Hemtentamen i språksociologi i Sv B

Hemtentamen i språksociologi i Sv B

•1.      Vad är en dialekt? Skriv kortfattat ned det du kan om dialekter!

En dialekt är en språkart som pratas av personer vid en viss geografisk punkt. Man ska inte blanda ihop språkart och språk, för att en språkart är hur man pratar ett visst språk. Ett bra exempel på en dialekt är språkskillnaden mellan en person från Göteborg och en från Stockholm. Man kan lyssna av tydliga skillnader i språket där ord uttalas på ett annorlunda sätt än vad man är van vid.

Källkritik

Uppdaterad 9 mars 2011

Ansvarig för sidan: Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (DFU

Jag anser den här källan mycket trovärdig och bra. Det står klart och tydligt namn och e-post adresser på de personer som ligger bakom sidan. Själva sidan bedrivs från fyra olika områden (Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå). Man kan också se profiler och profilbilder på de personer som sköter hemsidan, som jag tycker är mycket bra. Ett annat bra tecken är också att informationen som ges överensstämmer med informationen i häftet.  

Skrivet av Louise Larsson

Jag tog med den här källan bara för att kunna jämföra med den första. Det första jag ser är att man inte kan se när inlägget är skrivet. Man kan inte heller se Louise källor hon har använt sig utav. Det kanske finns en källförteckning om man skulle skapa användarnamn på sidan man det tänker jag inte göra. Men om man bara använder sig av informationen man hittar på den här länken så anser jag källan inte så pålitlig.

•2.      Vilka är de fyra grupper som svenska språket kan delas in i?

•1.      Neutralt standardspråk (Så kallad rikssvenska)

•2.      Regionalt standardspråk (Ex. gutamål, sveamål, sydsvenska mål)

•3.      Utjämnade dialekter (det vi brukar mena med dialekt, t ex stockholmska)

•4.      Genuina dialekter (t.ex. älvdalsmål, överkalixmål)

Obs! Ibland slås 2 och 3 samman till en grupp.

Neutralt standardspråk: Är det språket som brukar användas i skrift. Det är det här språket som brukar användas när det är stora evenemang. Man brukar använda det här språket i radio och TV.

Regionalt standardspråk: Används i mera sociala situationer och är ett socialt accepterat språk. Det finns några accepterade regionala uttalsvarianter, som t.ex (sydsvensk, västerländsk, norrländsk, finländsk(östsvensk), mellansvensk och kanske också en gotländsk)*.

Utjämnade dialekter: Är det man menar med dialekter. Som jag har tagit upp i fråga ett så är en dialekt en språkart som gör viss skillnad på hur ett språk talas. Man hör hur språket pratat på ett olikt sätt beroende på den geografiska positionen.

Genuina dialekter: Det är de dialekter som är riktigt svåra att förstå. Exempel på det här är älvdalsmål/älvdalska och gammalt gutemål.

Källkritik  

standardspråk. http://www.ne.se/standardspråk, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-03-20.

regionalt standardspråk. http://www.ne.se/regionalt-standardspråk, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-03-20.

Det är företaget Nationalencyklopedin AB som står bakom NE.se. Huvudkontoret finns i Malmö. Syftet med företaget är att ta upp ett nationellt uppslagsverk, ett uppdrag från regeringen. Det tryckta uppslagsverket utgavs år 1996 och finns på NE.se att läsa.

•3.      Vad är en sociolekt? Skriv kortfattat ned det du kan om sociolekter!

Skillnaden på en sociolekt och en dialekt är att en dialekt bara bestäms av område. Varav en sociolekt kan bestämmas av flera faktorer som t.ex ålder, kön, kulturell bakgrund, yrke och samhällsklass. Ens språk kan också påverkas av omgivning. Om man umgås med en viss grupp så kan språket förändras när man pratar i den gruppen. Ett exempel av det här kan vara när man pratar hemma hos föräldrarna och på jobbet. I hemmet så kanske man har ett bakåtlutat öppet språk. Var på jobbet är man lite mera rakt på sak och försöker vara lite mera formel. 

