detta skapade goda förutsättningar att fortsätta forska om varför en del sjukdomar uppstod. Dissektionerna som pågick under medeltiden var en stor källa till att man kunde göra denna sortens upptäckt.

Antibiotika
Det som lockade Alexander Fleming att få tag i en medicin som kunde döda bakterier i kroppen var eftersom det var detta som oftast gjorde att soldater dog under första världskriget. Upptäckten av denna medicin gjordes av en slump när Fleming hade vart borta från sitt laboratorium en tid och hade då tagit en kort semester. När han kom tillbaka hade locket på en av bakterieodlingarna halkat av, och mögel ett mögel hade dödat alla bakterier. Genom att han upptäckte denna mögelsvamp kunde man senare skapa en medicin av den. När man sedan forskade vidare på detta kom man fram till att detta var ett riktigt effektivt medel mot bakterier, det funkade dock bäst under kort tid då kroppen bygger upp en resistens mot det. Upptäckten gjorde att Fleming fick ett nobelpris år 1945.

Vaccinet
Tanken med vaccinet började redan på 1750-talet då en Engelsk läkare vid namn Edward Jenner hörde en mjölkerska förklara att hon inte kunde få smittkoppor eftersom hon haft det redan. Detta blev han intresserad av, men ingen uppmärksammade detta och tog det inte på allvar. Louis Pasteur var den som kom fram med själva vaccinet, och gjorde att medicinen tog ännu ett steg framåt. Han kom på detta genom att injicera en liten harmlös del av sjukdomen, som gjorde att kroppen blev beredd på om den skulle komma igen. Att han räddade en pojkes liv genom att lyckas få honom immun mot rabies år 1855 blev en milstolpe för läkekonsten, nu kunde man undvika en del av de sjukdomar som tidigare härjat och dödat många. Detta slog dock igenom senare när två amerikanska forskare kom fram med det som blev känt som vaccin mot polio år 1949.

Röntgen
Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen råkade av ren slump upptäcka en ny sorts strålar år 1895 medan han utförde ett experiment, och valde att kalla dem X-strålar. Han började med en gång forska mer om dessa strålar. Med hjälp av dessa kunde man se igenom kroppen och titta på skelettet. På det sättet kunde man sedan avgöra hur stor en skada var och om det behövdes operation. Man kunde också se vart skadan befann sig. Detta gjorde inte bara att forskningen av olika sorters strålningar ökade, utan också att läkarkonsten nu hade kommit upp till ännu en ny nivå.

Genetik
Man har på senare tid nu kunnat ta reda på folks DNA och ta reda på om de har speciella egenskaper som är ärftliga. De kan också se om man har en ärftlig sjukdom eller löper en risk att föra vidare en. Man kan också redan nu se om ett barn som inte fötts ännu har någon sjukdom. Det är inom denna sortens forskning som kloning kommit in i bilden.

Man tar alltså en cell från en organism och har lyckats genom detta skapa en ny individ som är en exakt genetisk kopia. Här är exempelvis fåret Dolly ett bevis.

Genom genterapi finns också möjligheten att kunna förändra dessa egenskaper om man ska få barn, och då alltså "formar" barnet lite efter hur man vill ha det. Detta har inte kunnat utföras än, men det finns teorier om det som är trovärdiga.

Analys
Det jag anser har vart en viktig drivkraft för denna utveckling är definitivt faktumet att det kom fram nya sjukdomar hela tiden som kunde visa sig vara ett hot mot människan. För att inte då skapa panik och att människor knappt vågar gå ut är det ju såklart bättre om man forskar fram ett skydd eller bot mot det. Människans nyfikenhet var enligt min uppfattning också en stor drivkraft, vi ville hela tiden få det bättre. Tankarna som väcktes under antiken var såklart väldigt viktiga, och gjorde att man kunde fortsätta forska om hur vi fungerar. Det man också skulle kunna se som en drivkraft är att de hela tiden ville att de olika metoderna man använde skulle vara så effektiva som möjligt samt vara mindre smärtsamma.

Ännu en drivkraft kan vara att människor ständigt söker efter att få göra en upptäckt, att bli sedda. Kanske vinner människans själviska strävan efter framgång över dens vilja att göra det bättre för alla andra i sin ras? Det fanns så mycket att upptäcka hos oss människor, och de som gjorde en stor upptäckt som exempelvis William Harvey med sin upptäckt med blodomloppet fick sina namn hörda. De som kunde förbättra för oss människor blev mer kända, och det kan vara därför de faktiskt ville upptäcka någonting, och därför fortsatte de att forska om det.

Detta har lett till att man idag kan göra otroligt mycket mer avancerade metoder inom läkekonst. Att kunna välja egenskaper hos sitt barn hade man troligtvis aldrig trott var möjligt förr. Och att kunna lokalisera skador genom röntgenstrålar och veta exakt var de befinner sig är också ett stort steg. Det har också lett till att människan är mindre hotad av sjukdomar samt att vi kan bota sjukdomar effektivare och snabbare.

Ur idealistisk historiesyn kan dessa förändringar förklaras ha berott på att dessa läkare eller forskare hade en idé om hur kroppen fungerade eller hur man kunde komma fram med botemedel. Genom att sprida sina tankar till andra forskare eller läkare kunde dessa fortsätta på den tanken och också driva forskningen vidare. Och att detta också väckte tankar hos andra att detta var nödvändigt, och att det genom detta blev mer efterfrågat.

Ur materiell historiesyn kan man förklara kollektivets strävan efter att skapa en bättre miljö för människan som en drivkraft. Genom att skapa bättre förutsättningar för människans välmående kan man arbeta hårdare, och därför förbättra välfärden. Man vill ha så bra förutsättningar som möjligt att kunna utvecklas utan att bli bromsade av någon slags sjukdom. På detta sätt kan gruppen samarbeta bättre och nå en bättre ekonomi. Penicillinet var ju trots allt en upptäckt som skulle gynna kriget, vilket tyder på att det hjälper hela kollektivet. Människorna kunde känna sig tryggare, och hela landet på det sättet att då kanske fler personer vågar sig in i armén och i så fall blir befolkningen tryggare.

Slutsats

Det som har påverkat utvecklingen enligt mig har verkligen vart dessa personer som brinner för att forska om människan. Deras nyfikenhet att ständi...