Världsdelsarbete: Nordamerika, (Usa och Kuba)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

Karta över Nordamerika s. 2

Vad är en världsdel? s. 3

Nordamerikas geografi och klimat s. 4

Nordamerikas ursprungsbefolkning s. 8

USAs befolkning s. 9

USAs näringsliv s. 10

Så här styrs USA s. 11

En historisk händelse The Civil War- Inbördeskriget s. 13

En historisk person Martin Luther King s. 15

Kubas befolkning s. 18

Kubas näringsliv s. 19

Så här styrs Kuba s. 20

En historisk händelse Kubakrisen 1962 s. 22

En historisk person Fidel Castro s. 24

Källförteckning s. 26

Vad är en världsdel?

En världsdel och en kontinent är två skilda saker. En världsdel är en historisk och kulturell avgränsad del av jordytan medan en kontinent är en geografiskt stor sammanhängande landmassa. Alltså är världsdelar gränsdragningar som människor gjort medan kontinenternas gränser är geografiska och naturliga. Ofta används orden som om de betyder samma sak, men det kan vara viktigt att separera dem. 

Jorden är indelad i sju världsdelar och sex kontinenter.

Världsdelar Kontinenter

Afrika Afrika

Asien Eurasien

Europa Eurasien

Nordamerika Nordamerika

Oceanien Australien

Sydamerika Sydamerika

Antarktis Antarktis

Nordamerikas geografi och klimat

Nordamerika är en mycket stor kontinent med många olika klimattyper. I norr är klimaten kalla, den mittersta delen tempererade och i Västindien tropiska. Det finns öken, tundra, barrskogar, slätter, och glaciärer. Det är omöjligt att prata allmänt om Amerikas geografi eftersom det finns så mycket variation i klimatet. Eftersom de bergskedjor som finns, Kordiljärerna och Appalacherna, går från norr till söder så kan kalla vindar utan hinder röra sig söderut och varma vindar röra sig norrut, något som skapar ett mycket varierat klimat.

Tundra hittar man i polartrakterna på jordklotet, och om man börjar längst norrut i Canada och Alaska så hittar man tundra där. Där är det kallt och snö nästan hela året och sommaren är mycket kort. Det växer nästan bara lavar, mossa och gräs på tundran eftersom marken är frusen och hård. Växtsäsongen på tundran varar oftast 60 till 80 dagar, och frostperioden varar nio till tio månader. Medeltemperaturen i årets varmaste månad når aldrig över +10 grader. De största områdena på jorden med tundra finns i just norra Canada och även i norra Ryssland. I nordväst i Alaska och på Grönland finns det glaciärer också. Söder om tundran i Canada finns enorma områden med barrskog och längs västkusten finns ett smalt varmtempererat område.

I USA är klimatet mycket mer varierat än det är i Canada. I stort sett har hela landet varma torra somrar, förutom i nordöst där det är aningen kyligare och fuktigare. Vintrarna varierar mycket beroende på var man befinner sig i landet. I sydöst är det varmtempererat klimat överallt förutom just i Floridas spets där det är tropiskt klimat. Det är det enda stället i USA, förutom Hawaii, där det är tropiskt klimat. Det är varmt och fuktigt året om, luften är fuktig och klibbig. Värmen kan vara tryckande även på natten. Västerut är det mer torra, arida, klimat med öken, stäpp och prärie. Där är det mycket varmt på sommaren och plusgrader på vintern. I bergsområdena i väst är klimatet olika beroende på om man befinner sig väster om bergskedjan eller öster om den. Genom att luftströmmarna från Stilla havet tvingas uppåt när de når de höga och långa bergen kommer rikligt med nederbörd på bergens västsida, medan torra klimat uppkommer längre österut. 

Längre söderut i Mexiko är det mycket torrt klimat, det är väldigt likt klimatet i sydvästra USA. En bergskedja går igenom Centrala Mexiko vilket skapar en bergig miljö. Längre söderut i Mexiko och i Centralamerika är det tropiskt klimat. 

