Från Backa till Brixton

Uppdrag gransknings dokumentär ”Från Backa till Brixton” handlar i huvudsak om de båda förorterna Backa, i Göteborg och Brixton i London samt om hur kriminaliteten är den dominerande faktorn hos de båda. Ungdomarna trotsar polisen genom att exempelvis vandalisera gator, råna butiker och t.o.m. utföra skottlossningar.

Dessa ungdomar som begår brott utgör bara inte en majoritet i deras förorter utan också en fara mot allmänheten då de skadelägger andras egendomar. Detta resulterar i ett samhälle där ingen känner sig trygg och där alla lever i skräck. Är det verkligen så dessa brottsliga ungdomar har i mål att leva? Vill de, istället för att bli älskade bli fruktade och vad har de för anledningar till dessa beteenden?

I båda områdena råder det ett slags missnöje som har utvecklats till ett hat gentemot samhället. Ungdomarna från förorterna gör därför uppror mot samhället, båda på olika sätt. I Backas fall gör man uppror mot det segregerade samhället då en allt större klyfta mellan etnisk svenskar och invandrare bildas för varje dag. Upproren görs genom skadegörelse av exempelvis bilar, rån av butiker och skottlossning som beror av illegala vapeninnehav. Inte nog med det beter sig ungdomarna vårdslöst samt våldsamt mot poliser och tjänstemän. Kriminaliteten i Backa är alltså så pass hög att t.o.m. polisen fruktar de brottsliga ungdomarna!

De flesta brotten i Backa utförs av ungdomar som är andra generationens invandrare, därav upproret mot det segregerade samhället. Tack vare detta faktum är frustrationen i förorten väldigt stor och alltfler börjar hålla med om SD:s principer. Man börjar tycka att invandrare börjar få för mycket frihet och därav har ett s.k. kallt krig påbörjats i området. Men vad har dessa ungdomar för nytta av krig i sitt eget område? Jo, då de varken har bra utbildning eller jobb har de alltså gett upp på allt i livet och därför är vägen till kriminalitet väldigt lockande. Detta, i sin tur leder till att man, genom brott och kriminella handlingar vill vara någon man fruktar. Detta betyder att det råder ett slags maktspel mellan brottslingarna.

När polisen i Backa tar tag i området blir de dock mer hatade. Polisens handlingar ses, av ungdomarna som provokation och en ändring på kriminaliteten visas ej. Eftersom att ungdomarna blir argare på polisen begår de fler brott och detta leder till att polisen agerar alltmer hårdare. Politikerna, däremot visade inget intresse för att minska på brotten. Man tyckte att det bästa vore att ”blunda” för problemen.

I Brixtons fall är det dock annorlunda. Upproren där har en mer konkret anledning då de började genom att en ung man blev skjuten till döds av en polisman i tjänst. Efter denna händelse började folk, främst ungdomar att demonstrera och allteftersom tiden gick blev demonstrationerna alltmer våldsamma. Det började sakta, men säkert gå över till plundring och vandalism. Affärer rånades och upploppet blev klassad som Englands värsta. Det värsta var dock det faktum att ungdomarna och även de som ej var inblandade i demonstrationen stal produkter från både kända och okända affärskedjor. Märkeskläder, märkesskor, TV-apparater och datorer är exempel på sådant som stals. Även dessa ungdomar har inget att förlora, och har därmed ingen känsla för moral.

Upploppet i bl.a. Brixton tros, dock ej handla om ett samhällsuppror. Till skillnad från Backas fall handlade detta mer om ett konsumtionsuppror där alla som deltog ville ha nya och dyra saker. Det tros att de som inte deltog i upploppet från början men ändå stal produkter senare gjorde det för att man tänkte att det inte var fel när alla andra gjorde det. Det är här då frågan om moraliskt förfall kommer tillbaka.

Polisen i Brixton, däremot tog tag i hårdhandskarna. Detta ledde då till att vandalismen och plundringen minskade oerhört. I dokumentären sades det att man alltså var tvungen att tredubbla polisinsatsen samt öka straffen för att senare kunna motarbeta det överstyrda upploppet. Straffen blev så pass stränga att man fick sex månaders fängelse för att stjäla exempelvis ett tuggummi.

Politikerna i London var, till skillnad från Backa väldigt förbannade och ville motverka upploppet så fort som möjligt. Just därför tänkte man att det kunde åtgärda all skadegörelse ungdomarna hade orsakat p.g.a. sin vandalism.

Brottslingarna från båda områdena är alltså, sammanfattat ungdomar som har förlorat sina moraler och väljer den snabba vägen till snabba pengar. Har man inget att förlora har man inget att frukta.

Under dokumentären klassades ungdomarna i Backa och Brixton som kriminella brottslingar. Jag, personligen håller med dem då jag anser att deras handlingar är kriminella. Men vad är det som är en kriminell handling? Jo, en handling går från att vara icke kriminell till kriminell när handlingen på, något sätt sårar en eller flera personer. Det kan vara allt från exempelvis rån till mord. Då ungdomarna i båda förorterna agerade på sådana sätt kan handlingarna därför klassas som kriminella, vilket i sin tur leder till att ungdomarna i sig klassas som brottslingar.

