Skottlossningarna i Ådalen

 
 
 
Skottlossningarna i Ådalen 
 

Innehållsförteckning 
 
1. Inledning 
1.1 Bakgrund 
1.2 Syfte 
1.3 Frågeställningar 
1.4 Metod 
2. Undersökning 
2.1 Vad var det som orsakade händelserna i Ådalen? 
2.1.1 Den ekonomiska situationen i Ådalen  
          blir alltmer kritisk 
2.1.2 Den stora depressionen 
2.2 Skottlossningen 
2.3 En milstolpe i svensk historia 
3. Avslutning 
3.1 Resultat 
3.2 Analys/diskussion 
4. Källförteckning 
4.1 Tryckta källor 
4.2 Otryckta källor 
 
 
 
 
 


1. Inledning 
 
1.1 Bakgrund 
År 1930 pågick en konflikt rörande lönesänkningar på ett antal företag i Ådalen, ett område i 
norra Sverige. När isen smälte på våren och nya varor skulle skeppas strejkade många arbetare 
på grund av de låga lönerna. När ?Gérard Versteeg?h, anställde då strejkbrytare för att lassa 
pappersmassa väcktes en ilska bland de strejkande och flera strejkbrytade misshandlades av de 
anställda. Polisen som kallats in för att lösa konflikterna kunde inte stoppa anfallet och därför 
inkallades på länsstyrelsens anhållan en militär styrka på 60 man med syfte att skydda 
strejkbrytarna.  
Den 14 maj samlades 3.000 och 4.000 arbetare för att tillsammans marschera mot 
strejkbrytarnas förläggningsplats i Lunde där militärtruppen väntade. När demonstrationsåget 
anlände öppnade militärerna eld mot arbetarna och fem personer dödades och lika många 
skadades.  Händelserna väckte stor uppmärksamhet bland den svenska befolkningen och delade 
Sverige i två delar där man inte kom överrens om vems skulden var. Händelserna ledde till 
många politiska debatter och några av landets största demonstrationer. Ådalshändelsera har 
spelat en viktig roll i svensk historia och lagt grunden till det moderna Sverige och är därför 
intressant och viktigt att studera.  
 
1.2 Syfte 
Syftet med denna uppsats är att studera och analysera vad det var som hände i Ådalen och vad 
som orsakade händelserna. Även konsekvenser för det svenska samhället kommer att diskuteras. 
För möjligheten att göra detta använde jag mig av olika tryckta och inte tryckta källor som 
presenteras mer ingående nedan.  
 
1.3 Frågeställning 
Tre stycken frågeställningar finns formulerade för denna undersökning: 
1. Vad var det som orsakade händelserna? 
2. Vad var det som hände i maj 1931 i Ådalen? 
3. Vad har Ådalshändelserna haft för betydelse för det svenska samhället? 
 
1.4 Metod
Uppsatsen är en kvalitiativ undersökning. Jag kommer alltså utgå från tre olika texter som jag analyserar och tolkar för att sedan sammanställa resultatet i en uppsats. Jag har valt att använda mig av tre olika källor för att få en så bra bild som möjlig av vad som hände i Ådalen år 1931. Genom att använda mig av flera olika källor minskar jag risken för ett felaktigt resultat då en enskild text kan innehålla felaktig information eller vara vinklad. Negativt med detta arbetssätt är att det finns en risk att källorna motsäger varann och innehåller vitt skild information. Detta skulle sänka reliabiliteten på uppsatsen då man i så fall skulle tvingas välja att skriva utifrån endast en av källorna.  
 
2. Undersökning 
 
2.1 Vad var det som orsakade händelserna i Ådalen? 
När man talar om Ådalshändelserna, och framför allt skottlossningen den 14 maj 1931 är det av 
intresse vad som faktiskt orsakade hädelserna. Vad vad den bakomliggande faktorn och varför 
hände det just i Ådalen och inte någon annanstans i Sverige? Nedan kommer detta att 
presenteras, dels vad som hände under 1800­talet och början av 1900­talet samt vad som hände 
år 1930- 1931 och som blev det startskottet för de dramatiska händelserna som skedde i maj 1931 
i Ådalen.  
 
