Statsskicksanalys - Sverige och USA

16 röster
36743 visningar
uppladdat: 2015-04-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

STATSSKICK I SVERIGE OCH USA - REDOGÖRELSE OCH ANALYS

En stat kan styras på många olika sätt. Vilka som styr och hur staten styrs avgör vilket statsskick den staten har. Sverige, exempelvis, har en kung men styrs av en regering vald av en folkrepresentation och är således en parlamentarisk demokrati med monarki. USA, å andra sidan, saknar kung men har en folkvald president, en regering och en kongress och är därför en republik.

I den här uppsatsen ska jag redogöra för statsskicket i Sverige samt USA, redogöra för likheter
respektive skillnader mellan de båda staternas statsskick samt redogöra för fördelar och nackdelar
med de båda systemen. Slutligen ska jag reflektera över systemens betydelse för demokratin.

Statschefen och dennes befogenheter

Statschefen i ett land utgörs av en monark eller av en president. Presidenten är folkvald och tillsätts
genom direkta eller indirekta val, medan monarken ärver sin makt och sina förpliktelser.

Karl XVI Gustav (Svenska kungen) är Sveriges statschef och har endast representativa uppgifter
som att exempelvis representera Sverige utomlands, vara värd vid besök av andra statschefer samt
att öppna riksmötet efter sommaruppehållet eller vid en ny riksdags första sammankomst.


USA:s statschef är Barack Obama i egenskap av president. Han har till skillnad från vår svenska
statschef mer än enbart representativa uppgifter – han har även en mycket stor politisk makt.

Som
supermakten USA:s president är Obama den mäktigaste statschefen i hela världen och förutom
statschef är han också både regeringschef, högste befälhavare över militären samt chef över
utrikespolitiken.

Obama får även lägga fram lagförslag, lägga in sitt veto mot beslut fattade av
kongressen samt skicka militära trupper utomlands under kortare perioder utan stöd från denna. En
amerikansk president väljs genom fria val vart fjärde år och kan som längst sitta i två
mandatperioder.

Den amerikanska statschefen har dock likt vår svenska även representativa
uppgifter, som att exempelvis representera och vara en symbol för landet såväl inrikes som utrikes.


Utseendet av folkrepresentationen – utformning och uppgifter

Folkrepresentationen i Sverige utses genom fria val vart fjärde år. Folkrepresentationen i Sverige
kallas för riksdagen. I riksdagen sitter 349 ledamöter som var och en tillhör ett politiskt parti.

Hur
många ledamöter från respektive parti som sitter i riksdagen avgörs av hur stor andel av folkets
röster sagda partier har fått. Vilka partier som är representerade i riksdagen avgörs också av det
procentuella väljarstödet i valet – ett parti måste ha över 4% av folkets röster för att bli invalt i
riksdagen. Den här typen av småpartispärrar är vanliga i länder med proportionella val, för att
förenkla beslutsfattandet.

Riksdagen har makten att stifta lagar (lagstiftningsmakt), makt över
statens skatter och utgifter (finansmakt), utser vår statsminister, har stort inflytande över
utrikespolitiken och även makt att avsätta regeringen.

USA:s folkrepresentation kallas för kongressen. Kongressen består (likt Sveriges gamla
tvåkammarriksdag) av två delar – senaten och representanthuset. Representanterna i kongressen är
folkvalda och i senaten sitter två senatorer från varje delstat för att se till att alla delstater blir
representerade. I representanthuset sitter också representanter från de olika delstaterna (435
stycken), men hur många platser varje delstat får avgörs av delstaternas befolkningsmängd.
Kongressen har inte samma mandatperioder som presidenten. Istället för att väljas vart fjärde år,
väljs en tredjedel av senatorerna vart annat år. Den totala mandatperioden för en senator är sex år.
Samtliga representanter i representanthuset väljs vartannat år. Valet till folkrepresentationen sker
genom fria val.

Folkrepresentationen är den lagstiftande makten i USA. Presidenten kan lägga in
sitt veto mot beslut fattade av kongressen, dock kan detta veto överröstas men det krävs då två
tredjedelars majoritet i kongressen.
I övrigt består kongressens arbetsuppgifter av att hantera ekonomin; tullar, skatter och andra
statliga inkomster.