Några exempel på det ungdomarna gjorde var bl.a. stöld, skadegörelse, upplopp och våldsamt motstånd samt våld mot tjänsteman. Straffen för dessa är:

Personligen anser jag att dessa straff är delvis rimliga då jag tycker att straffet för att ha utfört våld mot en tjänsteman borde vara en aning större. Detta, för att brott som stöld och skadegörelse kan ge materiella ersättningar från staten men när man griper sig på en annan levande person kan materiella ersättningar ej ersätta den psykiska skadan gärningsmannen givit offret.

I både Backa och Brixton agerade polisen väldigt strängt och enligt principen ”bemöt våld mot våld”. I Backa tog man tag i hårdhandskarna men trots ökad polisstyrka och insats minimerades dock ej brotten. Kriminaliteten var densamma som innan. Till skillnad från Backa dämpades upploppet helt och hållet i Brixton efter att man hade tredubblat polisinsatsen.

Min åsikt om att agera hårt mot hårt gentemot ungdomar är tyvärr att det är helt meningslöst. Jag anser inte att det hjälper överhuvudtaget ungdomarna på bättringsvägarna utan det förvärrar situationen. Om du exempelvis skickar ditt barn till sitt rum, efter att det har uppfört sig på ett oacceptabelt sätt blir barnet bara mer och mer ilsket. Istället för att behärska sig kommer barnet att göra om misstaget för att, på något sätt hämnas. Denna princip gäller även ungdomar. Om ungdomar lever i en sämre omgivning och förhållande kommer de att göra om sina misstag för hämndens skull. Just därför tycker jag att man, istället för att agera hårt mot hårt kan man försöka göra att ungdomarna känner sig välkomna i samhället. I Sveriges fall borde man satsa mer på att välkomna invandrare och ge dem en glimt av hur svensk kultur är för att de, senare inte känner att de lever i ett segregerat samhälle. Man kan även försöka motverka samt hjälpa de arbetslösa med att få jobb då detta resulterar i minskad arbetslöshet. Om arbetslösheten är betydligt liten leder detta till ett mindre segregerat samhälle, vilket i sin tur leder till ett minskat hat mellan svenskar och invandrare. Detta innebär alltså att kriminaliteten hos andra generationens invandrare minskar.

En annan åtgärd jag tycker är märkvärd är att försöka motarbeta s.k. ghetto-områden, med andra ord, förorter, där majoriteten av befolkningen är invandrare. Sådana områden är orsaker till ett segregerat samhälle med ökad kriminalitet. Bor man i en förort med många invandrare blir man alltså isolerad från allmänheten och intresset för den svenska kulturen minskas. Man borde även motverka gängbildning då grupptryck kan förekomma vilket leder till risk för att bli kriminell.

Men hur ser framtiden för dessa platser ut? Har de en chans till förbättring? Här följer tre scenarier på vardera plats om hur framtiden kan se ut för dem.

Backa:

Scenario 1: Det blir värre! Arbetslösheten, tillsammans med fattigdomen i området ökar. Alltfler vill flytta från förorten men har ej råd, vilket leder till att fler och fler folk överger sina hem. Politikerna inser först då att det är försent att åtgärda samt göra platsen bättre. Segregationen växer och klyftan mellan de etniska svenskarna och invandrarna växer allt snabbare. Ekonomin går åt skogen och förorten blir, som sagt fattigare. Kriminaliteten är högre än någonsin och alltfler ungdomar hoppar av skolan. Skolorna i området behöver därför stängas ned då man inte längre har råd med att undervisa de få elever som är studiemotiverade. Polisen och politikerna har gett upp. Backa är nu helt och hållet isolerat från omgivningen och ur kontroll.

Scenario 2: Det blir bättre! Politikerna inser ganska tidigt att de måste ta itu med problemet och ordnar ett program för att ungdomar och invandrare skall kunna känna igen svensk kultur. Fler och fler får jobb och respekten för Sverige växer hos invandrarna. Många invandrare flyttar ut men ungefär lika många svenskar flyttar in i området. Segregationen minskar och respekten för poliser börjar träda fram. Alltfler ungdomar blir studiemotiverade då de inte längre lever i ett dystert och isolerat område vilket i sin tur leder till att skolorna blir fler och fler. Ekonomin är på bättringsvägar då ungdomarnas studiemotivation gör att kriminaliteten minskas ofantligt. Ungdomarna har något att leva för och riskerar därför inte att begå brott. Backa är nu som den en gång har varit innan, lyckligt.

Scenario 3: Ingen förändring. Kriminaliteten är lika hög och därmed arbetslösheten. Folk börjar bli irriterade och less på brottslingarna och flyttar därifrån innan området blir värre. Segregationen och hatet är detsamma.

Brixton:

Scenario 1: Det blir värre! Ungdomarna går, så småningom till attack efter att ha dämpats ned av den stora polisinsatsen. Kriminaliteten ökar mer och mer och därmed arbetslösheten också. Poliserna tar, därefter återigen tag i hårda hä...