Kärnkraft - ett strålande alternativ

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

I ett kärnkraftverk produceras el genom att ånga från kokande vatten får turbiner att snurra. Denna rörelseenergi
omvandlas till elenergi i en generator. Som bränsle används uran. Kärnkraft påverkar miljön huvudsakligen i
början och i slutet av processen, det vill säga vid uranbrytningen och när det använda bränslet ska tas om hand. I
många länder håller kärnkraften på att avvecklas, men i Sverige vill vissa politiker istället bygga ut den. En av
fördelarna med kärnkraft är att relativt lite koldioxid släpps ut i luften, en nackdel är att uranbrytningen
förändrar landskapen mycket.

Referat
Hur fungerar ett kärnkraftverk och vilka energiformer och omvandlingar mellan dessa nyttjas i ett
kärnkraftverk?

Uranisotoper får i hög fart kollidera med neutroner inuti en så kallad kärnreaktor. Kärnreaktorn är placerad i en
reaktortank. Atomkärnan klyvs då den krockar med en neutron, så att två till tre nya neutroner avges och dessa
krockar i sin tur med andra kärnor. Att spjälka tunga atomkärnor, till exempel uranisotoper, kallas fission. En del
av uranisotopernas massa blir till rörelseenergi då neutronerna skjuts iväg från varandra. Dessa neutroner har så
hög hastighet att de måste bromsas in, därför får de kollidera med ett material där de kan omvandla en del av sin
rörelseenergi till värmeenergi. Denna värmeenergi används för att värma upp det vatten som finns i
reaktortanken. Vattenångan från det kokande vattnet leds via rör till turbiner som roterar av trycket från ångan.
Turbinerna är hopfogade med en generator som fångar upp rörelseenergin i turbinerna och omvandlar den till
elenergi.
För att kontrollera fissionen i en reaktor finns det styrstavar som manuellt kan tryckas in i reaktorn. Styrstavarna
består av något ämne med förmåga att ta upp neutroner, till exempel bor. Då en eller flera styrstavar skjuts in
och tar upp neutroner minskar eller upphör kärnklyvningen. Styrstavarna används även för att få en jämn fission
i hela reaktorn.

Vilka råvaror används och har utvinningen/framställningen av råvarorna någon miljöpåverkan?

Som råvara till kärnbränsle används uran. Uran bryts i gruvor eller i dagbrott. Efter brytningen behandlas
uranmalmen med bland annat svavelsyra så att uranoxid lakas ur. Uranoxiden omvandlas till uranhexafluorid
och anrikas sedan så att mängden av uran-235 ökas (uran-235 har en större benägenhet att klyvas än uran-238).
Slutsteget är att framställa urandioxid som pressas till små cylindrar (urankutsar). Dessa kutsar används sedan i
bränslestavarna i reaktorn.
Liksom vid all gruvbrytning ger uranbrytning upphov till stora förändringar i landskapet samt utsläpp av
koldioxid. Åsikterna om uranbrytningens alla risker går däremot isär. Kärnkraftsmotståndarna menar att
lakningen av uranmalmen släpper ut stora mängder radioaktiva ämnen och tungmetaller i dammar vid gruvorna.
Vatten från dessa dammar kan spridas och förorena vattendrag. De menar också att avfallet dammar och på så
sätt sprids i luften.
Kärnkraftsförespråkarna menar att ett dagbrott där man bryter uranmalm inte är mer vådligt för naturen än vad
dagbrott för andra ämnen är, och att dammarna där lakrester släpps ut måste underhållas noga. De säger också
att söndermalt avfall väts med vatten för att inte damma.

Bildas något avfall och har avfallet någon miljöpåverkan?

Kärnkraftverkens huvudsakliga avfall består av oanvänt uran samt plutonium och curium. Dessa ämnen har en
mycket lång halveringstid. Även radioaktiva ämnen med korta halveringstider finns med i bränslet. Denna

radioaktiva blandning kallas högaktivt avfall och är en fara för miljö och människor i hundratusentals år. Det
högaktiva avfallet måste därför tas om hand mycket noggrant och hamnar i olika förvar. Var kärnavfallet ska
slutförvaras är en svår fråga, då det både är mycket dyrt och eftersom människor och miljö kan skadas om
radioaktiva ämnen trots den höga säkerheten skulle sippra ut i naturen.

Har kärnkraften någon annan miljöpåverkan?