Kuba, Jamaica, Karibien, Haiti och Hawaii har alla tropiskt klimat med sommarregn och monsunregn. Kuba har varma, fuktiga somrar och milda, torra vintrar. Mellan maj och oktober har landet regnperiod och då är kraftiga tropiska stormar vanliga från juni och hela regnperioden ut.

Kuba är ett ganska litet land som består av huvudön och flera mindre öar. Landet ligger i Karibiska havet, 14,5 mil utanför den amerikanska kusten. Vid Kubas kuster finns det bukter, sandstränder, klippor och korallrev. Inlandet består av slättlandskap, kullar och en fjärdedel är berg. Jordsorten på Kuba är god och därför har Kuba ett bra jordbruk. Tyvärr pågår det mycket skogsskövling på Kuba och landet kämpar för att behålla öarnas djurliv. Många projekt är igång för att bevara och plantera ny skog.

 

Om alla människor i världen skulle ha samma konsumtionsnivå som en genomsnittlig invånare i Kuba, skulle vi behöva 1,1 jordklot. Samma siffra för USA är 4,5 och för Sverige 3,3. Det land i världen som tar mest resurser är Förenade Arabemiraten, 5,9 jordklot och det som tar minst resurser är Östtimor med 0,7 jordklot.

http://www.globalis.se/Statistik/Ekologiskt-fotavtryck/(country)/217/ 2013-04-07

Nordamerikas ursprungsbefolkning

Man tror att indianerna kom till Amerika någon gång mellan 15-35 000 år sedan. De kom förmodligen från Asien under den tiden då man kunde gå mellan Ryssland och Alaska.  Det var inte förrän många tusen år senare de började kallas indianer. Indianerna spred sig över Nord- och Sydamerika. Indianerna levde i stammar och de var fördelade efter ekologiska möjligheter. Det fanns jägarkulturer tex prärieindianer, som levde som nomader på prärien och flyttade runt med bisonhjordarna som de var beroende av till mat, kläder, bränsle och annat material. Laxfiskarna vid nordvästkusten, björn- och älgjägarna i de östra skogsområdena och hjortjägarna i sydväst och sydost var också jägarkulturer. En annan stam var puebloindianer som var bönder som levde i byar i sydväst. De odlade majs och grönsaker och byggde bevattningskanaler för att få vatten till de torra landskap de bodde i. I nordväst bodde indianer i de enorma barrskogarna. Norrut i Kanada, Alaska och på Grönland bodde inuiter som har anpassat sig till det kalla klimatet. Inuiterna är en av de två folkgrupper som man pratar om när man säger eskimåer. Den andra folkgruppen lever i norra Ryssland. I Kuba fanns tre stora indianstammar men när Kuba koloniserades på 1600-talet dog de alla ut. Indianer i allmänhet behandlades illa och Européerna respekterade dem inte. Många indianer dödades och fördes bort. Det finns fortfarande kvar indianstammar i Nordamerika, ungefär 1% av USAs befolkning består av indianer.

Idag bor de i indianreservat runt om i landet. Det finns ca 300 indianreservat runt om i USA. Av alla dessa reservat är ungefär 12 stycken större än Gotland och 9 är ungefär lika stora som Stockholms län. I Kanada finns det 200. 

Ursprungsbefolkningens musik består nästan helt av trumma, ibland förekommer flöjt också. Flöjternas stämning var sällan exakt, det berodde helt på längden på träbiten man tillverkade den av. Urbefolkningen i Mexikos och Centralamerikas musik består för det mesta av en skala på fem toner. Fler instrument användes, bland annat trummor, flöjter och snäckor. Urbefolkningen i hela Nordamerika har mycket konst och skulpturer. De har hållit på med korgflätning och har gjort smycken. Vissa indianstammar har länge snidit djur i trä som de har hängt över sina tält, kläder och smycken. 

