Undersökning av mängden bakterier som reduceras vid tvätt av en disktrasa i diskmaskin...

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sally  Luong  NA2b  
ProCivitas  Privata  Gymnasium  
Hösttermin  2012  
 
 

1
Introduktion
Bakterier finns överallt i omgivningen. De påträffas i
alla ekosystem på jorden och ugör en viktig länk i
näringskedjor. Bakterier är de minsta levande individ-
erna som besitter alla komponenter för sin egen
förökning. De encelliga mikroorganismerna varierar
inom ett brett spektrum av former och storlekar vilket
doktorer sedan använder för att separera de olika ar-
terna i grupperna sfärer, kocker och spiraler.
Förökning av bakterier sker vanligtvis genom mitos
men differentierade förökningsförlopp som knopping,
där den nya cellen växer gradvis ut som en knopp från
modercellen, och förminskningsdelning, där moder-
cellen delas i en mångfald mindre celler som slutligen
sprids, sker. |5] Bakterier livnär sig på sin egen me-
tabolism. De förmår att ta upp syre och näring och
avge avfallsprodukter. [6] Bakterier är de mest talrika
och uppenbara mikrobiella komponenter i normalflo-
ran. I människokroppen finns det tio gånger fler
mikrober än celler vars uppgifter är att mota patogena
mikroorganismer från att spridas i kroppen och orsaka
sjukdomar genom att invadera vävnader eller produc-
era toxin [3]. Ett hundratals bakterier är patogena för
människan [6] och kan orsaka allvarliga infektioner.

För diagnosering av patienter används bakterieodling
vilket sedan mängden bakterier i ett prov bestäms och
identifiering av bakterier kan ske.
Odlingen sker vid 37°C, den temperatur som tillväxten
för majoriteten av sjukdomsalstrande bakterier är som
kraftigast. Ett neutraliskt till svagt alkalisk miljö är
optimum. Delningshastigheten är beroende av
tillgången på näring och patogena bakterier har i
allmänhet högre näringskrav. [7] Olika arter av bakte-
2
rier trivs i olikartade mikromiljöer och använder olika
livsmedel som näringskällor [8].

Bakterieodling sker i petriskålar, med en agarplatta i.
Agar, ett näringsmedium, framställs ur rödalger [8]
som vid odlingstillfället blandas med avjonat vatten
och överförs till petriskålar. Bakterier kan sedan
untnyttja den näring som erbjuds. Denna gynsamma
miljö möjliggör bakteriell förökning och ger upphov
till kolonier som sedan kan studeras. För klassificer-
ing av bakterier utför man sedan gramfärgning. Vid
infärgning får grampositiva en violett färg medan
gramnegativa blir ljusröda. Detta på grund av
skillnader i uppbyggnaden av cellväggarna.

I hemmet används en disktrasa för torka rent ytor och
eliminera kvarstående matrester. Det tunna polyester-
fibret som disktrasan består av ger trasan en ansenlig
absorptionsförmåga. Dessa matrester tillsammans med
den fuktighet som bibehålls i trasan förser dessa bak-
terierna med en optimal miljö för fortplantning. Tidi-
gare studier om bakteriell kontamition i köket visade
att disktrasor var kraftigt kontaminerade med bakterier
och erkändes vara den huvudsakliga källan i spridning
av bakterier i köket. Ett flertal studier har indikerat att
disktrasor infekteras av varierande bakterier, som
Eschericha coli, Staphylococcus aureus och Salmo-
nella. [9] I en nyligen studie utförd av NSF internat-
ional i amerikanska hushåll, visade 77% av disktra-
sorna koliforma bakterier, 86% jäst och mögel och
18% hade S.Aureus. [20] Koliforma bakterier är ett
samlingsnamn för bakterier som förekommer naturligt
i omgivningen och ingår i normalfloran hos människor
Abstract
In this study, the effectiveness of washing a used dischloth in the dishwasher was investigated. The amount of bacteria
in three dishclothes, one clean and unused, one used and one used and washed in the dishwasher were examined
through microbiological culture. The bacteria were collected from each dishcloth with sterile swabs and then three petri
dishes for each cloth, were incoluted by streaking the swab on the dish agar surface. The dishes were coverd, closed
with tape and stored upside down in a ideally environment around 37°C. The bacteria culture were analyzed after 24
hours and comparison of the three dishes were made. The microbial growth on the agar plates was believed consisted
of mainly coliform bacteria based on previous documented studies. The discloth that had been washed in the dish-
washer showed a stronger bacterial growth than the used and unwashed dishcloth while the new and unused dishcloth
had no visible bacteria culture. The amount of bacteria reduced in a dishcloth after washing it in dishwasher was con-
cluded not being sufficient enough and the dishcloth still consist an unhealthy amount of microorganism and should not
be re-used. Washing the dishcloth in a dishwasher may not even reduce but increase the quantity.

