Lagen i GT och hur den uppfylls i kristus

Norwegian School Of Leadership and Theology KRI1010E ”Bibelkunskap 2” 72-Hours

Home Exam Andréas Skogholm

Diskutera konceptet lagen i GT och reflektera hur
lagen uppfylls i Kristus.

Number of Words - 3206 2013-03-02

Innehåll Inledning ...................................................................................................................................... 2
Lagen ett förbund ......................................................................................................................... 2
Exempel offer ............................................................................................................................... 2
Rollerna ...................................................................................................................................... 3
Detaljerna ................................................................................................................................... 3
Kristus och lagen. ........................................................................................................................ 4
Kristus som offer ......................................................................................................................... 5
GT:s relevans i relation till NT i fråga om lagen ......................................................................... 6
Slutstats ........................................................................................................................................ 7
Källhänvisning ............................................................................................................................. 8
2

Inledning

Mitt syfte med denna skrivelse är att lyfta fram lagen som ett förbund och som en gåva till Guds
folk. Jag kommer att utgå ifrån 3 Mos 1 där det står om brännoffer. Detta kommer jag, löpande i
texten, koppla till hur offrandet relaterar till hela lagen på ett övergripande sätt. Vidare kommer jag
utgå ifrån och NT titta på hur lagen pekar på Kristus och hur Kristus uppfyller lagen så som han
själv säger att han gör.

1
Jag kommer även koppla Kristus som ett offer. Till sist kommer jag göra en
egen sammanfattning om GT:s relevans i relation till NT i fråga om lagen.
Lagen, ett förbund.
Lagen är ett förbund med Guds folk. Herren sade: ”Om ni lyssnar till mig och håller mitt förbund
skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk […] och ni skall vara ett rike av präster
och ett heligt folk som tillhör mig” (2 Mos 19:5-6). Senare befäster Israeliterna detta förbund med
ett brännoffer: ”Mose tog blodet, stänkte det på folket och sade: 'Med detta blod, bekräftas det
förbund som Herren har slutit med er på grundval av alla dessa befallningar'” (2 Mos 24:8). Viberg
skriver: ”I och med Guds närvaro är förutsättningarna uppfyllda för att Gud ska kunna ge lagen till
Mose och genom honom vidare till folket; därefter kan förbundet mellan Gud och folket bekräftas i
en ceremoni”.
2

I 3 Mos 20:26 läser vi: ”Ni skall vara helgade åt mig, ty jag, Herren, är helig, och jag har avskilt er
från andra folk för att ni skall tillhöra mig”. Routledge menar att lagen gavs till folket för att
människorna ska kunna visa deras tillhörighet till Gud. Den hade inget med frälsning att göra, det
handlade inte om vad man skulle göra för att bli Guds folk utan hur man levde som Guds folk.

3

Lagen gavs alltså till Guds folk som ett förbund samt för att de skulle veta vad synd är ”först genom
lagen har jag lärt känna synden” (Rom 7:7b). Genom att leva i lagen så bekräftar man alltså
förbundet mellan Gud och människa.
Exemplet Offer Trots att lagen är given som ett förbund kan man se att lagen gav tydliga instruktioner inom många
områden, inte minst angående offret. I 3 Mos 1 läser vi finstilta instruktioner om hur man ska gå
tillväga när man vill ge en offergåva åt Herren. Just i det här kapitlet handlar det om en gåva till
Herren i form av brännoffer. Routledge skriver: ”These were offered as tribute, in acknowledgement
that everything comes from God”.

4
Han skriver också om att brännoffren var ”a sacrifice from wich
no one but God could benefit, and that made it acceptable and pleasing to him”.
5
Detta är intressant
eftersom det blir lätt för människan att förhålla sig till offret, ett offer som är enbart för Gud.
Således är anledningen till offret tydligt.
Rollerna I ett offer finns det olika roller, dels den som frambär offret, själva offret, prästen och Gud.
Offrarens roll är givetvis att offra. Han frambär sitt offer enligt de föreskrifter som finns för att ge
sin gåva till Gud. Det handlar om att följa djurinstruktionerna men även vilken anledningen man har
till offret. Routledge skriver: ”sacrifices are gift to God and are meant to please him; they are not
1 Matt 5:17-20
2 Andersson, Boström, Eriksson, Viberg, 2006, s104
3 Routledge, 2008, s173
4 Routledge, 2008, s189
5 Routledge, 2008, s190
3
bribes to pacify him or enlist his help, but are expressions of praise”.
6
Motivet blir alltså också
viktigt i offrandet. I KJV står det ”he shall offer it on his own voluntary will”(2 Mos 1:3b).
7