Vissa indianstammar har övergivit sina gamla traditioner och på sina indianreservat byggt casinon eller hotell för att tjäna pengar och undvika fattigdom, men de flesta indianer håller fast vid sin tro och sina seder. 

USAs befolkning

I USA bor det 310 384 000 människor. Majoriteten av dem är ättlingar från européer som invandrat till landet under de senaste 400 – 500 åren. 

Den största minoriteten är latinamerikaner som 2002 utgjorde 13,4% av befolkningen vilket var ungefär 38,6 miljoner människor. Den näst största minoriteten är afroamerikaner som var ungefär 12% av befolkningen år 2000. 3,6% av befolkningen består av asiater som är den tredje största minoriteten. Bara 1% av USAs befolkning består av urbefolkningen. De flesta afroamerikanerna bor i söder, de flesta latinamerikanerna bor i sydväst och den största delen av urinvånarna bor i Alaska.

Den största religionen i USA är protestantism med 52% av befolkningen, och sedan kommer katolicism med 24,5%. 13,2% tillhör ingen speciell religion. Judar utgör endast 1,3% av befolkningen och 0,5% tillhör en annan religion. 

Något negativt som har drabbat den amerikanska befolkningen på senare år är övervikt och fetma. Väldigt många amerikaner lider av detta. Om vi jämför med Sverige där 49% av befolkningen har ett BMI över 25 så ligger samma värde på mellan 57-70% beroende på delstat i USA. BMI över 25 betyder att man är överviktig eller fet. I Sverige bor ca 85% av alla människor i städer medan 80% bor i städer i USA.

De flesta människorna bor i öst. Det bor också mycket folk i sydväst. Minst antal människor bor i mellanvästern och där bor upp till 70% av invånarna på landet.  

USAs näringsliv

Nordamerika är en stor världsdel som är rik på resurser. Det finns till exempel stora mineraltillgångar på Kanadensiska skölden och i Appalacherna. Det finns mycket kol, olja och naturgas i USA, Canada och Mexiko. Vattenkraft är tillgänglig på många ställen. I Mexiko finns det silvergruvor.

USA är landet som leder i produktion i världen. Det utgör 21,7% av hela världens samlade inkomster. BNP per capita är tio gånger högre än i Mexiko. På senare år har Mexiko jobbat upp sin produktion och export. 

Jordbruket och boskapsuppfödningen i USA står för ca 2% av arbetet i USA. Den siffran rasade mellan femtio-och sjuttiotalen. Innan dess var den mycket högre. USA har även världens största export av skogsbruksprodukter. 10% arbetar med varutillverkning. I Canada är det mer eftersom att av USA och Canadas befolkning tillsammans arbetar 30% med industri. Knappt 4% arbetar med bygge. Resten av de arbetande i USA dvs över 80%, arbetar som tjänstemän, tex poliser, brandmän, lärare, ingenjörer, bibliotekarier. 

De tre viktigaste industriområdena i USA ligger i nordöst, i Kalifornien och vid de stora sjöarna. I New York som ligger i nordöst tillverkas mycket modekläder. Boston har mycket skotillverkning.

I Chicago och Detroit, som ligger vid de stora sjöarna tillverkas bilar och tågvagnar. Ford och General Motors har sitt centrum i Detroit. 

I Kalifornien utvinner man mycket olja, det är USAs yngsta industriområde. Det finns stor filmproduktion i Hollywood och dataproduktion i Silicon Valley, båda ligger i Los Angeles.

USA och Canada är stormakter inom världshandeln och tillhör båda världens sju rikaste länder. Mer än en fjärdedel av världens 500 rikaste företag har sitt huvudkontor i USA, framförallt inom högteknologi som rymdindustri, flygindustri, försvarsindustri och läkemedelsindustri är man väldigt stora. USA är världens mest framstående land när det gäller forskning och utveckling, fast på senare kan det ha tappat inom vissa branscher. Framförallt mot länder i Asien som Kina, Korea och Japan. Andra tecken på att USAs ekonomi håller på att försämras är ett växande handelsunderskott och ett gigantiskt budgetunderskott. http://www.ne.se/usa/näringsliv-och-ekonomi

Så här styrs USA

USA består av 50 olika delstater. Varje stat har sin egen huvudstad, sin egen flagga, sin egen grundlag och sitt eget styrelseskick som leds av en guvernör.

