Kalla kriget

KALLA KRIGET UTIFRÅN USA OCH SOVJET

Kalla kriget är den vanliga benämningen på konflikten mellan de två supermakterna USA och Sovjetunionen efter andra världskriget. Det var två supermakter som hade två helt olika ideologier. USA var en liberal demokrati och ekonomiskt var de kapitalistiska, vilket i det stora hela handlar om äganderätt. Kapitalismen säger att alla har rätt att starta eget företag, tjäna pengar och behålla dem. Kapitalister vill kort sagt inte dela med sig, de vill betala så lite skatt som möjligt. Kapitalism eftersträvar något som kallas för fri konkurrens, vilket betyder att efterfrågan och utbud styr vilka produkter som ska produceras och hur mycket. Alla som vill får starta företag och vara med att konkurrera om köparna. Sovjet stod för vad man kan kalla en partidiktatur, då efter Stalins död det var kommunistpartiet som styrde, därav en partidiktatur. Ekonomiskt så var Sovjet kommunistiska, vilket bygger på att staten samlar in det mesta av ett lands produktion för att sedan fördela det rättvist till alla medborgare så att alla ungefär får det lika bra. Men historien har visat att kommunism alltid leder till fattigdom, diktatur och en orättvis ekonomisk fördelning. Kommunistiska stater går även efter något som kallas planekonomi vilket innebär att det finns en plan för tillexempel hur många skor och hur många tandborstar som ska produceras under ett år. Kommunismens minimala respekt för privat ägande och extrema skattetryck leder till att makten för de kommunistiska ledarna blir väldigt stor.

I och med att USA och Sovjet stod som de största segrarna efter andra världskriget så var det dessa länder som efter kriget träffades i två historiska möten, Jaltakonferensen i februari 1945 och Potsdamkonferensen i oktober 1945, för att tillsammans avgöra Tysklands och Europas fortsatta öde och för att säkra freden i världen. Resultatet av dessa möten blev ett delat Tyskland - Öst- (DDR) och Västtyskland (BDR) - och dess huvudstad Berlin, Väst- och Österlin. Ett delat Europa och en delad värld i skuggan av två stormakter och deras ideologiska, ekonomiska, vetenskapliga, kulturella och militära kamp. Den så kallade järnridån hade sänkt sig. 

Järnridån var en benämning på den hårt bevakade gränsen mellan den kommunistiska Östeuropa och demokratiska Västeuropa. Och ordet fick en speciell betydelse efter Winston Churchills tal den 5 mars 1946.

”Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkt sig tvärs över kontinenten”.---- ”Bakom denna gräns ligger alla huvudstäder i central- och Östeuropas gamla länder. Warszawa, Berlin, Prag, Wien, Budapest, Belgrad, Bukarest och Sofia. Alla dessa berömda städer och deras befolkningar ligger i vad jag måste kalla den sovjetiska sfären och alla är, på ena eller andra sättet, föremål för inte bara sovjetiskt inflytande utan även en mycket hög och i vissa fall ökande grad av kontroll från Moskva”. - Winston Churchill, Mars 1946

Konflikten präglas av kapprustningen och hotet från kärnvapen. Under 1950-talet har USA och Sovjet båda så pass många atombomber vilket gjorde det extremt farligt att starta krig med vapen som skulle förinta stora delar av världen. Det är detta som kallas för terrorbalansen, när ingen vågade starta krig då båda skulle gå under. Detta kallas MAD, Mutual Assured Destruction.

Konflikten kallas kall i betydelsen att den aldrig ledde till öppet eller direkta krig mellan de båda supermakterna, däremot till lokala krig, där de båda parterna stöttade olika sidor, exempel på detta är Koreakriget och Vietmankriget. Även om konflikten aldrig ledde till direkta krig präglade den närmare 50 år av vår moderna historia.

