Labbrapport: Bestämning av molmassan för tändargas

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

torsdag 20 februari 2014!Kemi 1 - Labbrapport 2N.R
Bestämning av molmassan för tändargas

Sammanfattning

Det finns två olika soters tändargas, butan och propan. För att avgöra vilken av de som fanns i vår
tändare var man därför tvungen att göra lite beräkningar för att sedan hitta molmassan.
!

Inledning och bakgrund

Den här labben handlade om hur man kunde få molmassan av en tändare genom att tömma gasen på
tändaren. Sedan kunde man räkna skillnaden mellan en tändare full med gas och efter att den hade
blivit tom. Om man vill veta molmassan så måste man veta massan och substansmängden, detta kan
förklara med: m=M*n
!
Gaser är en av de tre aggregationsformer. Molekylerna i gaser rör sig nästan helt fritt eftersom de
har så låg densitet. Molekylerna i en gas sitter så långt bort från varandra så att de knappast kommer
i kontakt med varandra. Molekylerna i en gas vill vara fria eftersom de rör sig hela tiden och har
därför tillgång till så stor utrymme. Orsaken till varför gaser alltid är jämnt fördelade är att
rörelserna fyller ut det utrymme som de befinner sig i. Om vi jämför gas med vätskor så är det stor
skillnad. Största skillnaden är att vätskor har tusen gånger större densitet (vilket innebär flera
molekyler) och därför är alltid i botten medan gaser alltid är fördelade.
!

Syfte

Syftet med denna laboration var att vi skulle beräkna molmassan för tändargas och sedan bestämma
vilken ämne som man hade, antingen propan eller butan. Dessutom skulle man använda gasernas
allmänna tillståndsekvation (gaslagen) för att beräkna molmassan. Labben var också bra för att vi
fick veta hur mycket syrgas kan väga i en full tändare jämfört med en tom tändare.
!

Hypotes

För det första så trodde jag att massan inte skulle minska så här lite. Tändargasen hade minskat med
0,81 gram efter att den hade tömts. Sedan så trodde jag också att ämnet som vi skulle få genom att
räkna ut molmassan skulle vara butan. Eftersom att butan är den vanligaste tändargas.
1
!

Material och metod

Material som vi använde var bl.a en våg. Det använde vi för att jämföra vikten hos tändaren både
innan och efter experimenten, alltså när den var full av gas och efter att den var tom. Det som vi
också använde var en stor vanna, en mätcylinder, stativ med tillbehör, termometer och en
cigarettändare. Dessa behövdes för att vi skulle genomföra labben. En stor vanna användes för att vi
fyllde den till 75% av vatten för att sedan med en halvfylld cylinder droppa den i vatten. Sedan
Sida av 13
Naturkunskap B, Anders Henriksson, Gleerups (Kristianstad 2007, s. 56)
1

torsdag 20 februari 2014!Kemi 1 - Labbrapport 2N.R
behövde vi termometer för att kolla temperaturen på vattnet. När vi hade de så dränkte vi tändaren
under cylinder och började släppa ut gasen från tändaren. Då kom det bubblor eftersom att det inte
är rimligt om det skulle komma eld under vatten.
!

Resultat

När vi tömde tändarens gas så blev massan på tändaren självklart mindre än vad den hade innan.
Det tog ett tag innan vi kunde tömma tändarens gas. Efter 10 minuter märkte man hur bubblorna
minskade eftersom gasen tog nästan slut. I slutet kom det lite gas vilket gjorde att det blev mindre
bubblor. Som sagt, uppgiften var att vi skulle räkna ut molmassan och vi gjorde det genom:
ändra gaslagen först, P*V=n*R*T och n=m/M ===> (P*V)/(R*T)=m/M ===> M=(R*T*m)/(P*V)
sedan så hade vi alla våra anteckningar:
T = 16 °C ==> 16 °C + 273 °K = 289 °K
m = 0.300 g
V = 230 ml - 60 ml = 170 ml = 0.17 dm
3