Varje stat får höja och sänka skatter och göra sina egna lokala lagar.

Förutom staternas egna styrelseskick finns också en federal regering, d.v.s. en regering som styr över hela landet. Den regeringen finns i Washington D.C. som är USAs huvudstad.

Det amerikanska statsskicket grundar sig på konstitutionen från 1789. Den bygger på att makten delas mellan tre institutioner; den lagstiftande, verkställande och den dömande. 

Den Amerikanska lagstiftande församlingen kallas Kongressen-Congress- och träffas i the Capitol Building. Kongressen stiftar lagar som gäller i alla stater över hela USA. Ledaren för kongressen och hela landet är presidenten som har den verkställande makten. Han väljs i perioder om fyra år, men kan som mest väljas om en gång och alltså sitta som president i max åtta år. Den nuvarande presidenten heter Barack Obama och han har precis påbörjat sin andra period. Högsta domstolen har den dömande makten.

I USA finns två politiska partier; Demokraterna, the Democrats och Republikanerna, the Republicans. Republikanerna är mer konservativa och är speciellt populära i södern, mellanvästern och i förorterna till större städer. Demokraterna å sin sida är inte så konservativa utan mera liberala och de är populära i stora städer i nordöst och hos kvinnor och minoriteter.

För många Amerikaner är en politikers personlighet viktigare än vilket politiskt parti han/hon tillhör. Här är några exempel på vad som skiljer en demokrat från en republikan. 

Republikanerna vill ha låga skatter och vill inte ha så stora offentliga välfärdssystem. De vill ha ett starkt militärt försvar. Åsikterna är ofta baserade på ett traditionellt kristet perspektiv, till exempel är de emot homoäktenskap och aborter. Ofta säger man att republikanska partiet står längre till höger än de europeiska högerpartierna.

Demokraterna å andra sidan anser att staten har ett ansvar för att hjälpa de fattiga och svaga i samhället.

USA väljer president vart fjärde år och valdagen
infaller alltid tisdagen efter den första måndagen i november. Presidenten väljs genom ett speciellt valsystem som skiljer sig från det svenska. Man kan säga att vinnaren tar allt. Det fungerar så att det i varje stat finns ett antal elektorer vars antal beror på statens folkmängd. Befolkningen i staten röstar sedan på den presidentkandidat de vill ha. Den kandidat som får flest röster får alla elektorernas röster. Det spelar ingen roll om den ena bara vunnit med en enda röst, vinnaren tar allt. Det betyder att valets vinnare inte behöver vara den som totalt sett över landet fått flest röster av väljarna.

En historisk händelse

The Civil War- Inbördeskriget

Det Amerikanska inbördeskriget utbröt 12 april 1861 vid fort Sumter. Det var ett krig som tog 620 000 soldaters liv, det blodigaste kriget i USA. Det var också ett krig som splittrade familjer och det var det första kriget där räfflade musköter, järnskodda ångfartyg, telegrafer, skyttegravar och järnvägar användes.

Bakgrunden till kriget var att många började ifrågasätta slaveriet. I och med att man hade gjort sig fria från Storbritannien och skrivit ner Självständighetsförklaringen (the Declaration of Independence) som byggde på alla människors lika värde och grundläggande rättigheter så var blev det svårt att försvara slaveriet. I Söder bodde det 9 000 000 människor varav 3 500 000 var slavar och i norr bodde 22 000 000 människor. När Abraham Lincoln blev vald till president och ville förbjuda slaveriet bröt sig elva stater ur unionen och USA blev då indelat i två delar, sydstaterna - Amerikas konfedererade stater -, med Jefferson Davis i spetsen, som var för slaveri och nordstaterna, ledda av Abraham Lincoln, som var emot. Det var sydstaterna som startade kriget genom att anfalla Fort Sumter den 12 april 1861. 