Kalla krigets startskott sker i Europa där de båda stormakterna står emot varandra och det är där oron för ett nytt världskrig är som störst. De två stormakterna försöker säkra så stora sidor till sin egen sida som möjligt. Detta är Sovjet snabbast med.7

1947 införde man i USA Trumandoktrinen, som i grund och botten handlade om att man skulle hjälpa stater som hotades av kommunism. 1968 infördes Brezjnevdoktrinen som ett svar till Trumandoktrinen. Den innebar det motsatta till vad Trumandoktrinen gjorde. Man skulle alltså gå in och hjälpa de länder som hotades av kapitalism.

Samma år införde också USA Marshallhjälpen. Marshallhjälpen var ett ekonomiskt stöd från USA för återuppbyggnad av Europa. Sovjet såg planen som ett hot och påverkar de östeuropeiska länderna att inte delta.

Det kalla kriget brukar man säga började 1948 med Pragkuppen. Stalin skickade in militärtrupper i Tjeckoslovakiens huvudstad Prag för att försäkra sig om att det var ett fortsatt kommunistiskt land.

Berlin, som nu var delat i två delar, låg i Östtyskland och Stalin såg 1949 en möjlighet att lägga beslag på hela Berlin, då han införde Berlinblockaden. Han blockerar vägarna in till Berlin så att ingen införsel av förnödenheter kunde ske. Med detta tänkte han att om inga resurser kunde införas måste USA släppa staden så att det inte blir krig. Men Sovjet misslyckas med detta. Med sina stridsvagnar har dom bara blockerat markvägen in till Berlin, men luftvägen var fortfarande fri och det var så USA förde in resurser i staden och Västberlin förblir dominerat av USA. Sovjet håller på blockaden i ett år innan dom ger upp.

När detta hände var inte Tysklands situation avgjord. Det fanns planer på att slå ihop Tyskland till ett land igen, men när blockaden infördes insåg man att det fanns förstora motsättningar mellan de båda allianserna och Tyskland förblir delat. Allianserna bildar istället varsin pakt, USA bildar NATO 1949 och Sovjet Warszawapakten 1955. NATO eller North Atlantic Treaty Organization är en försvarsorganisation styrd av USA och undertecknades den 4 april 1949 av USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Beneluxländerna, Danmark, Island, Norge, Italien och Portugal. NATO infördes för att de europeiska länderna insåg att de inte skulle kunna försvara sig mot Sovjet utan USA:s hjälp, och i USA insåg man att demokratin i Europa stod på spel och det var detta som lade grunden för NATO. Warszawapakten, eller Warsaw Treaty Oranization, var byggd på en traktad vänskap och undertecknades den 14 maj 1955 fem dagar efter att Västtyskland gått med i NATO, av Albanien, Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland och Ungern, alltså var alla kommunistländer med i Warszawapakten förutom Jugoslavien. På samma sätt som NATO stipulerade Warszawapakten ömsesidigt hjälp vid angrepp.

Efter detta är det lugnt i Europa och fokus hamnar istället i Asien. Inbördeskriget i Kina som tog en paus under andra världskriget drog igång igen direkt efter att Japan besegrats. Inbördeskriget stod mellan en kommunistisk sida och en nationalistisk sida. Det slutar med att kommunisterna vinner över nationalisterna och den kommunistiska folkrepubliken Kina utropas 1949. Detta tar USA som ett stort nederlag, när hela Kina blir kommunistiskt. Nu måste USA lägga sig i Asien när Sovjet har fått med Kina på den kommunistiska sidan.

1950 bryter Koreakriget ut. Det står mellan den nordliga kommunistiska sidan, stöttad av Sovjet och Kina, och den republikanska sidan stöttad av USA. Koreakriget handlar om att Nordkorea attackerar Sydkorea i försök att skapa ett enat Korea. Nordkorea misslyckas dock tack vare att Sydkorea var stöttat av USA och FN. USA vill dock skapa ett enat Korea utifrån Sydkorea men blir tillbakatryckta av Sovjet. Kriget slutar 1953 i och Korea förblev delat.

FN som stöttade Sydkorea bildades den 24 oktober 1945. FN grundades som en efterträdare till Nationernas Förbund. Förenta Nationerna är en internationell freds- och säkerhetsorganisation för att säkerhetsställa den internationella freden. FN växte fram som ett resultat mellan de allierade under andra världskriget.

