Uppsats om Östersjön

Fakta om Östersjön

Beskrivning av händelse

När man nämner Östersjön så är det många som tänker på ett försurat hav, med mycket dålig hälsa. Att Östersjön blivit så försurat har en rad olika anledningar, såsom hårt fiske, sjöfart och övergödning.

Östersjön har ett speciellt ekosystem. Ett innerhav är alltid mera känsligt, bland annat på grund av långsam vattenomsättning. Ekosystemet gör det svårt för djur och växter att leva. Vattnet är antingen väldigt salt eller väldigt sött.

Många fartyg passerar Östersjön, t ex sådana som transporterar olja från Ryssland och Baltikum. De ökar hela tiden, vilket också risken för oljeutsläpp och andra olyckor gör.

Den andra orsaken är den så kallade övergödningen. Övergödning betyder att alldeles för mycket näringsämnen tillförs vattnet. Detta leder till bland annat syrebrist, giftig algblomning och att havsmiljön påverkas. Mängden näringsämnen i Östersjön har fördubblats de senaste årtiondena. Visserligen minskar tillförseln numera, sedan några år tillbaka, men det är fortfarande höga halter i havet. 80 procent av näringsämnena kommer från landbaserade aktiviteter, som till exempel jordbruk, avlopp, trafik och via uppvärmning.

Jag valde att skriva om Östersjön för att det är väldigt intressant. Det är märkligt att dessa händelser har fått pågå under så lång tid, utan att folk har reagerat. Nu krävs det ju kraftiga åtgärder för att rädda Östersjön. Det är ett mycket utsatt hav på flera sätt, och därför ville jag skriva om det.

Resurser

Fisken är Östersjöns största resurs, och överfisket ett av de största hoten. Överfiske förekommer i många havsområden, inte minst i Östersjön. Det beror på överkapaciteten på fiskefartyg och fiskeredskap. Torsken är en av fiskarna som situationen är extra allvarlig för. Själva havsmiljön har skadats av ett fritt fiske vad gäller mängd och redskap. Detta har pågått länge. Samtidigt som yrkesfisket i Östersjön har minskat, så har fritidsfisket ökat. Dessutom har redskapen blivit alltmer effektiva. För att rädda de mest utsatta arterna vill man ha ett så kallat hållbart fiske. Man får endast fiska en viss mängd per år. Detta kallas för fiskekvoter.

Det hållbara fisket leder till att man kan fortsätta fiska i framtiden, utan att skada miljön. Många organisationer jobbar hårt för att hålla fisket på en rimlig nivå. Världsnaturfondens mål för år 2015 är bland annat att halvera antalet hotade fiskebestånd. Även EU har en Östersjöstrategi som går ut på att samarbeta kring t ex algblomning och överfiske.

Därför kan miljön förhoppningsvis se bättre ut i framtiden. Vad gäller miljögifter är strategin att minst 15 farliga ämnen drastiskt begränsas eller förbjuds helt framöver.

De senaste 15 - 20 åren har de skadliga utsläppen minskat hos de svenska industrierna, framförallt skogsindustrin. Vattnets kvalitet i Östersjön har förbättrats på grund av att reningsverken har blivit effektivare.

EU har börjat bry sig alltmer om Östersjön. De vill bland annat göra Östersjön renare (genom att till exempel förbjuda fosfater i tvättmedel), och få den inre marknaden att fungera bättre (för att göra regionen mer intressant för utländska investerare av olika slag, och senare även turister). De vill också göra regionen säkrare, och förhindra miljöolyckor med tanke på att Östersjön är så hårt trafikerad.

Målet är att resten av Europa ska se Östersjöregionen som ett föredöme.

Näringar

För människorna som bor runt Östersjön har havet i alla tider varit viktigt. Det har funnits gott om fisk att äta, man har kunnat frakta varor och det har alltid varit enkelt att resa på havet.

Idag bor ca 80 miljoner människor runt Östersjön. Framförallt är det två näringar som är viktiga på och runt Östersjön; fisket och fartygsnäringen.

Fiskekvoterna har gjort att det svårt att försörja sig som fiskare idag. Därför har många övergått till att bara fiska på fritiden, och försökt hitta något annat yrke. Det är därför som fritidsfisket har ökat så mycket, medan yrkesfisket har minskat drastiskt.

Östersjön är PSSA-märkt av den internationella sjöfartsorganisationen, IMO. PSSA står för Particulary Sensitive Sea Area, och innebär att området är extra känsligt. Regeringarna i Östersjöländerna har därmed en möjlighet att kräva en särskild försiktighet av fartygen som passerar Östersjön. IMO och kuststaterna kan därför komma överens om hur man enklast ska skydda havet från oljeolyckor. Detta påverkar naturligtvis alla som jobbar inom fartygsnäringen, när de inte kan resa på havet hur som helst längre.

Det är spännande att fundera kring hur EU: s Östersjöstrategi kommer att påverka globalt. Eventuellt skapar EU strategier för andra hav också, så att de undviks att bli lika försurade som Östersjön. Människor från resten av världen kommer kanske bli skrämda när de läser om Östersjöns dåliga skick, och hjälpa till att rädda Östersjön, samt förebygga försurningar, överfiske, algblomning och liknande i andra hav.

Befolkning/miljö

Befolkningsmängden har inte påverkats av miljöproblemen i Östersjön, varken i Sverige eller något av de andra Östersjöländerna. Däremot har de som jobbar på och runt Östersjön påverkats; till exempel företagsledarna för olika industrier. De har fått skärpa sitt miljöarbete och minska utsläppen kraftigt. Fartygsägarna har som sagt också fått ändra sitt sätt att jobba, liksom yrkesfiskarna. Många av dem har inte ens kunnat behålla sitt yrke på grund av de införda fiskekvoterna.