Kriget var först ett frihetskrig för sydstaterna från nordstaterna men det handlade mest om slaveriet. 1862 blev Robert E. Lee ledare över sydstaternas virginiaarmé. Abraham Licoln hade tidigare bett honom att leda nordstaternas armé, men han ville inte svika sin familj, som var från sydstaterna, och ledde sydstaterna fastän han var emot slaveriet. I början av kriget startade nordstaterna en  sjöfartsblockad för att hindra sydstaterna från att exportera bomull till Europa. Det ledde tillslut till världens första sjöbatalj mellan bepansrade fartyg. 

Många berömda slag utkämpades under inbördeskriget, bl a slaget vid Shiloh, slaget vid Bull Run och slaget vid Gettysburg. Gettysburg är det kanske viktigaste och mest berömda slaget under kriget. Det var också det slaget som kostade flest soldater livet. Från den 1 juli till och med 3 juli blev 13 709 soldater sårade, 2 834 dödade och 6 643 rapporterades saknade från nordstaternas armé och från sydstaternas armé rapporterades ca 30 000 döda, sårade och saknade. Slagfältet är idag en begravningsplats för nordstatssoldaterna.

Trots att nordstaternas armé var nästan dubbelt så stor som sydstaterna, vann sydstaterna många av de tidiga slagen. De hade  mycket tur och tog över flera viktiga områden men deras tur vände. Nordstaterna började bygga upp sin armé och få många nya generaler. Både sydstaterna och nordstaterna förlorade hundratusentals män i kriget, det var det blodigaste kriget som dittills hade ägt rum i Amerika. Mer än dubbelt så många soldater förlorade dock livet på grund av infektioner och sjukdomar än på grund av skottskador. Fältsjukhusen var mycket enkla och många soldater fick amputera ben eller armar. Tillslut insåg Lee att sydsidan inte skulle kunna få tillbaka övertaget de haft från början och att kriget var så gott som förlorat. Den 9 april 1865 kapitulerade han med hela sin armé.

Fem dagar senare på en teater som Lincoln besökte, spelade den sydstatliga skådespelaren John Wilkes Booth. Han hade förlorat många vänner under kriget och ville ha Lincoln död. Han smög sig upp på balkongen där Lincoln satt och skjöt honom bakifrån med en revolver. Detta förändrade dock inte resultatet av kriget, utan nordstaterna vann det amerikanska inbördeskriget. Man sa att Booth blev skjuten samma dag som mordet av Boston Corbett i ett tobaksmagasin. Han släktingar förnekar dock att han dog då utan säger att han inte dog förrän 1903, men man vet fortfarande inte vad som är sant. 

Kriget var nu slut, slaveriet var avskaffat och sydstaterna var fortfarande med i unionen. 

En historisk person

Martin Luther King 

Martin Luther King var och är en stor och viktig symbol för afroamerikaners rättigheter. I USA fanns mycket rasism mot svarta under början av 1900-talet, speciellt i södern. Martin Luther King var en amerikansk pastor och han var ledare för den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen. Han föddes den 15 januari 1929 i Atlanta, Georgia, och blev mördad den 4 april 1968, i Memphis, Tennessee. Hans far var präst och när King var barn var hans dröm att lära sig säga fina ord som sin far och också bli präst. Han blev under sin ungdom bemött av många rasister och han blev illa behandlad. Han fick inte umgås med sina vita kompisar för deras föräldrar, eftersom de ansåg att de var ”för stora för att leka med svarta barn”. 

Han var mycket duktig i skolan och ville bli doktor eller advokat innan han bestämde sig för att gå i sin fars fotspår och bli präst. Han var mycket duktig på att hålla tal. 