Ett kärnkraftverk behöver stora mängder vatten till sina kylsystem. Detta vatten tas ur havet. Man försöker att
återanvända vattnet i kylanläggningen så mycket som möjligt, men ändå måste en viss mängd vatten (renad från
radioaktivitet) släppas ut i havet. Vattnet som släpps ut ur anläggningen har en högre temperatur än när det
pumpades in från havet. Detta påverkar naturligtvis det djurliv som finns i närheten av kylvattenutsläppen.
I avfallet från uranbrytning finns metallen radium som faller sönder till restprodukten radon, en gas. Radon kan
skada naturen och ge upphov till cancer hos människor om radiumsönderfallet sker så nära bebyggelse att
restprodukterna kommer in i hus och byggnader . Sådana hus kallas ibland radonhus.

Hur ser framtiden ut för kärnkraften?

Efter jordbävningen och den efterföljande tsunamin i Japan förra året, då kärnkraftverket Fukushima skadades
svårt och började läcka radioaktiva ämnen, ökade kärnkraftsmotståndet rekordartat i många länder, inte bara i
Japan där åtta av tio invånare numera är emot kärnkraft. Bland annat har Belgien och Schweiz satt upp mål om
att avveckla sin kärnkraft inom en viss tidsperiod, då de tycker att riskerna med kärnkraftsproducerad el är
större än nyttan den för med sig.
Länder som haft planer på att utöka sin kärnkraftsindustri, som Tyskland, har helt ändrat inställning efter
katastrofen i Fukushima. För en tid sedan röstade förbundsdagen igenom en lag som kräver att alla landets
reaktorer ska vara satta ur drift till 2022.
I Sverige ser däremot situationen helt annorlunda ut. Socialdemokraternas nye partiledare Stefan Löfven är
mycket kärnkraftsvänlig och har börjat diskutera med Moderaterna om en utbyggnad av kärnkraften i Sverige.
Detta har retat upp Miljöpartiet då de rödgröna vill avveckla den svenska kärnkraften.
På frågan om vad man ska göra med kärnavfall i framtiden, menar forskare att det kan användas som bränsle för
kommande generationers kärnkraftverk. Miljöpartiet säger däremot att det förmodligen kommer att bli dyrare
att utveckla dessa nya kärnkraftverk än att satsa på förnybara energikällor och en mer effektiv
energianvändning.

Fördelar med kärnkraft:

- Låga utsläpp av koldioxid, jämfört med till exempel eldning med olja och kol.
- Ur en enda reaktor får man fram mycket el, mer än från till exempel ett vindkraftverk.
- Ett kärnkraftverk behöver arbetskraft från många olika områden, så det skapas många jobbtillfällen på ett
kärnkraftverk.

Nackdelar med kärnkraft:

- Uranbrytning skadar landskap allvarligt
- Sker ett stort haveri med utsläpp av radioaktiva ämnen så påverkas människor, djur och miljö negativt under
en mycket lång tidsperiod, på grund av ämnenas långa halveringstid.
- Det är en komplicerad och dyr process att framställa kärnbränsle ur uranmalmen som bryts.


Diskussion

Jag är kluven inför kärnkraftens vara eller icke-vara. Å ena sidan är kärnkraft, ur miljösynpunkt, ett bättre
alternativ än eldning med kol och olja. Å andra sidan - havererar ett kärnkraftverk så blir konsekvenserna för
djur och natur ödesdigra och extremt långtidsverkande. Ett vindkraftverk som går sönder orsakar inte den typen
av katastrof.
Branden i en av Ringhals reaktorhallar förra året hade ett händelseförlopp som var skrämmande likt Tjernobyl-
katastrofen 1986: Ett säkerhetstest skulle göras. På grund av vissa omständigheter var inte förutsättningarna för
god säkerhet vid testet optimala, men man ville inte vänta eftersom att tid är pengar. För att kunna genomföra
testen stängdes därför även reservsäkerhetssystemen av.
I Tjernobyl ledde detta till en okontrollerad fission i reaktorn och eftersom inneslutningarna var undermåliga
flög taket till reaktorn av när härden exploderade. Ett stort område runt kärnkraftverket är fortfarande förbjudet
att vistas i, på grund av risken för strålskador.
I Ringhals var det ingen som tog på sig ansvaret att ta reda på om hallen skulle tömmas helt på löst material
innan testet. En dammsugare tog eld. Till skillnad från Tjernobyl så hade Ringhals tillräckligt starka
skyddsbarriärer runt reaktorhärden så branden i reaktorhallen ledde aldrig till en okontrollerad kärnklyvning,
trots värmeökningen. Däremot blev allting i hallen nedsmutsat med sot och reaktorn har inte varit i drift sedan
branden. Detta har kostat miljarder kronor i utebliven elproduktion.
Slutsatsen a...