När den sovjetiska ledaren Stalin dör 1953 så tar Chrusjtjov över som ledare och han leder Sovjet lite ”mildare” än vad Stalin gjorde och sätter igång avstaliniseringen, vilken innebär att Stalins närmaste män blir avsatta från makten. Utrikespolitiskt så talar Chrusjtjov om en väpnad samexistens. Han vill mildra motsättningarna mellan USA och Sovjet. Under Chrusjtjovs tid, den 13 augusti 1961, så inrättas Berlinmuren som blev en symbol för järnridån. Den delade Berlin, valt av DDR. Muren byggdes för att skydda sig undan en invasion och för att hålla det Östtyska folket inne i DDR. Muren blev en symbol för kalla kriget, för järnridån och för Sovjets dominans.

Rymdkapplöpningen, mellan USA och Sovjet, tar sin början 1957 när Sovjet tar det första steget genom att för första gången placera en satellit i bana runt jorden. Rymdkapplöpningen var en informell kapplöpning mellan USA och Sovjet som pågick mellan 1957-1975. Rymdkapplöpningen innebar åtgärder från båda länderna att upptäcka rymden med satelliter, att skicka ut människor i rymden och att landa på månen. Den startade som sagt 1957 den 4 oktober när Sovjet skickade upp sin satellit Sputnik-1 och detta innebar att Sovjet hade startat rymdåldern. Kapplöpningen berodde också på att USA och Sovjet ville placera vapen mot varandra i rymden. De trodde väl helt enkelt att den som hade makten i rymden också hade makten på jorden.

Efter att Sovjet hade skickat upp Sputnik-1 och utmanat USA:s vetenskapliga överlägsenhet fick USA bråttom och på tre månader hade de ritat, byggt och skickat upp sin första rymdfarkost, Explorer-1. Men under denna tid hade Sovjet hunnit skicka upp sin andra rymdfarkost, Sputnik-2, som dessutom hade hunden Lajka ombord. Det var ungefär såhär rymdkapplöpningen höll på tills 1975 när de båda stormakterna började samarbeta. Det var även en militär konkurrens i rymden. Redan innan Sputnik-1 var uppskjuten 1958 började Vietnamkriget. Kriget började som ett gerillakrig i Sydvietnam om händelserna som hänt dessförinnan. Vietnam blev en fransk koloni redan under 1880-talet och runt 1900 började frihetsrörelser uppstå. Vietnam var ockuperat av Japan under andra världskriget och efter andra världskriget gör sig Vietnam självständigt, vilket inte Frankrike tycker om, som skickar dit trupper. Det är ett kolonialt frigörelsekrig mellan 1946-1954 i ledning av kommunisten Ho Chi Minh och Frankrike får ge upp. USA hade betalat en avsevärd del av Frankrikes krigskostnader i det nyss avslutade befrielsekriget och satsade därför på att bygga upp en USA-vänlig regim i Sydvietnam och övertog Frankrikes roll som militär rådgivare. Nordvietnam som inte var USA-vänligt styrt var kommunistiskt och blev därför stöttade av Sovjetunionen. Varför gick USA med i kriget då? Den amerikanska militärledningens strategiska tänkande var inspirerat av dominoteorin. Kina var redan kommunistiskt och det hade varit krig i Korea där en del förblev kommunistiskt efter att kriget slutade. USA tänkte nu att ett nytt asienkrig med kommunism inblandat bara skulle sprida sig till angränsande länder och sluta med att hela Asien blev kommunistiskt. Därför gick USA in med militärt stöd till Sydvietnam. Vietnamkriget blir ett stort nederlag för USA, det största. Vietnamkriget var ett gerillakrig där den vietnamesiska civilbefolkningen drabbas av amerikanska repressalier. Gerillakrigare gömmer sig bland befolkningen och USA öppnar eld och dödar civilister. Nordvietnam bombas och Sydvietnam drabbas av kemiska stridsmedel, som till exempel avlövningsmedel över skogarna, och dessa medel skadade och dödade många civilister precis som bomberna över Nordvietnam gjorde.