 
Undersökning  av  mängden  bakterier  som  reduceras  vid  tvätt  av  en  disktrasa  
i  diskmaskin  genom  jämförande  av  bakteriekulturer  hos  en  diskad  trasa,  
odiskad  trasa  och  en  ny  trasa  med  hjälp  av  bakterieodling  och  efterforskning  
om  tänkbara  bakteriearter  hos  disktrasan.      
 

Sally  Luong  NA2b  
ProCivitas  Privata  Gymnasium  
Hösttermin  2012  
 

3
och varmblodiga djur. Bakterierna är gramnegativa,
icke sporbilande bakterier, och orsakar sannolikt inte
sjukdom men en understam till E.Coli (Eschericha
coli) kan vara infekterande. Understammen, benämnd
Escherichia coli O157:H7, EHEC, en bakterieart som
finns i tarmfloran, kan ge upphov till olika typer av
infektioner i urinvägar, blodbanor, hjärhinnor och
tarmar. [12]

Univeristy of Hong Kong fann i sin studie inom
samma område att efter fem dagar användning av tra-
sor, som använts för att tvätta rent disk och skärbrä-
dor, var en grogrund för billiontals bakteriekolonier.
[21] Liknande infektioner som urinvägsinfektion och
matförgiftning kan orsakas av S. Aureus, en gramposi-
tiv bakterie som kan producera sju olika toxiner som
även kan orsaka skelettinfektioner, infektion i hjärt-
klaffarna och variga hud- och sår infektioner. Bakte-
rien är en vanlig orsak till matförgiftning men före-
komsten av S. aureus indikerar inte alltid infektion
utan lever oftast i symbios med människokroppen.
[11] Infektioner orsakas av intag av dessa toxiner som
producerats i livsmedel, vanligtvis av den orsaken att
maten inte förvarats i en tillräcklig varm temperatur
över 60°C eller tillräcklig kall temperatur under 7°C.
[19] Allvarlig magåkomma kan orsakas av den gram-
negativa bakterien salmonella som framförallt sprids
med livsmedel och vatten. [13]

I jämförelse med salmonella som har en dödlighet
mindre än 1% kan bakterien Listeria motocytogenes,
som funnits i disktrasor genom tidigare undersökning-
ar, orsakar listerios, en ovanlig men dödlig infektion
som i sin allvarligaste form kan nå en dödlighet på
25%. Listeria kan finnas i jorden vilket kan leda till
kontamination av grönsaker. Djur kan även bära på
bakterierna och Listeria har förekommit i rått kött,
okokta grönsaker, mjölkprodukter och behandlad mat
som äts utan att upphättas.[14] En forskning pulbice-
rad av safefood tidigare i år avslöjade att 27% av de
200 dikstrasorna som undersöktes innehöll E.coli och
Listeria påträffades hos 14% av disktrasorna. Bakte-
rien växer i kylskåsptemperatur och i vakuumförpack-
ningar, från 4°C till 37°C, tål höga saltkoncentrationer
och frysning. Den är sporbildande men vid 70°C av-
dödas bakterien. [15] Salmonellabakterien tål även
den frysning men förgås efter uppvärmning av livs-
medel till 55°C under 90 minuter, eller vid 60°C under
12 minuter. Rekommenderad tid och temperatur är
75°C under minst 10 minuter. [16] Optimal tillväxt av
E.coli sker vid en temperatur vid 37°C men kan dub-
bleras vid temperaturer upp till 49°C. Bakterien bildar
endosporer i miljöer under 0°C och dör vid 70°C. [18]

För att förhindra att sådana bakterier sprids bör
disktrasor bytas ofta. I många hushålls tvättas disktra-
sorna rent i diskmaskinen och återanvänds.
Laborationens syfte var att fastställa om antalet bakte-
rier minskar i ett sådant stort antal när man tvättar
disktrasan i diskmaskinen att disktrasan kan återan-
vändas eller om bakterietillväxten består. Vidare stu-
4
dier om de bakterierarter som funnits i disktrasan av-
gränsades och endast tänkbara bakterier som fram-
trädde i bakteriekulturen diskuterades. Hälsorisker
kopplade till de bakterier som tros finnas i disktra-
sorna disskuterades inte mer ingående. Resultatet av
laborationen förväntades av forskargruppen vara att
antalet bakterier i disktrasan minskade efter en om-
gång i diskmaskinen. Dock skulle disktrasan bestå av
tillräckligt mycket bakterier efter diskning för att vara
ett alternativt till en ny disktrasa och återanvändning
av trasan skulle vara ohälsosamt.