Åkesson översätter samma text så här: ”han skall bringa honom fram till välbehag för sig inför
Jehová”.
8
Det handlar om att offret ska vara välbehagligt för den som offrar, han ska frambära det
frivilligt och med glädje. Det ska inte vara av tvång eller för att få något utan det ska vara ett
uppriktigt offer som kommer ifrån hjärtat. ”Herren ser till hjärtat” (1 Sam 16:7b).
I Libris stora handbok till Bibeln finns det en mycket god förklaring över offrets roll. ”Offret
representerar den som offrar. När den troende lägger sin hand på offerdjurets huvud säger han:
'Detta är jag'. Den som offrar viger sig antingen åt Gud (troligen centralt i brännoffret) eller
erkänner att hans synder innebär att han förtjänar att dö och att djuret dör i hans ställe (t ex i
skuldoffret). Djurets liv förverkas i stället för offerförrättarens”.
9
Prästen är Guds ställföreträdare.
10
Prästernas uppgift i brännoffret var att ta hand om blodet och
stänka det runt om på altaret, tvätta inälvor och fötter för att sedan bränna hela djuret på altaret.
Prästerna hade blivit prästvigda efter en lång försoningsceremoni där de själva fick frambära offer
för Herren och sättas in i denna tjänst för Gud.
11

De fick efter denna ceremoni gå in i det heligaste
och representera folket inför Gud.
Genom att prästen stänkte blodet på altaret så fick offraren försoning ”Ty varje varelses liv är dess
blod, och jag har gett er blodet för att ni skall stänka det på altaret och bringa försoning åt er själva.
Blodet ger försoning, eftersom det är livet” (3 Mos 17:11).
Guds roll i allt är att ta emot offret, se att det är gott och ge försoning. I offret så blir han nöjd och
kan så rena människorna ifrån deras synd. Gud själv behöver inte offret för att leva, det Gud vill är

att hans barn vänder sig till honom.12

”Skulle jag äta kött av tjurar eller dricka bockars blod? Nej, låt
tacksägelsen bli ditt offer åt Gud och infria dina löften till den Högste! Ropa till mig när du är i nöd,
jag skall rädda dig, och du skall ära mig” (Ps 50:13-15).
Detaljerna Viberg skriver: ”Offer förekommer i så gott som alla religioner”.
13
Som exempel lyfter jag fram
avguden Baal som också krävde offer ”till Baalsdyrkan hörde bl.a. människooffer och otukt”.
14

När
man läser och Kain och Abel i 1 Mos 4 ser vi att Gud inte var nöjd med Kains offer. För att
människan ska kunna vara säkra på att offret är ett välbehag för just den levande Guden behövs
tydliga instruktioner. Detta kan kopplas till hela lagen. Brännoffret blir ett exempel på Vibergs tanke
om att ”Israel skulle skilja sig från andra folk genom att leva efter dessa regler”.
15

Det finns en
tydlig struktur i offerriten, en struktur som alltså skiljer sig ifrån andra religioner. Så precis som
offret visar på ett alternativt offrande gentemot andra gudar så visar lagen på ett alternativt liv
gentemot de som inte tillhörde Guds folk. ”Ta inte efter deras seder. Följ mina stadgar, håll mina
bud och rätta er efter dem” (3 Mos 18:3b-4a).
En annan aspekt som Fleming lyfter upp är: ”The details of the sacrificial rituals taught the people
that though God forgave sin freely, he did not treat sin lightly. He was a just God, and the sacrifices
helped to teach people the meaning of atonement”.
16

Detta handlar mer om syndoffret men vi kan i
6 Routledge, 2008, s188
7 App: MySword KJVlite 8 1 Mos 3:3b Åkessons översättning.
9 Alexander , 2001, s183
10 Routledge, 2008, s185
11 2 Mos 29:1-37
12 Routledge, 2008, s188 ”God does not need food, and is not dependent upon human beings” 13Andersson, Boström, Eriksson, Viberg, 2006, s123
14Illustrerat bibellexikon I, 1967, rad.449
15 Andersson, Boström, Eriksson, Viberg, 2006, s130
16Internet:bridgeway.org.au (2013-03-01) pdf med Fleming, 2005, s50
4

Flemings tanke se att Gud inte vill ha vilket offer som helst. Han är en rättvis Gud och kräver ett
rättvist offer. Man skulle inte offra vad som helst inför Gud. Det är också intressant att notera
Schultz tankar angående att just hela offret brändes: ”Offrarens fullständiga överlåtelse till Gud
illustrerades av att hela offret förbrändes på altaret”.
17