2.1.1 Den ekonomiska situationen i Ådalen blir alltmer kritisk 
Det första världskriget drabbade landet ekonomiskt trots att Sverige valt neutralitet. Arbetarnas 
reallöner sjönk och med den nya arbetstidslagen 1920 skulle arbetarna få en kortare arbetsvecka 
vilket skulle leda till en minskad lön. Detta skapade många tvister mellan arbetsgivare och 
arbetstagare och fackföreningar med många strejker som resultat. De många tvisterna och 
strejkerna kostade fackföreningsrörelsen stora summor pengar och dess struktur blev därför 
instabil.  
I Ådalen var man beroende av inkomsterna man fick från exporten av framför allt papper­ 
och träproduker. Längs med Ångermanälven låg brädgårdar, pappermassfabriker, lastkajer, 
sågverk, timmerbommar med mera. Alla var de beroende av exporten. Låg­ och högkonjukturer 
kom och gick och i de allra flesta delarna av Sverige lyckades man ta igen efter varje 
lågkonjuktur, men inte i Ådalen. Flera fabriker tvingades lägga ner på grund av konkurs medan 
en annan förstördes i en ångpanneexplotion utan att man hade råd att bygga upp den igen. Många 
arbetare ersattes också av maskiner. Folkmängden i Ådalskommunerna ökade medan 
arbetstillfällerna minskade. Situationen i Ådalen blev allt värre och och värre vilket ledde till att 
en spänd stämning och den ekonomiska krisen blev allt mer påtaglig. 
 
2.1.2 Den stora depressionen 
Den stora depressionen i början av 1930­talet drabbade Ådalsborna hårt och inkomsterna 
minskade drastiskt under hösten 1930. Med anledning av de minskade inkomsterna krävde 
Graningekoncern i Ångermanland lönereduceringar år 1930. Detta ledde till stor upprördhet 
bland arbetarna och startade konflikter mellan arbetstagrna och arbetsgivarna.  
Hösten 1930 bröt en strejk ut på Marmaverken i Hälsingland. Konflikten spreds sig snart 
till Ådalen där arbetare också började strejka. Strejken varade hela vintern och när våren kom 
var lagrerna fulla och man var tvungen att börja exportera varor igen så fort isarna smälte. Därför 
antällde ?Svenska Arbetsgivareföreningen den 13 maj 1931, trots den lokala arbetsgivarens 
avrådan, ett sextiotal strejkbrytare för att lasta pappersmassa vilket upprörde de strejkande 
arbetarna. Ett antal strejkande tåget därför mot hamnen i Sandviken där strejkbrytarna arbetade. 
Strejkarna stormade fartyget och flera av strejkbrytarna misshandlades.  
Läget i Ådalen var nu mer spänt än någonsin och Länsstyrelsen kallade in militär för att 
skydda strejkbrytarna då polisen inte hade tillräckliga resurser för detta. 60 man infanteri och 
beriden träng med kulsprutor kallades in och detta var starten för den blodiga tragedin som vi 
idag framför allt syftar på när vi talar om Ådalshändelserna.  
 
2.2 Skottlossningen 
Den 14 maj 1931 höll Transportarbetareförbundet ett protestmöte mot srejkbrytarna i Frånö 
Folkets hus. I och omkring lokalerna hade 3000­ 4000 arbetare samlats och företrädare för nästan 
hela fackföreningsrörelsen i Ådalen fanns närvarande. Ett beslut om att lägga ner arbetet på 
samtliga sågverk och massfabriker i Ådalen diskuterades men de olika parterna kunde inte ena 
sig. Rykten om ett demonstartionståg spred sig och när mötet drog ut på tiden började de stora 
folkmassorna spontant röra sig mot srejkarbetarnas lokal i Lunde utan att de närvarande på 
mötets vetskap.  
I lunde fattadelänsstyrelsen vid två­tiden att strejkbrytarna skulle tas ur bruk. En man 
skickades ut för att informera demonstranterna om detta innan de nådde Lunde men av oklar 
anledning skedde inte detta. Väl framme i Lunde möttes den stora folkmassan av militären som 
väntade med gevär och kulsprutor. Deras order var att vid order endast skjuta lösa skott. Skarpa 
skott fick endast skjutas på särskild order och i sådana fall skulle skotten avfyras mot marken 

framför folkmassan, inte mot den. Två ryttare försökte blockerade vägen för demonstrationståget 
utan framgång. Arbetarna marcherade på och många kastade stenar mot militären.  
Tumult utbröt och flera militärer skadades när den stora folkmassan försökte ta sig fram. 
Ryttarpratullen avlossade skott mot demonstranterna och när dem var inom 100 meters avstånd 
kommenderade kaptenen eld. Soldaternas order var som sagt att skjuta framför folkmassan med 
det långa demonstrationståget gick inte att stoppa och folk längre bak i ledet pressade på framåt i 
tron om att det bara var lösa skott. Detta uppfattade kaptenen som att folket försökte ta sig förbi 
trupperna.  
Plötsligt slutar skjutandet utan att kaptenen är medveten om varför. Det är en trumpetare 
vid namn Tore Alespong som marcherade med arbetarna och som, när han hörde gevärssalvorna, 
blåste signalen för “eld upphör”. Efter bara några få minuter var skottlossningen över. Fem 
civila, demonstranter och åskådare,  hade dödats och ytterligare fem skadats.  
 