Metod
I laborationen undersöktes mängden bakterier hos en
ny oanvänd disktrasa, en använd och odiskad disktrasa
och en disktrasa som tvättats under 90 minuter i 65°C
i diskmaskinen ett antal timmar innan laborationen
och som inte hade använts efter disktillfället. Genom-
förandet av denna studie utfördes med förutnämnd
metod bakterieodling. Vid laborationen uträttades ste-
rilisering med etanol på samtliga ytor som användes.
Fyra petriskålor markerades efter benämning: kontroll,
ny trasa, diskad trasa och odiskad trasa. Se bild 1.
Petriskålarna fylldes upp till halva volymen med agar-
lösning och stod sedan och torkade under fem till 10
minuter med lock. Föremålen som medverkade under
provtagningarna behandlades med försiktighet och
handskar användes under strykningen som nu påbör-
jades. När lösningen stelnat lyftes locket av under en
kort stund för att utföra strykning. Prov från vardera
förut nämnda disktrasor togs med en provtagnings-
pinne och stryktes sedan ut i bukter över agarytan. Se
bild 2. Locket sattes på direkt efter utrstyckningen. En
ny provtagningspinne användes vid vardera strykning.
Petriskålen benämnd kontroll vidrördes ej under
strykningen. Alla petriskålar tejpades sedan och lades
nedvänt mot bordet. Petriskålarna placerades i ett
värmeskåp med en temperatur på 37°C under 24 tim-
mar.

Resultat
Efter ett dygn syntes en tydlig bakterietillväxt i pet-
riskålarna med proverna diskad trasa och odiskad
trasa. Petriskålarna examinerades med lock på för att
unvika eventuell spridning av okända bakterier. Den
diskade disktrasan visade en mycket kraftigare bakte-
rietillväxt än den odiskade disktrasan. Se bild 3. Ingen
bakterietillväxt påvisades i agarplattan med prov från
en ny trasa och kontrollplattan.

Diskussion
Bakterietillväxten tros bestod främst av koliforma
bakterier utifrån den fakta som använts och baserat på
redan dokumenterade studier inom detta område. Sal-
monellabakterien som under 90 minuter i 55°C förgås
och S.Aureus som upphör vid 64°C, uteslöts från att
finnas på agarplattan med den diskade disktrasan då
diskmaskinen upphettades till 65°C och diskade under
90 minuter. Då trasan använts på ytor som diksbänken
som kommer i indirekt och direkt kontakt med råa
livsmedel som kan innehålla dessa bakterier finns det

Sally  Luong  NA2b  
ProCivitas  Privata  Gymnasium  
Hösttermin  2012  
 

5
en sannolikhet att bakteriekulturen innehöll bakterie-
arten E.Coli som förekommer i råvaror som inte blivit
tillräckligt upphettade. Dessa bakterier dör vid 70%
och har därför kunnat överleva i varmvattnet. Listeria
kan även förekomma i disktrasan då den inte förgås
förrens vid samma temperatur. För att faställa vilka
bakterierarter som uppträder i petriskålen kan vidare
analyser utföras som gramfärgning där grampositiva
och gramnegativa bakterier kan särskiljas. Ljusmikro-
skop kan sedan användas för att studera bakterierna.

Mängden bakterier hos den diskade disktrasan stämde
inte överens med hypotesen som antog att antalet bak-
terier hos den diskade disktrasan skulle vara betydligt
mindre än den odiska disktrasan inför laborationen.
Den ökade bakteriemängden som skett i den diskade
disktrasan beror på att bakterier från de föremål som
deltagit i disken har överförts till disktrasan under
förloppet. Efter att föremålen har varit i kontakt med
råvaror som sedan bakterier har överförts till eller fro-
dats på, har de i det cirkulerande varmvattnet sköljts
av från de blanka ytorna på glas, bestick och tallrikar
och sedan fastnat på disktrasan som tidigare nämnt har
en stark absorptionsförmåga och en räfflad struktur
6
som samlar upp partiklar. Bakterier vars tillstånd i
diskmaskinen inte är gynnsamm kan finnas kvar i dik-
strasan i endosporfor. Det sker inte en förökning under
den tid bakterierna befinner sig i diskmaskinen men
börjar reproducera när de återigen hamnar i en gynn-
sam miljö.