Martin Luther King kämpade under sin livstid mot rasism och fördomar. Under 50-talet ledde han medborgarrättsrörelsen. kampen mot rasismen i USA. King var inspirerad av Mahatma Gandhi och ville inte använda våld i sina protester.

I Alabama ville barnen hjälpa till i kampen mot rasismen. Barn och studenter gick på gatorna i ett fredligt demonstrationståg. De fortsatte gå även fast polisen beordrade dem att sluta. Brandmän rullade ut brandslangar och sprutade med högt tryck på barnen så att de ramlade. Sedan skickade polisen hundar på de genomvåta barnen. Efter det gick många fler med i demonstrationerna och tillslut beslutade Alabamas högsta domstol att alla skyltar med texten ”Only Whites” skulle tas ner.

Den 28 augusti 1963 höll han sitt berömda ”I Have a Dream”-tal vid en stor demonstration vid Lincolnmonumentet i Washington DC. Över 200 000 människor deltog i demonstrationen. Här är ett utdrag ur det talet:

“I say to you today, my friends, that in spite of the difficulties and frustrations of the moment, I still have a dream. It is a dream deeply rooted in the American dream.

I have a dream that one day this nation will rise up and live out the true meaning of its creed: "We hold these truths to be self-evident: that all men are created equal.

I have a dream that one day on the red hills of Georgia the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at a table of brotherhood.

I have a dream that one day even the state of Mississippi, a desert state, sweltering with the heat of injustice and oppression, will be transformed into an oasis of freedom and justice.

I have a dream that my four children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character.

I have a dream today.

I have a dream that one day the state of Alabama, whose governor's lips are presently dripping with the words of interposition and nullification, will be transformed into a situation where little black boys and black girls will be able to join hands with little white boys and white girls and walk together as sisters and brothers.

I have a dream today.

I have a dream that one day every valley shall be exalted, every hill and mountain shall be made low, the rough places will be made plain, and the crooked places will be made straight, and the glory of the Lord shall be revealed, and all flesh shall see it together.

This is our hope. This is the faith with which I return to the South. With this faith we will be able to hew out of the mountain of despair a stone of hope. With this faith we will be able to transform the jangling discords of our nation into a beautiful symphony of brotherhood. With this faith we will be able to work together, to pray together, to struggle together, to go to jail together, to stand up for freedom together, knowing that we will be free one day.”

Martin Luther King blev mördad på ett motell i april 1968 när han höll på att förbereda en demonstration. En krypskytt satt i byggnaden mittemot Kings rum och sköt honom när han stod och pratade med några vänner.

Martin Luther King åstadkom mycket och han var den mest inflytelserika mannen i kampen mot rasismen i USA. 1964 tilldelades han Nobels fredspris. På hans begravning samlades tusentals människor som sjöng texten från hans kända Drömtal: 

”Äntligen fria, äntligen fria. 

Tack allsmäktige Gud, vi är äntligen fria.”

Kubas befolkning

När de spanska erövrarna kom till Kuba ca 1500 fanns det 80 000-100 000 indianer på Cuba, men denna ursprungliga indianbefolkning är numera i stort sett utrotad. Drygt 25 % av befolkningen är mestiser , en blandning mellan de ursprungliga indianerna och de vita erövrarna, och svarta eller mulatter, avkomlingar av de svarta slavar som infördes av spanjorerna. Under början av 1900-talet var det många vita och då främst spanjorer som invandrade till Kuba och drygt 70% av befolkningen är i dag vit. Fler och fler gifter sig mellan raserna och blandade äktenskap är vanliga.

Cuba skiljer sig rent befolkningsmässigt på flera sätt från andra latinamerikanska stater. Eftersom man har familjeplanering så har man ett lågt födelsetal, 12 ‰. Dödstalet, 8 ‰, är också lågt, och det beror på att man har en god hälso- och sjukvård. Cuba har en relativt ung befolkning med 17 % under 15 år och 32 % under 25 år. Spädbarnsdödligheten är låg, 5 franska revolutionen. http://www.ne.se/enkel/franska-revolutionen, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-02-23. 1 000 levande födda, medan medellivslängden har ökat till 76 år för män och 80 år för kvinnor.

