Har man en exklusiv rätt till ens partner?

Har man en exklusiv rätt till ens partner?

Om vi bortser från den osunda, maniska och kontrollerande svartsjukan, så vet vi att all svartsjuka i själva verket bottnar i en rädsla för att förlora en person vi älskar. Men det här med att tolka vad svartsjuka egentligen är, kan vara lite lustigt och även te sig väldigt olika för skilda kärlekspar, oavsett de är gifta eller ogifta.

Om du tänker tillbaka hur det var med dina föräldrar, så ser du säkert en markant skillnad jämfört med hur det är idag. Då: otrohet ledde ovillkorligt till skilsmässa – ingen tvekan om saken. Idag är det inte nödvändigtvis på samma sätt. Tiden och våra värderingar har förändrats och vi tänjer alltmer på var gränsen går till vad vi tillåter i ett förhållande, eller inte.

Vi kanske har förlikat oss med tanken att vi faktiskt inte kan äga en annan person även om vi tillhör varandra. Men ordet ”tillhör” har inte samma betydelse som att ”äga”. Man äger föremål, sin lägenhet, sin bil, sin hund, men inte en annan människa. Även om vi fortfarande kan bli svartsjuka, så är din partner en person som har en egen fri vilja och fullt kapabel till att ta egna beslut. Idag säger många att om deras partner vill ha en kärleksaffär vid sidan om, så skulle de helt enkelt låta det få bero och inte tjafsa om det. Även om svartsjuka betyder att man vill ha en form av exklusivitet till en annan person, så menar vi inte nödvändigtvis att man bör utesluta deras relation till en annan människa.

En person tycker att gränsen ska dras vid att deras partner faktiskt kan umgås med andra av motsatt kön, ha kul och slå runt, men inte att de har en sexuell utanför-relation. En annan person tycker att en liten romantisk flirt är helt ok och en tredje person tycker att ett snedsteg då och då, bör kunna accepteras. Hur flexibel vår inställning är, verkar alltså variera. Vad tycker du själv är ok och acceptabelt? Är det vara ok att ha en sexuell relation vid sidan om ett förhållande? Eller skulle du bli Svartsjukans Drama Queen?

Inget svar är faktiskt rätt eller fel. Man får lov att tycka si eller så. Hur flexibel man är, verkar nämligen också hänga ihop med ens ålder. Och ibland kan det till och med vara en kulturfråga. En kvinna som befinner sig i ett månggifte, kan tycka att det är helt ok att mannen är gift med två andra fruar samtidigt, men hon skulle bli vansinnig om mannen inledde ett förhållande med någon helt främmande kvinna.

I dagens samhälle och i våra moderna relationer verkar vi mer och mer börjat acceptera att ha en större flexibilitet till våra relationer och vi verkar kunna acceptera att en annan person faktiskt inte är vår exklusiva ägodel. Förmodligen kommer utvecklingen att fortsätta i samma riktning framöver. Trots att vi alla accepterar olika grader ...