Resultatet i laborationen kan tolkas felaktigt och vara
missvisande. Disktrasorna användes i två olika hushåll
med olika förutsättningar beroende på hushållsrutiner.
Antalet gånger disktrasorna hade använts varierade
och de användes under olika tidsperioder. Förvaring
och skötsel av disktrasorna differentierade vilket på-
verkade förutsättningarna för bakterietillväxt. Mäng-
den bakterier på den diskade disktrasan hade nödvän-
digtvis inte ökat utan bakteriemängden i disktrasan
före diskning var mycket kraftigare än den odiskade
trasan. Vid diskningen hade antalet bakterier minskat
men bakteriemängden var fortfarande mycket större
än hos den odiskade.
Transportering av disksrasorna från de två hushållen
till laborationsplatsen skedde genom isolering av tra-
sorna i två olika plastpåsar. Fuktigheten som bevara-
des i plastpåsen resulterade troligen i en bakterietill-
växt vilket sedan visades i resultatet. Eftersom förut-
sättningarna vid transporteringen var under realtivt
lika omständigheter så har inte en markant påverkan i
resultatet skett.

Brister i laborationen har påverkat resultatet. Vid
provtagningen där provtagningspinnen stryktes mot
disktrasorna hade placeringen av provtagningspinnen
på trasan och olika antalet drag mot trasornas yta bi-
dragit till ytterligare skillnader i bakteriemängden som
sedan överförts till agarplattan. Strykningarna, antalet
bukter som utfördes, överstämde ej och antalet bakte-
rier som fördes över från provtagningspinnen till
agarytan överenstämde ej med den bakteriemängd
som tagits upp vid provtagningen. Bakteriekulturen
som syntes i petriskålen respresenterade då en felaktig
Bild  1.  Petriskålarna  efter  strykning  och  tejpning,  
med  markering  efter  benämning.    
Bild  2.  Utstryckningsmönster  som  utfördes  vid  
strykning  på  agarplattan.  Lånad  bild.    
Bild  3.  Bakterie  tillväxten  i  petriskålarna  efter  ett  
dygn.  Följande  petriskål  är:  1.  Diskad  disktrasa  2.  
Odiskad  disktrasa  3.  Ny  disktrasa  och  4.  Kontroll  
1 2
3 4

Sally  Luong  NA2b  
ProCivitas  Privata  Gymnasium  
Hösttermin  2012  
 
   
7
mängd bakterier hos disktrasorna.

För ett korrekt resultat ska laborativa förbättringar som att tiden för användning av disktrasorna vara densamma för
alla trasorna som deltar i provtagningen. Trasorna ska finnas i samma hushåll, förvaras och skötas likadant. Antalet
gånger trasorna har använts överenstämma med varandra och ha använts för liknande orsaker. Diskningen bör ske vid
laborationstillfället vid laborationområdet för att undvika att proverna kontamiteras av andra bakterier.

Slutsats
Laborationen är ej välutförd och resultatet är missledande när det gäller frågan om hur mycket bakteriemängden skil-
jer sig åt hos en odiskad trasa och en diskad trasa men frågeställningen laborationen utfördes för att svara på kan bes-
varas. Resultatet visar en stor skillnad i bakteriemängden hos en ny disktrasa och en diskad disktrasa. Antalet bakte-
rier hos en disktrasa minskar inte tilläckligt mycket för att en disktrasa som tvättats i diskmaskin ska vara ett alterna-
tiv till en ny disktrasa vilket stämmer över med forskargruppens hypotes. Dock kan inte slutsatsen om att antalet bak-
terier i en dikstrasan har minskat eller ökat efter en omgång i diskmaskinen dras. Men en diskad disktrasa innehåller
fortfarande en ohälsosam mängd bakterier efter tvätt och bör ej återanvändas.









Sally  Luong  NA2b  
ProCivitas  Privata  Gymnasium  
Hösttermin  2012  
 
Käll-­-  och  innehållsförteckning  
 
Digitala källor
2.  http://www.netdoktor.se/forkylning-­-infektion/?_PageId=1231      
3.  http://w...