Ca 75 % av befolkningen bor i städer. Landsbygdens spridda smågårdar, så kallade ”bohios” ersätts alltmer av jordbrukskollektiv och nya bebyggelser som liknar tätorter. Man har hållit storstadstillväxten under ganska bra kontroll, och befolkningen är ganska jämnt spridd över landet. Befolkningstätheten är 101 invånare per km2. Tätast befolkat är huvudstadsområdet Havanna som har 2,1 miljoner invånare, och öns östra del med landets näst största stad, Santiago de Cuba som har 449 200 invånare.

99,8 % av de vuxna på Kuba kan läsa och skriva och skolsystemet man har fungerar mycket bra.

Kubas näringsliv

Efter Sovjetunionens fall fick Kuba svåra ekonomiska problem, BNP per capita föll med 35%. Man tog till en mängd drastiska åtgärder mellan 1993 och 1994 för att försöka få ekonomin fungera igen. Sen dess har Kuba haft svårt med sin sockerexport.

 Jorden på Kuba är bördig och lämplig till jordbruk och även klimatet är bra. Mer än hälften av Kubas jordbruk är sockerrörsplantager. Statsjordbruken blev efter 1994 kooperativa och kooperativen får använda jorden gratis på obestämd tid. På grund av att Kuba har haft svårt att importera reservdelar till lantbruksmaskiner så har sockerrörsodlandet minskat. Det odlas inte längre så intensivt som på 1980-talet. Kuba exporterar även mycket citrusfrukter och tobak. Världens bästa cigarrtobak sägs komma från Kuba. Även kaffe, ris, rotfrukter, tomater och bananer odlas på Kuba.

Man har inte mycket skogsbruk, men det finns större skogsområden på södra delen av ön. Där utvinner man mahogny och ceder och även annat trä som mest används till bränsle. 

Fisket står för 7% av exporten. Djuphavsfiske i Stilla havet står för 2/3 av fiskeexporten. Hummerfisket är också viktigt. Det finns stora fiskehamnar i Havanna och Manzanillo. 

I östra delarna av Kuba finns några av världens kända nickelreserver. Nickel är den näst viktigaste exportvaran i Kuba efter sockerrör. Krom, koppar, kobolt och järn utvinns även. Vid norra kusten finns oljetillgångar. Man

Något som är negativt för Kuba är det amerikanska embargot som funnits sedan 1961. FN har sedan 20 år tillbaka försökt få USA att ta bort det, men det är fortfarande kvar.

Så här styrs Kuba

Kuba är ett socialistiskt land och endast ett kommunistiskt parti får finnas. Landet betraktas som en diktatur. Var femte år väljer man ut 609 ledamöter till Nationalförsamlingen i direkta val. Nationalförsamlingen är de som godkänner regeringens lagförslag, och det är de som har det sista beslutet men än idag har de inte sagt nej till något. Statsrådet består av 31 ledamöter och en president.  Mellan 1959 och 2006 var Fidel Castro president och han styrde som en diktator. När han blev sjuk 2006 tog hans bror, Raoul Castro, som då var vicepresident, över. 2008 blev Raoul Castro utvald till president och det är han fortfarande. Ministerrådet består av presidenten, vicepresidenten, landets ministrar, och planmyndighetens ordförande. Ministerrådet är högst inom Kuba och de har mest att säga till om. 