En plats i senaten har högre status än en plats i representanthuset. Förutom de
tidigare nämnda arbetsuppgifterna bestämmer senaten även över godkännanden av domare och
andra ämbetsmän.


Regeringens sammansättning och uppgifter

I Sverige utses statsministern av riksdagen och denne (hittills aldrig en kvinna) får sedan i uppgift
att utse regeringen.

Den borgerliga regeringen vi har i Sverige just nu består av en statsminister
och 23 statsråd, dvs ministrar, var och en med varsitt ansvarsområde.

Till sin hjälp i arbetet har
regeringen regeringskansliet som består av elva departement samt statsrådsberedningen och


Regeringen fattar inga beslut, utan allt beslutsfattande sker istället i riksdagen. Dock är det
regeringen som lägger fram de propositioner som det ska röstas om där (ett förslag från
oppositionen kallas motion, men när och av vilken anledning en motion får läggas fram är reglerat).
När omröstningen i riksdagen väl är genomförd är det regeringens uppgift att se till att de
förändringar som har röstats fram genomförs. Regeringen ansvarar för statsbudget-förslaget och har
också egna sammanträden där de fattar gemensamma beslut.


Att alla beslut fattas i riksdagen beror på att vi i Sverige har parlamentarism. Det innebär att
regeringen är beroende av folkrepresentationen för att kunna styra och fatta beslut. Således
kontrolleras att makten faktiskt helt ligger hos folket.

Regeringen i USA utgörs av presidentens närmaste män och kallas kabinettet. På senare år har
detta kommit att få allt större inflytande över politiken.

Systemet i staten skiljer sig från det i de
flesta europeiska demokratier, då landet saknar parlamentarism och presidenten inte behöver stöd i
kongressen för att komma till makten. Detta leder till att majoriteten i kongressen kan ha en annan
politisk tillhörighet än presidenten själv.

Den verkställande makten tillfaller presidenten och hans
administration: kabinettet, budgetbyrån och nationella säkerhetsrådet.



Högsta domstolens roll

Högsta domstolen (HD) har i Sverige endast en juridisk roll, inte en politisk.

Till Högsta
Domstolen kommer överklagade domar från mark- och miljödomstolarna samt från hovrätterna.
HD:s roll är att pröva dessa mål och besluta på ett mer övergripande plan hur olika typer av rättsmål
ska hanteras och dömas. Den här typen av vägledande avgöranden av överklagade brott kallas för
prejudikat. Att skapa prejudikat är Högsta Domstolens främsta uppgift.

Domstolsväsendet är i USA en självständig institution. Den granskar de lagar som stiftas av
kongressen för att kontrollera att de stämmer överens med grundlagen/konstitutionen. Domstolen
spelar därför till skillnad från i Sverige en stor politisk roll. De nio ledamöterna utses på livstid av
presidenten men måste också godkännas av senaten.

John G Roberts, nuvarande högste domare,
sitter på livstid och kan till skillnad från presidenten inte avsättas. Högsta domstolen kan också


ogiltigförklara presidenten eller kongressens beslut men inte tvärtom, vilket innebär att Högsta
Domstolen har sista ordet. Således är Obama visserligen världens mäktigaste statschef, men den
största makten gällande beslutsfattandet ligger ändock hos högsta domstolen


Partier, ideologier och politisk betydelse

Sveriges styrande makt består för närvarande av följande åtta partier (placerade från vänster till
höger utifrån politisk ideologi, partiledarens namn till höger):
Vänsterpartiet (V) Jonas Sjöstedt
Socialdemokraterna (S) Stefan Löfven
Miljöpartiet (MP) Åsa Romson och Gustav Fridolin (språkrör)
Centerpartiet ( C) Annie Lööf
Folkpartiet (FP) Jan Björklund
Kristdemokraterna (KD) Göran Hägglund
Moderaterna (M) Fredrik Reinfeldt (stadsminister)
Sverigedemokraterna (SD) Jimmie Åkesson

