Språk är makt

   Språket är nog den viktigaste och mest utvecklade uppfinnigen och egenskapen hos människan. Man kan säga att männskligheten bygger på språket, det är det som skiljer oss från djuren och utan det skulle vi fortfarande leva som apor. Tack vare språket har vi kunnat utveckla våra andra  mänskliga egenskaper, skapa samhällen, lagar, det som i stort sett gör att vi står över djuren. Man kan fråga sig om detta gäller även i dag. När är språket makt och varför är det viktigt att kunna behärska det?

   Inom politiken är språkets behärsning en självklarhet för att lyckas. När vi i dag lever i demokratiska samhällen som utesluter våld kan makt bara tas med fredliga medel, genom språket. Fastän ord inte ger fysiska skador kan de fortfarande visa sig vara skarpa vapen och därför kan debatter omvandlas till öppna krig mellan personer. För att göra sig förstådd inför folket måste politikern behärska språket, annars kommer han inte att bli vald. Visst röstar vi på idéer men vad som också räknas lika mycket, för att inte säga mer, är hur dessa idéer är presenterade. Det gäller att hitta de rätta orden, argumenten för att få folk med sig, kort sagt för att leda dem. Därför kunde män som t. ex. Hitler bli valda, de hade en mycket stark karisma som gjorde att vad de än sade gick folk med på det, ty de presenterade sina förslag på ett sätt som gav folket hopp och förväntningar om en ljusare framtid. Språket är också en makt i den mån att den kan användas till att dölja sanningen.Med hjälp av särskilda ordval kan man missleda och manipulera folk. (1) Björn Melander tar som exempel i sin essä "Språk är makt men inte alltid som du tror". (2) George Orwells roman - 1984: "där den totalitära staten skapar ett nyspråk som skall styra och begränsa med borgarnas tankar". Språket kan alltså tjäna makten, ty det är det som gör att vi kan utrycka oss, verkställa och delge våra synpunket och om vi inte längre kan använda oss av vissa ord kan vi inte heller formulera våra tankar.

   Eftersom språket och makten går tillsammans har grupper som har inflytande ekonomiskt, polotiskt och socialt vanligen detta även i språkliga avseende. Som Ulla -Britt Kotsina förklarar i en intervju med Svenska Dagbladet - 21/01/2010 - (3) så bara ett språks överlevnad på sociala skiftningar. Om en grupp förortsungdomar t. ex. tar sig upp i samhället kommer deras språk sprida sig till resten av samhället. Detta är redan fallet med den turkiska invandringen i Sverige som har fört med sig uttryck som "guzz" (tjej) i ungdomars vardagliga uttryck. Engelskan är ett annat exempel, ty de amerikanska- och engelsk-talande  ländernas framgång och makt i världen påverkar vår arbetsmiljö och även vårt språk. Den engelska kulturen har påvärkat nästan alla länderoch ord som t. ex; "tranbär" har bytts ut mot den engelska termen "cranberry". Detta fenomen är inte nytt, när Frankrike var Europas stormakt på 1700-talet kom franska begrepp in i svenskan som t. ex. "garderob" eller "beige". Denna makt framstår inte endast inom politiken utan även inom hela arbetssystemet. Ett bra exempel är marknaderna, då den som säljer mest oftast är den som talar längst och bäst. Fridholm kunde tala med bönderna på folkets språk och mer utbildade personer på latin. Att kunna kommunicera är en fondamental egenskap, den hjälper oss att förstå andra och göra oss förstådda, och kan därför skapa länkar och relationer mellan folk.

   Att kunna samma språk kan ge personer en känsla av gemenskaphet. Detta är väldigt tydligt när man är utomlands och plötsligt stöter på någon som talar svenska. I "Lost in Transalation" tas detta ämne upp (4), då en amerikan reser till Japan för att göra en reklam och kkänner sig  helt utanför eftersom han inte talar japanska och invånarna inte talar engelska. Det blir en slags konfrontation mella två kulturer, två språk där man inte förstår varandra och endast förvirring uppstår. När amerikanen (Bill Murray) till slut träffar en engelsk talande kvinna förändras dock denna mardröm. Som Dilsa Demirbag-Sten utrrycker sig i Fosterland (5): "De två olika språken symboliserar två olika världar för oss barn" och "För mig var vår oförmåga att kommunicera på samma språk ytterligare ett tecken på det växande avståndet mellan oss" är språket viktigt inom vårt sociala liv, det är det som skapar våra relationer, vänskap eller fientligheter. Om vi inte förstår varandra kan vi inte heller"bygga" något tillsammans. i Bibeln tas detta upp med Babels torn (6), då människorna ville visa Gud sina ståtligheter och makt genom att bygga ett torn så högt att det skulle nå paradiset.För att straffa deras oförskämdhet gjorde Gud så att alla personer i tornet talade på olika sätt, vilket gjorde så att de inte förstod varandraoch inte kunde bygga upp tornet. Enligt Bibeln kommer språken därifrån. Att kunna tala samma språk som de andra bidrar till sammarbete som i sin tur bidrar till utveckling och påhittandet av uppfinningar. Dilsa Demirbag-Sten sammarfattar det med "ord som förenade andra tycktes separera oss" (6). Spåket ger också makt eftersom det markerar vår sociala bakgrund. Att man signalerar vem man är och att man är stolt över sig själv och den grupp man tillhör är en stark identitetsmarkör. Eftersom uttalandet av särskilda ord eller vår dialekt informerar de andra var man kommer ifrån och vilken social klass man tillhör är språket en makt  mellan oss. Det är som v&ari...