2.3 En milstople i svensk historia 
Trots att skottlossningen i Ådalen endast varade under några få minuter anses den av många vara 
en milstolpe i svensk historia. Händelsen var unik i sitt slag i Sverige då civila demonstranter 
aldrig tidigare skjutits till döds av militären. Händelsen fick mycket uppmärksamhet både i 
utlandet och i Sverige. Många av de största demonstrationerna i svensk historia hölls med 
anledning av skotten.  
Skottlossningen i Ådalen fick omedelbara följder. Rättegångar hölls mot såväl arbetare 
som militär. Befälen som var med och sköt fick endast några dagars husarrest medan flera 
arbetare fick fängelsestraff för upplopp och misshandel. Landshövdingen och polischefen i 
Västernorrlands län blev omplacerade. En statlig poliskår upprättades och ett förbud infördes 
mot att använda militären mot civilbefolkning i fredstid (denna lag har dock ändrats sedan dess, 
idag får man sätta in militär men endast mot terrorister).  
Skottlossningen stora betydelse i historieskrivningen är att det ställde det konfliktfyllda 
20­talet mot det moderna och fredliga folkhemssverige. Skotten bidrog även till att 
arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationen närmade sig vilket banade väg för utvecklingen 
av välfärdstaten och det moderna Sverige. 
 
 
3. Avslutning 
 
3.1 Resultat 
Under 1800­talet och början av 1900­talet drabbade lågkunjukturer fabrikerna i Ådalen hårt. 
Många fabriker och sågverk tvingades lägga ner i samband med lågkunjukturer och när det åter 
blev högkonjuktur fanns inga resurser för att på nytt bygga upp de. Detta ledde till att den 
ekonomiska situation i Ådalen blev allt värre.  

Den stora depressionen i slutet av 20­talet slog hårt mot fabrikerna och fabriksägarna 
tvingades sänka de redan låga lönerna. Detta upprörde arbetarna som började strejka. Man 
anställde strejkbrytare för att ersätta de strejkande arbetarna. När arbetarna fick vetskap om detta 
tågade de mot de strejkbrytarna och många av strejkbrytarna misshandlades.  
Situationen var vid detta laget så illa att polisen inte klarade av att kontrollera arbetarna 
och skydda strejkbrytarna. Därför satte man in en militär styrka på 60 man. Man beslutade även 
att avskeda strejkbrytarna men informationen hann inte fram till arbetarna i tid och 3000­- 4000 
strejkande marscherade mot Lunde. I Lunde möttes de av den militära styrkan som, när de 
lyckades stoppa det marscherande demonstrationståget, öppnade eld. Fem personer dödades och 
ytterligare 5 skadades i skottlossningen. Detta väckte sedan stor uppmärksamhet, både inom 
landet och utomlands. Skottlossningen i Ådalen har bland annat lett till att man infört nya lagar 
om militära styrkor i fredstid samt många demonstrationer och politiska debatter.  
 
3.2 Analys/diskussion 
Skottlossningen skakade om hela Sverige och satte verkligen det konfliktfyllda 20­talet mot det 
moderna och fredliga folkhemssverige. Att militära styrkor tillkallats i samband med 
demonstrationer men att de sköt ihjäl fem demonstranter chockade den svenska befolkningen och 
ledde till många debatter och demonstrationer. Man stiftade en ny lag som förbjöd att man skulle 
kalla in militär mot civila i fredliga tider vilket visar på hur stor inverkan händelserna och de 
demonstrerande (efteråt) hade på staten.  

Skottlossningen skedde år 1931, 17 år innan FNs konvention om de mänskliga 
rättigheterna antogs. Men man kan, trots det, reflektera över hur händelserna hade brutit mot de 
mänskliga rättigheterna om detsamma skett idag. Man bröt till exempel mot artikel 23.1: Var 
och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande 
arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.” samt artikel 23.3: Var och en som arbetar 
har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller 
hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel 
för socialt skydd. De arbetande i Ådalen arbetade för en extremt låg lön och de som var 
arbetslösa fick inte tillräckligt stor hjälp från staten för att ha råd med mat, kläder och bostad. 
Man bröt även mot artikel 20.1: Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och 
sammanslutningar. De strejkande arbetarna hade visserligen misshandlat flera strejkbrytare 
men demonstrationståget mot Lunde var fredligt och militären hade ingen som helst rätt att 
skjuta mot arbetarna. Hade skottlossningen skett efter att de mänskliga rättigheterna antagits 
hade konsekvenserna blivit större och händelserna hade fått mer uppmärksamhet i utlandet. Man 
skulle kunna tänka sig att FN skulle göra en utredning gällande vad som skett och att händelsen 
skulle uppröra många politiker och andra människor utomlands.  

Skottlossningen är något unikt i historien och jag tror att vi skulle kunna lära från den. 
Händelserna har visat hur mäktig och ostoppbar en upprörd folkmassa kan vara och vikten av 
god k...