Den absoluta överlåtelsen i ett offer finns i
hela lagen. ”Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela
ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft” (5 Mos 6:4-5). Gud vill ha hela vårt liv, alla delar
av det. Det är genomgående i lagen ”Håll mina bud och stadgar, ty den som gör det skall leva
genom dem. Jag är Herren” (3 Mos 18:5).
Detaljerna är också inkluderande. Viberg skriver ”Föreskrifterna ger uttryck för flexibilitet; av den
rike krävdes större offer än av den fattige”.
18

Det är stort att se hur Gud vill inkludera alla att kunna
ge ett offer som ger välbehag åt Gud. Vi ser ett tydligt exempel på detta i 3 Mos 12:8 ”Om hon inte
har råd att offra ett lamm, skall hon ta två turturduvor eller två andra duvor […] och prästen skall
bringa försoning åt henne [...]”. Liksom offret var inkluderande är lagen inkluderande. Som ett
exempel kan man ta Guds ord om en rättvis dom: ”Då uppmanade jag era domare: 'Lyssna på era
bröder och döm rättvist […] även mellan en landsman och en främling. Var inte partiska när ni
dömer, lyssna lika noga på låg och hög'” (5 Mos 1:16-17a).
Kristus och lagen Lagen pekar en nådefull Gud, i exemplet från 3 Mos 1 står det att offraren får försoning.
19

Man får
försoning från sina synder, man får försoning med Gud. När Jesus kommer kan vi förstå på riktigt
vad nåden och försoningen innebär, vad lagen innebär.
Som nämnt i min inledning säger Jesus att han kommit för att uppfylla lagen, inte upphäva den.
20

Tvärtom så verkar det som att han gör lagen ännu svårare att följa. ”Ni har hört att det blev sagt: Du
skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt
hjärta brutit hennes äktenskap” (Matt 5:27-28). Marshall menar att ”The law remains in force for
Jesus´ Jewish audience, but it is the law as reinterpreted by him that is now to be kept”.
21

En annan
intressant tanke kring detta är från the expositors´s bible commentary vol. 8 : ”Jesus is not primarily
engaged there in extending, anulling or intensifying OT law, but in showing the direction in witch it
points, on the basis of his own authority.
22

Enligt denna tanke visar Jesus på den riktning livet
innebär när man följer honom. Den tanken gillar jag.
Att läsa om när Jesus pratar om lagen i ljuset av Johannes ord blir spännande ”Av hans fullhet har vi
alla fått del, med nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har
kommit genom Jesus Kristus” (Joh 1:16-17). Mackintosh skriver ”Lagen kungör, hurudan
människan borde vara, medan nåden uppenbarar, hurudan Gud är”.
23

Gud är en nådefull Gud som
vill sina barn det bästa. En fortsatt intressant tanke kring lagen enligt Mackintosh är att det inte
finns någon nåd eller barmhärtighet i den. Han lyfter fram bibelordet ”Förbannelse över den som
inte håller sig till orden i denna lag och lyder dem” (5 Mos 27:26).
24

Viktigt att nämna här är att
lagen inte finns till för att döma oss människor utan för att hjälpa oss att leva så som Gud vill. När
jag ser på lagen ser jag att den är till för min skull. Som det står i Romarbrevet 7:7b så är lagen till
vår hjälp ”Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär ”. Det
som Jesus kommer med är att nåden står över lagen, ”ty Herren är god, evigt varar hans nåd” (Ps
17 Schultz, 1980, s68
18Andersson, Boström, Eriksson, Viberg, 2006, s122
19 3 Mos 1:4
20 Matt 5:17-20
21 Marshall, 2008, s34
22 Gaebelein, 1984, s144
23 Mackintosh, 1944, s284.
24 Mackintosh, 1944, s286.
5
100:5). Mackintosh igen ”lagen riktar endast en fråga till människan, och den är kort, allvarlig och
gripande: Är du sådan, som du bör vara?”.
25

Även detta kan man tycka att Jesus antyder när han
berättar hur man bör leva i sin bergspredikan. Men Jesus står över lagen och vi har blivit fria ifrån
den ”ni har dött bort från lagen med Kristi kropp och tillhör nu en annan, honom som blev uppväckt
från de döda, och så kan vi bära frukt åt Gud” (Rom 7:4b). Marshall igen: ”Paul´s characteristic
term grace conveys the fact that God shows love to those who do not deserve it”.
26