Grundstenen i vänsterpolitisk samt socialdemokratisk politik är grund-ismen socialism, dock har
Socialdemokraterna med åren rört sig alltmer mot mitten och också hämtat idéer från
socialliberalismen. Främst är partiet ett socialdemokratiskt parti. Båda de nämnda partierna slår an
till reformismen medan Vänsterpartiet som ensamt parti i riksdagen kopplar till marxism-
leninismen, den mer revolutionära och kommunistiska grenen inom vänsterpolitiken. Vänsterpartiet
Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna har sin grund i liberalismen, de först- och
sistnämnda kopplas dock även till modern konservatism medan Folkpartiet har en stark koppling till
socialliberalismen. Centerpartiets grundideal är också hämtade från sistnämnda ideologi.
Moderaterna har sin grund i konservatismen, men har liksom Socialdemokraterna på senare år
förflyttat sig alltmer mot mitten av skalan och kan också kopplas till ekonomisk liberalism.


Sverigedemokraterna längst ut på högerkanten benämner sig själva som ett demokratiskt,
socialkonservativt parti med en stark tro på nationalism, eftersom de anser nationalismen vara en
naturlig del av konservatismen.

,

Vidare finns det två mindre partier, Feministiskt Initiativ och
Piratpartiet, som inte lyckats passera småpartigränsen till riksdagen men som ändå har ett (i


jämförelse obetydligt) antal mandat i kommunfullmäktige. Piratpartiet innehar också sedan 2009 en
av de svenska platserna i europaparlamentet.

,


Sverigedemokraterna kom med i riksdagen vid valet 2010 och övertog då rollen som vågmästare i
riksdagen, en roll som tidigare har innehafts av Miljöpartiet. Med 20 mandat i riksdagen kan
Sverigedemokraterna i och med att vi i Sverige har en minoritetsregering få en avgörande roll över
beslutsfattandet, då inget block kan vinna en omröstning utan stöd från vågmästarpartiet. Detta gör
att Sverigedemokraterna får oproportionerligt stort inflytande i riksdagen.


I amerikansk politik finns det i praktiken bara två partier med någon egentlig politisk makt –
demokraterna och republikanerna. Dessa två partier är så överlägsna övriga partier i väljarstöd att
dessa partier blir i princip betydelselösa.

Ett tredje parti, Green Party, är det parti som kommer
närmast de två maktpartierna, med endast en plats i ”The House of Government” i delstaten
Arkansas.

I USA brukar man därför tala om ett tvåpartisystem.

USA:s politik hamnar generellt sett till höger på vänster- och högerskalan utifrån svenska mått
mätt, men demokraterna räknas i regel som ett parti med sin grund i liberalismen, medan
republikanerna har sin grund i konservatismen. Vid partiernas grundande ska de dock ha haft andra
definitioner, demokraterna lär då ha hetat ” The Conservative Democratic-Republican Party” och
republikanerna klassats som ett liberalt parti. Dock var detta utifrån de värderingar och normer
gällande för 200 år sedan och partiernas ståndpunkter och ideologier har kraftigt förändrats sedan
dess. I modern politik är demokraterna alltså ”de liberala” och republikanerna ”de konservativa.”

,

Till skillnad från i Sverige har de båda största partierna i dagsläget relativt jämbördig makt.
Presidenthuset liksom majoriteten i senaten innehas av demokraterna, medan republikanerna
innehar majoriteten av platserna i representanthuset.

USA:s brist på parlamentarism är vad som
möjliggör detta. För politiken innebär detta svårigheter med beslutsfattandet, som i värsta fall kan
innebära ett dödläge inom politiken. Ett exempel på detta är hösten 2013 då delar av den offentliga
sektorn helt stängdes ner då man inte kunde enas om Obamas sjukförsäkringsreform i kongressen.
(vidare resonemang följer i den avslutande analysen.)


Partipolitiken i USA är inte stark. Väljarna röstar snarare på en kandidat än på ett helt parti.


Partierna är egentligen bara aktiva under valåret, då de bedriver kampanjer inför valet.


