Innehåll

Palliativ vård filosofi och historia. 2

God Palliativ vård. 3

Anhöriga. 4

Palliativ vård för demenssjuka. 4

Palliativ samtal och bemötande i vården.. 5

Diskussion.. 6

Referenser. 7

Palliativ vård filosofi och historia

Begreppet hospice uppkom under medeltiden och betyder härbärge för pilgrimer. Historiskt sätt fanns då ett samband mellan kyrkan och hospice. Palliativ vård beskrivs ha sitt ursprung från hospicerörelsen. Ordet palliativ uppkom ur det latinska ordet pallium som betyder mantel och står för lindrande av lidande. Palliativ vård är ett förhållningssätt som har till syfte att förbättra livskvaliteten för patienter och deras anhöriga som möter problem relaterade till en livshotande sjukdom. Det innebär att förebygga och lindra lidandet Genom tidig upptäckt samt väl genomförd bedömning kan smärta och andra fysiska och psykosociala problem behandlas. Palliativ vård bejakar livet och ser döden som något naturligt. Döden ska inte skyndas på eller uppskjutas.

Palliativ vård uppstod på 1960-talet av Cicely Saunders. Hon såg hur dålig vård dem döende patienterna fick, så hon ville göra den bättre. Hon träffade en patient som donerade en stor summa pengar till henne så att hon kunde öppna ett Hospice i London (Christophers Hospice). I Sverige var Barbro Beck-Friis en tydlig pionjär i och med skapandet av den sjukhusanslutna hemsjukvården i Motala i början av 1970-talet. Hon beskrev det som att ha sjukhusets säng i patientens hem. (Strang, 2012) 

”Du betyder något därför att Du är DU

Du betyder något till det sista ögonblicket

i ditt liv, och vi skall göra allt vi kan för

att inte bara hjälpa dig att dö i frid utan

även leva tills du dör”

Dame Cicely Saunders

St. Christophers Hospice

London, 1961

God Palliativ vård

God palliativ vård bygger på 4 hörnstenar

·         lindring som smärta, illamående, oro

·         Professionellt samarbete

·         kommunikation och relation

·         stöd till närstående

Grundtanken med palliativ vård är att dem sjuka ska få avsluta sitt liv i trygghet, få en god och fridfull död. Minska lidande, främja livskvalitet och att få leva ett så normalt liv som möjligt den tid som finns kvar. Se människan och inte bara sjukdomen!

En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån en helhets perspektiv. Ett bra palliativ vårdteam är viktigt, dem består vanligtvis av sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, präst, diakonissa, psykologer, kurator, sjukgymnast och arbetsterapeut. (Strang, 2012)

Låta den sjuka få vara med och bestämma vart han/hon vill vårdas fram till döden. Palliativ vård behövs inte utföras på en vårdavdelning, om den sjuke vill vårdas i sitt hem så kan dom få hjälp av ASIH(avancerad sjukvård i hemmet), men det finns speciella palliativa avdelningar runt om i landet och även hospice. (Strang, 2012)

Jag själv har jobbat på en palliativ avdelning inom kommun. Jag tänkte först att det skulle vara jobbigt och svårt att jobba på en avdelning där vårdtagarna väntar på att få sluta sitt liv, men jag såg något fint i det. Att få vårda någon i livets slutskede kändes som en betydande roll, att få lära känna personen och vad den hade för behov och att få göra vardagen så betydande som möjligt var en härlig känsla. På avdelningen bodde det max 10 st. patienter, alla var i olika stadier i sina sjukdom och i olika åldrar. Många av patienterna hade cancer men vi hade patienter även som hade KOL, Wilsons sjukdom och Alzheimers. Vissa patienter fick man en speciell relation till. Men det var inte bara vårdtagarna vi hjälpte, ofta fanns det någon anhörig som behövde prata av sig, få information m.m. Att ta tid att sitta ned med anhöriga och lyssna är en viktig bit i palliativ vård.

Anhöriga

Anhöriga eller närstående kan ofta känna oro, känna skuld, det kan vara för jobbigt att vara ifrån sin make/maka. Ensamhet är också nått som dom ofta känner. En del undviker helt att visa känslor för dom anser att dom inte kan visa det pga. Att den sjuke har det så mycket jobbigare. Andra kan bli ivriga att hjälpa till att ta hand om den sjuke och vissa undviker kontakt och tar avstånd för att det blir för jobbigt att se den sjuke. Att handla så är normalt och ett eget sätt att hantera allt det jobbiga. Anhöriga är också i behov av stöd det kan vara allt från känslomässigt stöd, praktiskt stöd eller bara få känna trygghet. (anhörig, 2014)

Att känna att någon tar sig tid och lyssnar och bekräftar är viktigt. Personalen finns ofta tillhands om någon anhörig vill prata. Ibland vill närstående ha information om hur vården ser ut, sorgen, döden m.m. det är viktigt att personalen frågat om hur patienten vill ha det den dagen dom dör. T.ex. om religion, om närstående vill vara med att sköta den avlidne, vilka kläder han/hon ska ha, om präst eller diakonissa ska komma.

