Depression

Depression

Vad är depression? Vilka är symtomen?

Depression är en psykisk sjukdom där den drabbades stämningsläge sänks. Den drabbade är nedstämd och saknar glädje och intresse. Det finns olika grader av depression: 

• Dystymi är en mildare form av depression men sträcker sig över en längre tid, ofta år.

• Egentlig depression är den vanligaste formen av depression, symtomen kan du läsa om lite längre ner.

•Melankoli är den svåraste graden av depression och man kan i stort sett aldrig glädja sig. 

 Jag kommer framförallt att behandla egentlig depression. För att en person ska bli diagnosticerad med sjukdomen egentlig depression måste personen ha fem av följande sju symtom:

• Personen äter för mycket eller för lite

• sover för mycket eller för lite

• rör sig rastlöst eller hämmat

• saknar energi

• känner sig värdelös eller har skuldkänslor

• har koncentrationssvårigheter

• har självmordstankar eller har försökt begå självmord

Dessa symtom måste också vara i minst två veckor.  Man ska inte heller kunna förklara tillståndet som en sorgereaktion, till exempel om en personens mamma har dött.

Vilka drabbas?

 4 procent av alla män i Sverige och 6 procent av alla kvinnor blir deprimerade någon gång i livet. Det är väldigt höga siffror, över 400 000 personer.

Depression kan alltså drabba vem som helst. 

Vad orsakar depression enligt de olika perspektiven? Hur behandlar man depression?

Ett socialt perspektiv:

I slutet av 1970-talet gjordes en undersökning i London på 458 kvinnor för att undersöka om det fanns några gemensamma faktorer som gjorde att en person blir deprimerad. 78 av dessa kvinnor klassades som depressiva. Följande faktorer tycktes vara utlösande för en depression:

En utlösande faktor kan vara något som plötsligt sker och sätter igång en depression. Det är stora negativa förändringar t.ex. om en närstående dör eller ens man lämnar en.

En sårbarhetsfaktor är något som har funnits en längre tid och ökar risken för en depression. Det kan vara att man saknar ett förtroligt förhållande till någon, att förlora sin mor före 11-års ålder, att vara arbetslös, eller att ha tre eller flera barn som bor hemma.

Om man tänker efter så är det inte så konstigt att dessa kvinnor var deprimerade. En vuxen kvinna som är ensam, har förlorat sin mor tidigt, är arbetslös och har tre barn som bor hemma borde nästan bli deprimerad.  Hur kan socialarbetare och psykologer hjälpa dessa kvinnor? Först och främst borde de hjälpa kvinnan med alla de yttre, sociala faktorerna. De kan hjälpa kvinnan att söka jobb, ta hand om barnen då och då och kanske ta hand om hushållssysslor. Om inte detta hjälper kan de ge kvinnan någon form av depressionsbehandling hos en psykolog.

Ett psykodynamiskt perspektiv: 

Psykodynamikerna hävdar att barndomsupplevelser ligger till grund för depressionen och många känslor har förträngts. Nu kommer en utlösande faktor och spräcker bubblan med alla dessa barndomsupplevelser som nu kan färga av sig på de nya. Det är därför händelser som kan tyckas obetydliga som kan utlösa en depression. Finns det någon enskild faktor som är central eller avgörande när det gäller utlösandet av depressioner? Den norska psykiatern och psykoanalytikern Jarl Jørstad säger att förlorad självkänsla ligger till grund för de flesta depressioner. För många av oss är närhet och att kunna tycka om människor som  tycker om oss tillbaka en viktig förutsättning för att vi ska känna oss behövda och meningsfulla. Om vi mister denna källa till självkänsla är det lätt att förstå att vi blir deprimerade. 

Självkänslan, upplevelsen att vi är värda något och att vi duger grundläggs när vi är mycket små. Psykologen René Spitz visade att småbarn som inte har några mödrar och inte får någon känslomässig ersättning utvecklade väldigt svåra depressioner, så svåra att de blev apatiska och dog fast att dem fick mat och fysisk omvårdnad.

Det finns människor som kallas depressionsbenägna. Dessa människor har genom sina tidigare erfarenheter fått en svag eller negativ självkänsla och tolkar nya händelser i ljuset av den negativa självkänslan.

Ett biologiskt perspektiv:

Det biologiska perspektivet har blivit allt populärare genom åren. Detta beror mycket på att det har kommit nya antidepressiva läkemedel som har visat sig ganska effektiva och har relativt få biverkningar. Drygt 60-80 procent av de personer som har testat antidepressiva läkemedel t.ex. Prozac eller Cipramil tillfrisknar. Den biologiska hypotesen menar att depression orsakas av en brist på signalsubstanser t.ex. serotonin och noradrenalin eller att personen har en sänkt förmåga att utnyttja dessa signalsubstanser.