De som bor runt Östersjön, som kanske tidigare kunde bada när de ville, har inte längre alltid den möjligheten. Vid vissa tidpunkter kan algblomningen vara så kraftig att det är rent hälsofarligt att bada.

Östersjön är ett speciellt hav med tanke på det känsliga ekosystemet. Därför har miljöförstöringen drabbat värre här än i andra hav. Dessutom utgör Östersjön en viktig transportled med många fartyg med farlig last varje dag. Många andra hav är kanske mindre känsliga. Trots detta kan alla hav förstöras av övergödning, tung sjöfart och överfiske.

Framtiden

När människor i andra delar av världen läser om Östersjön så kan de förhoppningsvis bli påverkade och vara mer försiktiga med andra hav. Dessutom skulle EU: s Östersjöstrategi kunna leda till fler strategier för andra hav som också är utsatta, som till exempel Nordsjön. Den kraftiga sjöfarten är något som man inte tänker på så ofta vad gäller miljöförstöring, så det är något som människorna måste vara försiktiga med. Det finns ju även väldigt många fiskarter som är utrotningshotade, och det gäller inte bara i Östersjön. Det är en annan viktig synpunkt som vi människor måste visa hänsyn till.

Östersjön har varit utsatt väldigt länge, och med dagens miljöinforation borde det inte vara särskilt svårt att vara försiktig med de andra haven i världen.

Inledning

Jag visste inte alls mycket om Östersjön, och trodde inte alls att det var så utsatt. Visst hade jag hört om det i media och så, och jag visste att det var försurat, men jag trodde absolut inte att Östersjön var så illa däran som den är, det förstod jag när jag hade hittat fakta.

Jag valde Östersjön därför att jag ville ta reda på mer om ämnet. Först tänkte jag välja utrotningshotade djur, men det kunde jag redan mycket om. Eftersom jag har hört talas så mycket om Östersjön, så kände jag mig nyfiken på miljöproblemen där.

Metod

Jag har letat efter fakta på Internet, samt kollat efter böcker på Internet. Jag har försökt att bara använda seriösa källor, och vara kritisk.

Källkritik

Jag har hittat mycket fakta på wwf.se. Wwf står för Världsnaturfonden och är en naturvårdsorganisation. Deras hemsida är till för att informera om deras arbete, och jag upplever sidan som serös. Sidan innehåller kontaktinformation, texten känns seriös och länkarna fungerar. Däremot hänvisas det inte till några källor, och det finns datum.

Smhi.se har jag också använt mig av. SMHI är ett företag och dess uppgift är att informera, främst om vädret. Kontaktinformation finns, men det finns inget datum. Länkarna fungerar, men det hänvisas inte till några källor. Jag anser att texten är seriös.

Naturvårdsverket är en myndighet. Deras webbsida är gjord för att visa fakta. Jag upplever att sidan är seriös. Den innehåller kontaktinformation och datum. Texten känns seriös och länkarna fungerar. Det hänvisas inte till källor.

Jag har använt mig av Stockholms marina forskning, smf.su.se. Det är en arbetsenhet med prefektstyre. Sidan är gjord för att presentera fakta om olika hav. Den innehåller kontaktinformation, men inte datum. Texten känns seriös, och länkarna fungerar. Det hänvisas till källor.

Sista webbsidan som jag har använt är havet.nu.  Sidan är en gemensam satsning av Sveriges tre marina forskningscentrum. Den är till för att informera om havet. Sidan innehåller kontaktinformation, texten verkar seriös, länkarna fungerar, det hänvisas till källor och sidan innehåller datum.

Jag har letat i skolbiblioteket efter böcker, och hittat "Fakta om Östersjön" av Maria Foberg.  Den innehåller bra fakta om främst fisket och övergödningen i Östersjön, men är lite gammal och stämmer kanske inte riktigt överens med hur det är idag.

"Miljö från a till ö", som är en 18 år gammal uppslagsbok, har samma problem. Den innehöll mycket information om Östersjön på flera punkter, men känns som sagt lite gammaldags.

Jag har också använt mig av en tidningsartikel från tidningen se2009.eu, som är skriven av Minna Friden Bonnier. Den handlar om EU:s arbete kring Östersjön och var ett mycket bra hjälpmedel på den punkten. Det kunde dock ha varit lite mer information om strategin.

Diskussion

Jag är nöjd med mitt arbete. Östersjön är väldigt lärorikt att läsa om, och mycket intressant. Ibland har det varit svårt att hitta information, och jag har fått anstränga mig mycket. Men det har varit roligt också, och jag har aldrig tyckt att det har varit ett påhäng.

Jag anser att man som enskild individ borde tänka mer på miljön. Ingen kan göra allt, men alla kan ju göra något! Exempelvis kan man undvika att äta fisk som är hotad, tvätta med miljömärkta tvättmedel, välja miljöanpassade fordon, och undvika att använda engångsartiklar.

Småsakerna som man gör i vardagen är ju de som kan bli farliga i längden. Om många gör små förändringar och blir mer klimatsmarta, så kommer det på sikt att kunna hjälpa Östersjön att friskna till.

Man kan även bli Östersjöfadder hos bland annat wwf. Det är ett annat bra sätt att bidra till att havsmiljön räddas!

Källförteckning

Världsnaturfonden, wwf.se

SMHI, smhi.se

Naturvårdsverket, naturvardsverket.se

Stockholms marina forskning, smf.su.se

havet.nu

Miljö från A till Ö, 1992

Maria Foberg, "Fakta om Östersjön", 1997

Minna Friden Bonnier, se2009.eu, 2009

Innehållsförteckning

Inledning                                                                                             sid 2

Metod                                                                                                  sid 4

Källkritik                                                                          &nb...