Ibland behöver man kanske bara fråga hur dem mår och hur dem klarar situationen. (Strang, 2012) 

Palliativ vård för demenssjuka

Palliativt synsätt är viktigt redan från tidig fas i demenssjukdomen till livets slut. Vi kan lindra symtomen men inte bota. De fyra hörnstenarna inom demensvård är symtomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. (Svenskt Demenscentrum, 2008)

Den palliativa vård filosofin ser lika ut även inom demens. Det som är viktigt är att nu är vårdtagaren oftast på ett demensboende och då är det ju viktigt att personalen på demensboendet har kompetens och erfarenhet av att vårda demenssjuka. När vårdtagaren inte kan själv säga om han/hon har smärta så är personalen viktig. Dem känner ju vårdtagaren bäst och kan då tolka om han/hon har smärta. Att använda sig av taktil massage, TENS och stillsam musik har visat sig ha positiv inverkan i livets slutskede. (Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012–2014) Den palliativa vård filosofin innebär att man som vård- och omsorgspersonal anammar ett medvetet förhållningssätt mot omsorgstagaren och dennes närstående som kommer till uttryck i ett strukturerat och målinriktat arbetssätt. En förutsättning är att alla i det professionella vårdteamet runt omsorgstagaren arbetar utifrån en gemensam helhetssyn på omsorgstagaren.

Att vara uppmärksam på vårdtagarens välbefinnande är en av de fyra hörnstenarna inom den palliativa vård filosofin. Läkemedel är inte alltid den bästa lösningen för vårdtagarens besvär. Har man svårt att komma till ro kan istället god vård och omsorg i form av en stunds fotmassage före insomnandet på kvällen, en möjlighet att komma ut en stund på dagen eller medverkan i någon aktivitet skänka personen en naturlig trötthet på kvällen. Kunskap om personen, sjukdomen och hur den personen reagerade på obehag. Livshistoria är viktigt för att kunna ge en så god vård som möjligt. Att ha en levnadsberättelse är ett bra verktyg för att lära känna personen, på så sett kan man uppnå bästa möjliga livskvaliteten. Här är anhöriga ett bra hjälpmedel, dom vet ju hur personen var innan han/hon blev sjuk. Att ha saker i sin närhet som påminner om hur det var förut. T.ex. genom fotografier m.m. att få dricka kaffe på fat med en sockerbit i munnen kan vara livskvalitet, känna kaffelukt…

I tidig palliativ fas hos demenssjuka så är behandling med läkemedel se till att personen får en så bra vardag som möjligt och att dom får känna sig behövd. I senare palliativ är det lindra smärtor, oro, ängslan som är i fokus. Men även att stödja, att se till att den sjuka får avsluta sitt liv i trygghet, få en god och fridfull död.

Palliativ samtal och bemötande i vården

2014-09-29 var jag på en föreläsning inom jobbet, samtal och bemötande i vården inom palliativ vård, Föreläsare (Nordin & Norberg, 2014). Dom tog upp viktiga saker man bör tänka på som vårdare när man bemöter en svårt sjuk person. Vikten av hur man samtalar med patienten och anhöriga på ett etniskt och professionellt sätt. Både patienter och anhöriga har ofta stort behov av att prata och har ofta många frågor kring sjukdomen, livets slutskede, vad kommer att hända m.m. Här gäller det att ha en professionell förhållningsätt, att ha kännedom av kunskap, empati och självkännedom. Att få sitta ned och prata om det som känns svårt, kan göra att man ser livet med nya ögon. Man kanske bara har ett tag kvar att leva. Har man hunnit med allt man ville göra i livet eller är det något ogjort? Ibland kan patienten ha önskan om att få göra en sak en sista gång innan man dör. Det är oftast inget stort som att fara utomlands utan små saker som att få träffa sitt älskade husdjur, få äta en mjukglass, få doppa fötterna i havet en sista gång… SE MÄNNISKAN OCH INTE BARA SJUKDOMEN!

 Diskussion

Jag själv anser att Palliativ vård har blivit bättre med åren. Dom flesta undersköterskor som har fast anställning får gå utbildningar genom arbetet som t.ex. palliativ vård bas och påbyggnad, demens bas och påbyggnad. Vi har på så sett mer kunskap. Jag tycker också att patienter/brukare har mer valmöjligheter än vad dom kanske skulle ha haft för 10 år sen. Att ge varje patient förutsättningar att uppnå optimal livskvalitet. Vi har mer kunskap om skötsel av hud, förhindra tryckskador. Vi har mer struktur hur vi ska agera runt den döende personen. Man är inte rädd att prata om döden utan kan samtala om den på ett naturligt sätt. Jag tycker att det är viktigt med självbestämmande men att det inte att det inte alltid är lätt att genomföra. Att jobba med en palliativ förhållningsätt tycker jag borde göras på alla boenden. Symtomkontroll, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Är viktiga bitar vare sig om du jobbar på en palliativ avdelning eller ett äldreboende. På min arbetsplats så jobbar vi mycket med rehabilit...