En del människor kan ha en medfödd depressionsbenägenhet. Den som har en familjemedlem som har varit deprimerad löper 10-20 procents risk att själv bli deprimerad.  Hur vi äter, vad vi omges av och om vi motionerar spelar också roll. Det har visat sig att människor som motionerar 2-3 gånger i veckan drabbas mindre av depressioner än de som motionerar väldigt lite eller väldigt mycket.

Ett humanistiskt perspektiv:

 Ett humanistiskt perspektiv är inte i direkt motsättning till det psykodynamiska men använder sig av andra begrep och metoder. En psykolog med ett humanistiskt perspektiv skulle betona att man måste komma i kontakt med sina verkliga känslor t.ex. av övergivenhet. En terapeut kan hjälpa deprimerade personer med hjälp av samtal och att man inte tror att man är ensam i sin smärta.

Ett kognitivt perspektiv:

Ett kognitivt perspektiv betonar tänkandet. Den kognitiva psykologen försöker få reda på om personen har negativa grundantaganden om sig själv och försöker med hjälp av samtal få bort dessa grundantaganden. Den kognitiva terapin utvecklades i behandling av depressioner och har lyckats mycket bra med detta. Enligt teorin om grundantaganden inträffar depressioner när man tror att dåliga saker hela tiden ska hända. Om en person tror att dåliga händelser beror på personliga (”Allt är mitt fel.”), stabila (”Det kommer alltid vara såhär.”) och totala (”Jag är helt misslyckad.”) faktorer är risken för en depression stor.

Ett beteendeperspektiv:

En beteendepsykologisk förklaring innebär att det deprimerande beteendet är en reaktion som utlöses av en viss stimulus. Problemet med detta perspektiv blir bl.a. att visa varför en depressiv reaktion uppstod från första början och varför den förstärktes. Det är ju inte allt för ofta man blir positivt bemött när man är deppig, (”haha är du deprimerad, faaan va najs!).

Vi antar att Tjocke-Per blivit mobbad på dagis. Att vara i grupp med andra barn kommer vara en svårighet för Tjocke-Per och han kommer känna oro och bli illa till mods. Därför drar han sig undan och får svårt att träffa lekkamrater. Om Tjocke-Per byter skola och kommer till en trevligare miljö kommer beteendet finnas kvar. Tjocke-Per kommer fortsätta att dra sig undan och detta kan följa med upp i vuxen ålder. Det blir en negativ trend när han inte träffar människor i sociala sammanhang och så tänker han att det måste vara något fel på honom själv. 

Hur påverkar en depression den drabbades liv?

En depression kan drabba olika hårt beroende på var man bor och hur samhället ser på deprimerade. Det kan få svåra sociala konsekvenser eftersom man kanske lutar gå ut och träffa människor. Man stänger in sig och tänker att allt är meningslöst. Allt blir en ond cirkel. I början har ens vänner kanske förståelse för en men efter ett tag kanske de tröttnar och slutar kontakta en. Om man inte kommer ut och träffar folk tänker man kanske att det är fel på en själv eftersom man inte har någon kontakt med folk.

En depression kan också påverka skolan och arbetslivet i allra högsta grad. ”Kriterierna” för att vara deprimerad är bl.a. att man sover för mycket/ för lite, saknar energi och har koncentrationssvårigheter och alla dessa påverkar skolan och arbetar väldigt mycket. Om man sover för lite så presterar man dåligt i skolan och på arbetet och man riskerar att bli underkänd eller att få sparken. Om man sover för mycket kommer man för sent och det kan leda till samma konsekvenser.  Om man saknar energi orkar man inte plugga eller arbeta och man presterar dåligt. Detta är inte heller bra givetvis. Koncentrationssvårigheter påverkar också eftersom om man ska sköta skolan eller ett arbete måste man vara fokuserad och koncentrerad.

Hur har samhällets syn på depression historiskt sätt förändrats, har man förklarat den på olika sätt?

Idag räknas depressioner som en folksjukdom och 35% av befolkningen drabbas någon gång av en depression.  Tidigare var elchocker vanligt som behandling för depression på mentalsjukhus men metoden har fått dåligt rykte och används nu mer sällan. I extrema fall används det dock ibland när andra metoder inte har visat resultat.Idag ger man mildare och färre elchocker än förr. Förr sågs depression som något konstigt och främmande men idag är depression mer accepterat eftersom det är så pass vanligt.

Är det skillnad på om det är kvinnor eller män som drabbas?

Fler kvinnor än män blir deprimerade. Det kan förklaras med att män mer sällan söker hjälp och oftare döljer sin sjukdom med t.ex. whiskey. Alltså är mörkertalet stort. Det kan också förklaras med att kvinnors känslocentra i hjärnan, det limbiska systemet lättare aktiveras av sorgliga händelser. Kvinnor har också svårare att fylla på lagren av serotonin vilket leder till att de har svårare att komma igen efter en negativ upplevelse. Men den viktigaste fakto...