Valsystemets utformning

Som svensk medborgare får man rösta från och med det att man blir myndig vid 18 års ålder. Alla
med rösträtt är också valbara och kan själva ställa upp i valet. Valkretsarna i Sverige motsvarar i
stort sätt våra län, med undantag för Stockholm, Göteborg, Malmö, Skåne och Västra Götaland. I
Sverige har vi småpartispärrar. Ett parti måste få minst 4% av folkets röster för att bli invalt i
riksdagen. Vi har också proportionerliga val, vilket innebär att makten fördelas procentuellt rättvist
utifrån antalet röster på respektive parti.

I USA har man istället för proportionerliga val s.k. majoritetsval. Det innebär att makten inte
fördelas proportionerligt efter antalet röster, utan att makten helt tillfaller den kandidat med flest
röster inom en valkrets. En valkrets utgörs av en delstat, men delstaterna är sedan ofta uppdelade i
enmansvalkretsar, vilket innebär att varje krets väljer fram en person. Om en delstat ska utse mer än
en ämbetsman till representanthuset delar man exempelvis upp delstaten och låter varje område utse
en representant. Den kandidaten med flest antal röster vinner då valkretsen medan övriga kandidater
inte tilldelas någon makt alls. Majoritetsprincipen tillämpas även i övriga val, även presidentvalet.
Att en ensam kandidat vinner allt är en av orsakerna till att partipolitiken har en så svag ställning i
USA. Kandidaternas personlighet och karisma blir på grund av systemet viktigare än partiledarnas
här i Sverige och partiets åsikter och förslag blir inte tillnärmelsevis lika centrala som i våra svenska
val.

Rösträttsåldern är 18 år och man ska vara amerikansk medborgare samt registrerad för att
rösta. Valdeltagandet i USA är lågt och ligger på ca 50-55% i presidentvalen.

Detta är bl a ett
resultat av svårigheterna med att rösta. I vissa delstater har man på senare år förutom registreringen
även infört hårdare röstlagar som ytterligare försvårar röstandet.

I USA finns det inga
småpartispärrar, dock gör det utpräglade tvåpartisystemet det i princip omöjligt för småpartier att
göra framsteg inom politiken.

I min analys ska jag jämföra några företeelser i de båda
demokratiska systemen och försöka komma underfund med vad som egentligen är mest
demokratiskt.
USA:s maktsystem är grundat på konstitutionen från 1789. Författarna hade britternas
maktmissbruk nära i minne och ville garantera att liknande händelse inte upprepades. Resultatet
blev en invecklad och komplicerad politisk konstruktion uppdelad på tre olika maktgrenar; den
dömande makten, den verkställande makten och den lagstiftande makten. Dessa ska enligt
konstitutionen vara sammanlänkade och beroende av varandra för att förhindra att makten
koncentreras till en makthavare.


Eftersom USA saknar parlamentarism och regeringen inte utses av kongressen förhindrar man ett
envälde, samtidigt som man begränsar den möjlighet till betydande politisk majoritet som finns i
Sverige. Till skillnad från i Sverige spelar inte heller partipolitiken en lika stor roll. Medborgarna
röstar oftare efter enskilda personer än efter de politiska partierna. De röstar på en presidentkandidat
samt senatorer och ämbetsmän.
Dessa två faktorer har resulterat i att en självklar partipolitisk majoritet sällan råder i USA.
Majoriteten i kongressen kan ha en annan politisk tillhörighet än presidenten själv. Detta försvårar
beslutsfattandet och gör att presidenten under dessa perioder har mycket svårt att bedriva sin politik.
Ett aktuellt exempel är när president Obama försökte genomföra reformen för sin största valfråga
sjukförsäkringen: ”Obamacare”. För att ett förslag ska förklaras giltigt krävs majoritet i såväl
senaten som representanthuset. Detta uppnådde inte Obamas reform, eftersom det råder
republikansk majoritet i representanthuset. Hösten 2013 ledde vårdtvisten slutligen till en sk
”Government Shutdown”, då delar av den amerikanska offentliga sektorn helt stängdes ner. Detta
tvingade Obama att underteckna en kompromiss av sitt ursprungliga förslag.