Källkritik

•4.      Ge exempel på tre olika grupper av sociolekter och beskriv vad som kan vara typiskt för deras sätt att tala.

Eken-Snacket: Är en sociolekt som brukade talas för hundra år sedan i Stockholm. Det här språket betraktades som ungdomens språk. Men tiden har gått och idag anses sociolekten vara den typiska stockholmsdialekten. Man kan lyssna på "Smulans Sagor" av Gunnar Elmborn för att få en bättre uppfattning av sociolekten.

Rosengårdssvenska: Hör till förortssvenskan som pratas vid eller nära Rosengård. Man kan inte klassa in rosengårdssvenskan som en dialekt för att språket används inte hela tiden och inte bara i ett område. Utan den här sociolekten har framkallats utav kulturer och unga i Rosengård. Det är både unga som gamla som använder sig av sociolekten. Men språket används till mestadels av ungdomarna i Rosengård och mycket slang uppkommer för att få ett litet roligare språk.  

Rinkebysvenska: Är också en sociolekt som tillhör förortssvenskan. Den här sociolekten kan man hitta i Stockholmsförorten Rinkeby. Den är väldigt lik rosengårdssvenskan och är påverkad av de olika kulturerna man hittar i Rinkeby. Det som skiljer de här två sociolekterna är nog några få slangord och dialekten som pratas vid båda områden.  

Källkritik

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stockholmska

http://www.rekordronny.se/smulan/

Gunnar Elmborn, © Copyright 2006

Jag använde mig utav wikipedia för att hitta lite källor att använda. Sedan hittade jag Smulans Sagor. Jag anser att sidan är trovärdig med ljudfilerna. Jag lyssnade in på ljudfilerna och kände igen mig i språket. Det skulle vara högst osannolikt om det var någon annan som hade spelat in ljudfilerna.

Publicerad 2 januari 2005 9.52 Uppdaterad 24 april 2005 4.49 

Claes Fürstenberg

Jag använde mig bara utav den här artikeln när jag skrev svaret på frågan. För att jag tyckte att informationen räckte gott och väl. Sydsvenskan är den ledande nyhetsportalen i södra Sverige och kommer också som tidning på papper. Så källan är helt ok att använda enligt mig. Informationen i källan är riktigt bra för att de frågar personer i åldrarna 13 - 23 om rosengårdssvenskan. Det är dem som har den ledande uppfattningen om sociolekten tycker jag.

•5.      Varför tror du att män och kvinnor talar olika och därför tillhör en språksociologisk grupp? Ta upp ett eget exempel då du har uppmärksammat att just män och kvinnor talar olika sätt. På denna fråga är det viktigt att du dels får med fakta och dels får med dina egna tankar.

Jag tror anledningen till varför män och kvinnor talar på olika sätt och tillhör en egen språksociolisk grupp beror på två saker.  Dels beror det på uppväxten och dels på samhället. Till att börja med är ju inte män och kvinnor skapade på samma sätt. Uttrycken "Maskulin" och "Feminin" passar bra in på olikheterna i språket enligt mig. Det brukar sägas att män talar abstrakt och långsammare än kvinnor. De är opersonliga i språket och mera målinriktade. Kvinnor däremot talar snabbare mer konkret och personligt i sitt språk. Samhället bidrar också till språkskillnader mellan män och kvinnor. Det är en större andel kvinnor än män som läser vidare på universitet och har bättre utgångs betyg från gymnasiet. Det här kan bidra till en sociolekt som är mera tydlig i språket som jag nämnde tidigare. Samma sak kan sägas om killar och sport, var det är en större procent män än kvinnor som är sportintresserade. Det här är då kanske nått som kan påverka språket för män.   

Här skriver jag ett exempel som jag själv upplevt där det finns en skillnad i språket mellan män och kvinnor.

Jag har en kompis som heter Ellen som jag brukar umgås med. Vi bor rätt så nära så det brukar bli att vi går till centrum rätt ofta för att handla. När jag frågar om hon ...