”Finally, Paul
develops an ethic of love for the life of Jews and Gentiles together in the curch. This in effect
fulfills the law”.
27

Det finns ens storhet i denna dubbelhet mellan lag och nåd. Lagen visar hur vi
ska leva, och vi misslyckas ständigt att följa den. Nåden är dock större än lagen, det är en nåd som
sträcker sig över alla gränser. Vi får leva i nåden, tack vare det kan vi också leva i lagen som
sammanfattas i Guds kärlek till oss och vår kärlek till Gud samt vår nästa. Viberg skriver om lagen
att: ”Dessa bestämmelser ska inte förstås som en börda som läggs på folket, utan snarare som Guds
erbjudande till dem. Genom blodet som stänks på altaret har Gud gett möjligheten till försoning.
28

Kristus som offer
När vi läser om offrandet i 3 Mos 1 kan vi se tydliga likheter med Kristus som offer. ”Om nu blod
av bockar och tjurar och stänk av askan från en kviga helgar de orena så att det blir rena i yttre
mening, hur mycket mer måste då inte blodet från Kristus, som i kraft av evig ande har framburit
sig själv som ett felfritt offer åt Gud” (Heb 9:13-14a). Kristus blev offrad för våra synder vi har
”helgast genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla” (Heb 10:10b). Det är var viktigt
att det skulle vara ett felfritt offer man skulle frambära för, som Mackintosh skriver: ”Här är det
emellertid fråga om ett offer av den allra högsta karaktär, ty det skulle föreställa Kristi
självutgivande åt Gud”. Offret som frambars hade krav på sig, Jesus hade krav på sig, han uppfyllde
dessa kraven så att han kunde representera oss i sitt offer. Han representerade alla människor som
vill ”lägga handen på Jesu huvud” alltså tro och ta emot honom i sitt liv.
GT:s relevans i relation till NT i fråga om lagen Lagen var given som ett förbund med Guds folk, men vi har fått ett nytt förbund. ”Det skall komma
en tid, säger Herren, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israel och med Juda, […] Jag skall lägga
min lag i deras bröst och skriva den i deras hjärtan” (Jer 31-33). ”Denna bägare är det nya förbundet
genom mitt blod, som blir utgjutet för er” (Luk 22:20b). ”Han har gett mig förmågan att vara tjänare
åt ett nytt förbund, som inte är bokstav utan är ande. Ty bokstaven dödar men Anden ger liv” (2 Kor
3:6). Vi lever i detta nya förbundet som kommit genom Jesus Kristus. Men vad innebär det, innebär
det att lagen i GT helt ska förkastas? Nej, vi ska inte förkasta lagen utan vi behöver lära oss att
förhålla oss till lagen. Vi är fria ifrån lagen, sedan vi dött bort från det gamla så kan vi tjäna på ett
nytt sätt med vår ande.
29

Vad hände? Ja som Paulus skriver: ”Det som lagen inte kunde göra,
eftersom den kom till korta inför vår köttsliga natur, det gjorde Gud. Då han lät sin egen son bli lik
en syndfull människa och sände honom som ett syndoffer, dömde han synden i människan. Därmed
kunde lagens krav på rättfärdighet uppfyllas hos oss som lever efter vår ande och inte efter vår
köttsliga natur” (Rom 8:3). Om vi nu inte behöver lagen eftersom vi blir frälsta genom tro, då kan vi
ju förkasta den. Svaret blir återigen nej, vi behöver lagen för att se vad som är synd. Vi behöver
lagen för att förstå Guds tanke med oss människor. Det nya förbundet kommer med Ande och inte
bokstav, vi lever inte i lagen för att vi måste. Vi lever i lagen för att vår Ande och vår nya skapelse
25 Mackintosh, 1944, s291.
26 Marshall, 2008, 168
27 Marshall, 2008, s127
28Andersson, Boström, Eriksson, Viberg, 2006, s121
29 Rom 7:6
6
driver oss till det. Att hålla lagen är frukten av att ge sitt liv till Kristus, precis som Jakob skriver i
sitt brev: ”Så är det också med tron: i sig själv, utan gärningar, är den död” (Jak 2:17). Den är död
eftersom ett sant liv i Ande leder till goda gärningar.
Jag tror att vi behöver lära oss att se vad det är i lagen i GT som fortfarande är relevanta. Att offra
djur är inte längre relevant eftersom Jesus har offrat sig själv för oss som det sista felfria offret. Men
mycket annat kan vi förhålla oss till och jag tänker att lagen får vara en inspiration till ett gott liv.
Jag tror inte Gud har givit oss lagen för att s&au...