Den jämna maktfördelningen i USA:s parlament orsakar en allvarlig problematik. Ett system
konstruerat för att skapa rättvisa blir istället ett system som lamslår stora delar av det amerikanska
samhället.
Detta går att jämföra med den vågmästarroll som besitts av Sverigedemokraterna i Sveriges
riksdag. Konsekvensen av denna brist på ett partis majoritet blir i båda länderna att den sittande
regeringen får svårt att bedriva sin politik och genomföra sina vallöften, så länge de inte får medhåll
av representanter från andra partier. Detta ger dessa partier en oproportionerlig politisk makt
gentemot valresultatet då de får ett stort utrymme att bedriva den egna politiken, trots att de inte har
vunnit valet. Partierna får också en stor möjlighet att blockera regeringens politik.
Slutsatsen man kan dra av detta är att en majoritetsregering är en förutsättning för att stora
lagförändringar och beslut ska kunna genomföras. Det maktspel som uppstår i situationer där
vågmästarens roll blir betydande går ibland, som i fallet med Obamacare, ut över befolkningen.
Väljarnas intressen borde för makthavarna gå först.
I varken Sverige eller USA är det garanterat att den president/det parti med flest antal röster
faktiskt vinner valet och får bilda regering. Vad detta beror på är dock helt olika: I Sverige beror det
på att vår blockpolitik sätter käppar i hjulet. Det block med det procentuellt största väljarstödet
kommer med nästan full säkerhet vara det som lyckas bilda regering, även om det största partiet
tillhör det andra blocket. Detta beror på att talmannen erbjuder det vinnande partiet att bilda
regering, varpå detta lägger fram ett regeringsförslag som det sedan röstas om i riksdagen. Det
vinnande blocket har i riksdagen fler ledamöter än det förlorande blocket och kommer därför rösta
ner alla regeringsförslag som det vinnande partiet lägger fram. De kommer istället lägga fram sitt
eget regeringsförslag som då kommer få majoriteten av riksdagens stöd.


En sådan utpräglad blockpolitik som vi har i Sverige är unik. På få andra håll i världen finns ett lika
utpräglat samarbete mellan bestämda partier. Socialdemokraterna har exempelvis varit största parti
vid ett flertal val utan att kunna bilda regering pga. blockpolitiken.
I USA är det istället elektorssystemet som ställer till det. Varje delstat har ett visst antal elektorer,
men dessa är inte baserade på antalet invånare i delstaten som faktiskt deltar i valet. Invånarna i alla
delstater röstar på den presidentkandidat som de anser mest lämpad att styra landet och den
president som fått störst väljarstöd i en delstat vinner den delstaten. Den delstatens elektorer röstar
sedan efter folkets beslut på den presidentkandidat som fått störst väljarstöd. Men eftersom varje
delstat har olika många elektorer är det olika viktigt för presidentkandidaterna att vinna olika
delstater. Man skulle kunna säga att delstaterna är olika mycket värda. Således kan den
presidentkandidat som vunnit de viktigaste delstaterna vinna presidentvalet, trots att den andra
kandidaten fått högst antal enskilda röster.
Ett exempel på detta är när Al Gore år 2000 fick flest antal röster men ändå inte lyckades bli
president. Detta blev istället George W. Bush för andra gången, då han fick flest elektorsröster.

Blockpolitiken i Sverige är ändå på många sätt positiv. Ett flerpartisystem gör att fler småpartier
kommer fram i politiken vilket ger ett mer nyanserat politiskt landskap där fler röster kommer fram.
Samarbeten gör det också lättare för makthavarna att få igenom förslag, då det är svårt för ett parti
att uppnå total egen majoritet. USA:s tvåpartisystem gör det svårt för småpartier att komma fram.
Risken är också att många människors åsikter inte får något utrymme och att många väljer att inte

rösta på de mindre partier som faktiskt finns då det ”ändå inte gör någon skillnad.” Politiken blir
ensidig och onyanserad vilket resulterar i att människor kan känna att de inte har någon vid makten
som representerar deras stån...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Statsskicksanalys - Sverige och USA

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2017-01-06

    Vad hade du för källor när du skrev det här arbetet? Är bara nyfiken :-)

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2015-04-16]   Statsskicksanalys - Sverige och USA
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59408 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×