En kalkonsmörgås resa Matspjälkningen

Datum: 23/10-14

Material: Bröd, smör, smörkniv, kalkonskiva.

Utförande: Vi åt en smörgås med smör och en kalkonskiva.

hypotes:

bröd - kolhydorater, smör - fett , kalkon - protein

resultat:

bröd - kolhydrater smör - fett kalkon - protein

Slutsats:

Du stoppar in smörgåsen i munnen och en mekanisk sönderdelning börjar direkt, genom att tänderna tuggar maten och finfördelar den. Även en kemisk sönderdelning börjar då maten blandas med saliv som innehåller enzym som sönderdelar brödets stärkelse till mindre molekyler. De enzymer heter amylas. Maten förs via matstrupen till magsäcken. I magsäcken knådas (mekaniskt) den och blandas med magsaft (kemisk). Magsaften innehåller saltsyra och enzymer som sönderdelar brödets och kalkonens proteiner till mindre molekyler. De enzymerna heter pepsin. Två till fyra timmar efter pressas maten ifrån magsäcken till tolvfingertarmen. Där finfördelar galla fettet i smörgåsen från levern (kemisk). Sönderdelningen fortsätter av kolhydorater, protein och fett med hjälp av bukspott från bukspottskörteln (kemisk). Maten går sedan vidare till tunntarmen där den blandas med tarmsaft. Tarmsaftens enzymer slutför sönderdelningen (kemisk). Av kolhydoraterna blir blir det druvsocker, av proteinerna aminosyror och av fetterna glycerol och fettsyror. Dessa näringämnen tas upp av tarmluddets blod- och lymfkärl som transporterar dom till cellerna via blodet. Näringsämnena är nu tillvaratagna och resten av smörgåsen är väldigt vattnig. Ungefär som välling åker den vidare till tjocktarmen där vätskan sugs upp och tas hand om. Maten är då helt uttnyttjad och kl...