Det fanns nog egentligen ingen som tyckte att Vietnamkriget gjorde någon nytta, och jag tycker att det bara var onödigt. Sydvietnam var egentligen en diktatur, men det syns ju här att det viktigaste för USA var att man inte var kommunist, för då fick man USA:s stöd. Så USA kämpade för att upprätthålla den USA-vänliga regim i landet som vietnameserna inte ens vill ha och detta bidrog till att flera miljoner vietnameser, både civilister och krigare, miste livet i en helt onödig strid. USA drog sig dock inte ur kriget förrän 1973 då det fanns så pass många antikrigsrörelser, inte bara i USA, utan i hela världen.

1959 så hettar kalla kriget till på västra halvklotet då Fidel Castro genomför en revolution och tar makten på Kuba. USA gillar inte att kommunisten Castro försöker ta makten och försöker stoppa honom, men de misslyckas. Detta leder till att Kuba och Sovjet blir ”kompisar” och Kuba hamnar i det Sovjetiska lägret. ¨

Sovjet bestämmer i början av 1960-talet att använda Kuba som en missilbas och börjar transportera kärnvapen till Kuba. USA upptäcker detta och ser det som ett jättehot. Sovjet kunde nu få ett stort övertag. Men detta var egentligen bara en försvarsåtgärd av Sovjet. Sovjet låg egentligen efter i kapprustningen och att göra Kuba till en missilbas var mer ett försök att komma ikapp. Men USA uppfattar det som om Sovjet försöker få ett övertag. Detta leder till Kubakrisen 1962 där det var väldigt nära att det blev ett tredje världskrig, ett kärnvapenkrig. Hur ska skulle USA hantera kärnvapnen som fanns på Kuba? Den amerikanska regeringen hade tre möjligheter: 1. En invasion av Kuba, 2. Bomba sönder kärnvapenbaserna eller, 3. En flottblockad för att hindra de sovjetiska fartygen med missilerna att komma fram.   President Kennedy tycker att blockaden var det bästa alternativet då de andra tre antagligen skulle leda till krig. En flottblockad blir det och Chrusjtjov som inte heller ville ha krig löser konflikten med hjälp av förhandlingar mellan honom och Kennedy. Förhandlingarna leder till att Sovjet tar ner vapnen på Kuba och USA tar ner kärnvapenbaserna som finns i Turkiet som ligger väldigt nära Sovjet.

Mitten av 1970-talet var ett lågvattenmärke för USA då man förlorade ett viktigt krig, för att inte kommunismen skulle sprida sig. Det fanns antikrigsrörelser i USA som ifrågasatte politiken och det såg ut som om USA skulle förlora kalla kriget. Men nej då! Sovjet skulle få sin egen kris att tampas med. De hade ekonomiska problem efter invasionerna av Tyskland under andra världskriget, något som USA undslapp. Sovjet hade svårt att hänga med i kapprustningen. De hängde med i början men under 70-talet blev det jobbigt då Sovjet och Kina splittrades. Kinas ledare Mao var inte tillfreds med att vara andreman i kommunistblocket och detta leder till att Mao distanserar sig från Sovjet och låter Kina gå sin egen väg och detta ledde till en formell splittring 1969. Konsekvenserna av detta var att Sovjets militära börda dubblades. Inte nog med att de var tvungna att ha styrkor i Östeuropa, de var också tvungna att ha styrkor längs den kinesiska gränsen. Risken fanns ju att Kina skulle gå emot Sovjet i ett eventuellt tredje världskrig. Sovjet försöker se en utväg på den ekonomiska krisen och försöker hitta ett sätt att förbättra den. Sovjet bestämmer sig för att invadera Afghanistan för att säkra den kommunistiska ledningen där. Invasionen 1979 blev Sovjets Vietnamkrig. De trodde att det skulle gå relativt snabbt och smärtfritt men ...