Edvard Münch

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Edvard Munch var Norges största konstnär. Han kom från Löten som ligger i sydöstra delen av Norge. Han var det andra barnet och föddes den 12 december 1863 på gården Engelaug Östre, men han växte upp i huvudstaden Kristiania (dagens Oslo). Dog den 23 januari 1944 i sitt hus i Ekely, då han var 80 år gammal.

Han utsattes av flera tragiska händelser och förluster i sin barndom. Hans mamma, Laura dog i tuberkulos efter hon hade fött sitt femte barn och då var bara Edvard fem år gammal och hon var bara 30 år. Efter modern hade dött tog hans moster Karen Bjölstad över hushållet.
Åtta år senare dog hans två år äldre syster, Sophie i samma sjukdom och en av hans bröder dog också när han var liten. Detta har inspirerat många av hans verk som t ex ”Den sjuka flickan”, ”Dödsrummet”, ”Vid dödsbädden” m.m. (dom allra flesta). En annan syster blev mentalsjuk. Det var också Edvard, men inte så allvarligt.

Hans pappa Christian Munch ordnade så att han kunde studera på Kristianias tekniska skola år 1879. Tydligen var han inte så intresserad av teknik så han gick bara där i ett år, sen slutade han och kom upp med idén att bli målare/konstnär. Han skrev i sin dagbok vid 16 års ålder "Min bestemmelse er nu nemlig at blive maler". Det blev han också, en av världens största. Han var 17 år när han började på den kungliga konstnärsskola i Kristiania år 1881. Och där började hans karriär. Han var inte så berömd under sin tid men efteråt har han blivit en av världens mest uppskattade konstnärer.

Det märktes direkt att Edvard hade talang för måning, men han behövde bara lite träning. 1882 målade han sitt första självporträtt och det var ett litet porträttlikt verk målat med fina exakta penseldrag. De tidiga självporträtten var rätt poserande, cigarett mellan fingrarna och en blasé uppsyn. Fast ju äldre Edvard blir ju mer rakt och självutlämnande blir hans måleri. Samtidigt blir penseldragen allt grövre för att till slut landa i den stil som man förknippar med just honom idag. Han som handledde hans första arbeten var Christian Krohg som sen senare presenterade honom för den franska impressionismen. Christian tog Edvard till en utställning i Paris där dom visa upp Edvards verk ”Det sjuka barnet” (1885) och det var då Edvard blev känd. Målningen ”Det sjuka barnet” handlar om hans syster Sophie när hon var sjuk.

Edvard reste mycket runt i Europa på utställningar m.m. Han var mycket i Frankrike och Tyskland. När han reste runt så träffade han mycket folk och kom i kontakt med kända konstnärer, musiker, författare etc. Han umgicks med bl.a. Julius Meier-Graefe, August Strindberg, Sigbjørn Obstfelder och Stéphane Mallarmé. Dom påverkade varandras konst och ism. Edvard skrev också expressionismiska texter.

1889 i oktober börjar han på Léon Bonnats konstskola i Paris. En månad efter han hade börjat, dör fadern och han ansåg att han inte hade förenats helt med honom. Det gav honom stora skuldkänslor. År 1902 skjuter han sig själv i vänsterhanden under ett upprört samtal med Tulla Larsen.

Edvard hade allvarliga sprit problem. 1908 fick han ett nervöst sammanbrott med hörsel- och synhallucinationer och lades in på en nervklinik i Köpenhamn och var där i åtta månader. Efter det började han leva ett sunt liv utan alkohol. Efter det spenderade han resten av sin tid i sitt hus i Norge, där han sen avlider av en förkylning. Han skrev i ett testamente att han skänkte allt sitt arbete till staden Oslo. Det var 1008 målningar, 15391st präntar (texter), 4443 täckningar och akvarell och 6st skulpturer.
Edvard målade mest om elände, sorg, död och plåga. Han använde sig mycket av mörka kraftiga färger och målade mycket med ”skedmålning”/en ”sked” (det är som en sorts pinne som är formad som en sked i ena kanten). Han gjorde flera varianter (ex) av sina målningar. Han målade också många självportträtt och flera serie målningar. Han kändaste verk är ”Skriet” (”The Scream”). Den handlar om när han gick på en bro i London och hörde plötsligt ett förfärligt skrik. Tavlan är mycket färgrik och har skarpa färger. Tavlan hängde i Munch-museet i Oslo men blev stulen för ca två år sen och har inte kommit tillbaka och tyvärr ha...