I Kubas val deltar inga politiska partier. Istället väljer man ut en politiker per distrikt (ca 1000 personer i ett distrikt). Personen som vinner valet kommer sköta sin uppgift och får lika mycket i lön som alla andra. Om inte de som röstat fram politikern är nöjda med hur han/hon sköter sin uppgift kan medborgarna i distrikten avskaffa deras valda. De flesta som väljs ut är medlemmar i kommunistiska partiet som idag är ledande men det finns även representanter från vissa organisationer och religiösa samfund. Det finns dock stor kritik mot Kubas valsystem eftersom Kommunistiska partiet styr nästan alla organisationer. Minst 95% av befolkningen ställer upp i varje val sedan 1976.  

Det finns väldigt mycket kritik mot hur Kuba styrs, bla Amnesty international menar att människor på Kuba inte har yttrandefrihet och att människor som opponerar sig mot regimen blir trakasserade på olika sätt.

Att förstå Kuba är väldigt komplicerat och svårt. Å ena sidan har kommunismen säkert fört med sig många bra saker som sjukvård, skola mm. Å andra sidan är det inte ett demokratiskt land och invånarna får inte säga vad de tycker eller protestera mot regimen. 

En historisk händelse 

Kubakrisen 1962

Kubakrisen var en del av kalla kriget som Kuba blev inblandat i. Den inträffade under 13 dagar i oktober 1962 och det var på gränsen till att ett tredje världskrig bröt ut. Huvudorsaken var att Sovjetunionen utmanade maktbalansen mellan USA och Sovjetunionen genom att placera ut kärnvapenrobotar på Kuba. De här robotarna kom väldigt nära USAs gräns och skulle kunna nå över i stort sett hela USA. När USAs regering fick reda på det genom bilder som hade tagits med hjälp av U2-plan fick de panik och började föreslå anfallsplaner över Kuba. De tänkte att om de invaderade Kuba kunde de slå två flugor i en smäll och få bort Fidel Castro ur bilden samtidigt. Inom några dagar hade de placerat Kuba i ”karantän” som de kallade det. Inga skepp fick nå Kuba och inga skepp fick lämna landet utan att bli genomsökta. 

J.F. Kennedy var president under Kubakrisen och han var starkt emot att anfalla Kuba. Han fick försöka övertyga andra inom USAs ledning och höga militärer om att USA inte skulle anfalla utan istället samtala med Sovjetunionen. Allmänheten kände inte till något om kärnvapenrobotarna förrän den 22 oktober. Då gjorde Kennedy ett  dramatiskt uttalande i TV där han gav Sovjetunionen en chans att avlägsna dem från Kuba. 

Fidel Castro var helt på Sovjetunionens sida eftersom amerikanerna hade försökt mörda honom och ta över Kuba ett antal gånger. Han deltog inte i förberedelserna av robotarna men han gjorde inget för att stoppa ryssarna.

På den trettonde dagen efter att USA hade upptäckt robotarna slöt de ett avtal med Nikita Chrusjtjov som var Sovjetunionens ledare att de skulle avlägsna robotarna från Kuba mot att USA avlägsnade sina robotar som de hade i Turkiet. Chrusjtjov hade vid det laget blivit skrämd av hur alting hade utvecklat sig och insåg att Sovjet hade gått för långt och att det faktiskt skulle kunna bli ett krig av de här handlingarna. Tack vare att ledarna för de två stormakterna kunde diskutera och förhandla med varandra så slutade Kubakrisen lyckligt utan att ett krig bröt ut och utan att någon större skada hade skett. En pilot vid namn Rudolf Anderson, Jr. sändes ut för att ta bilder på hög höjd över Kuba men sköts ner av sovjetiska missiler och det var det enda amerikanska dödsfallet som orsakades av motståndarsidan. En flygplanskrasch orsakade 11 dödsfall så sammanlagt dog 12 personer på grund av Kubakrisen.

Idag anser man inte längre att den här krisen var riktigt lika allvarlig som man trodde då den hände, men man är helt säker på att den spelade en viktig roll för den avspänning som kom efteråt. USA och Sovjetunionen skrev på flera avtal 0m att stoppa olika kärnvapenprov.

En historisk person 

Fidel Castro

Fidel Castro är en Kubansk advokat, gerillaledare ...