P = 101.3 kPa => 101 300 Pa
R = 8.314
slutligen kunde vi då använda formen
(
M=(R*T*m)/(P*V)
)
och stoppa in värderna bara
M = (8.314*289*0.300)
/
(101300*0.17)= 0,041857256 kg ==> 41.857 g/mol ˜˜> 42 g/mol
!
Resultatet som vi fick var att molmassan blev 42 g/mol, vilket innebär att det inte är butan eftersom
butans molmassa är 58 g/mol. Enligt flera källor, bl.a Susanne S. och sidor på internet så verkar
tändargas bara vara av butan eller propan. Molmassan för propan är 44 g/mol. Vilket innebär att vår
tändargas var propangas. Det låter ganska rimligt eftersom att skillnaden i molmassan var bara 2 g/
mol och detta kan ha med felkällan att göra. Enligt källorna så verkar vår resultat stämma.
!
Propan är en kemisk förening. Propan har 3 kolatomer och 8 väteatomer, C
3
H
8
.

Propan ingår i gasol.
Oftast så används propan som förpackningsgas i livsmedel. Gasol är en mycket användbart
motorbränsle ock kan används till mer än motorbränsle, det kan användas t.ex till värme, torka och
skära. Positivt med propan är att den inte släpper tungmetaller, svavel eller något annat som är
störande för miljön.
!

Riskbedömning
:
Eftersom vi hade propan som gas var risken stor för brand, eftersom propan är extremt brandfarligt.
Om man andas in propangas så kan man få huvudvärk och bli illamående. Men skulle man få en
större mängd gas så kan man t.o.m tappa medvetslöshet och bli förlamad.
2
!

Diskussion, felkällor och förbättring

Det som är intressant i det hela är hur lite massa som tändaren förlorade. Det som gjorde att den
förlorade så lite massa är p.g.a att gas har för låg densitet jämfört annat. Molekylerna sitter inte
bredvid varandra och är därför lättrörliga. Om man jämför fast form med flytande form så har gas
drygt tusen gånger mindre molekyler än fastform. Därför är gas lättrörliga och rör sig fritt.
Sida av 23
Propan 95, säkerhetsblad!
2
https://www.eon.se/upload/eon-se-2-0/dokument/broschyrarkiv/foretagskund/gas/S
%C3%A4kerhetsdatablad%20Propan%2095.pdf ’!

torsdag 20 februari 2014!Kemi 1 - Labbrapport 2N.R
!
Det som förekom mycket i denna laborationen var felkällor. Vi upptäckte att det fanns många
felkällor bl.a temperaturen visade inte riktigt rätt. Skalan på termometer var 2 °C vilket gjorde att
man inte kunde få rätt och var noggrann med värdesiffror. Vi fick även ett avrundat svar eftersom
mätetalen var avrundade. Vi antog man inte behövde vara så noggrann.
!

Källkritik:

Naturvetenskap.org
Det är en mycket trovärdig hemsida som två studenter från Göteborgs Universitet startade, år 2008.
Hemsidan uppdateras oftast med nya ämne men de uppdaterar inte de gamla artiklarna, vilket man
finner fel i. På Naturvetenskap.org arbetar fyra studenter, två som går i gymnasiet och två andra i
universitetet. Organisationen är till förr att hjälpa alla som behöver och det är helt gratis. Jag
använder alltid naturvetenskap.org och tycker därför att den är mycket pålitlig hemsida.
!
Kemiboken 1
Kemiboken 1 är trovärdig bok som är skriven av sex olika författare. Den är anpassad för Gy2011.
Författarna som har skrivit boken är på universitetnivå och de har skrivit flera böcker. Två av de sex
författarna är mycket kända forskare. Boken skrevs år 2013, då är den ny och mycket väl
uppdat...