De 5 världsreligionerna

5 religioner i en och samma stad

Likheter och skillnader mellan världsreligionerna

GUDAR

Alla religioner förutom Buddismen tror på en eller flera gudar. Judendomen, kristendomen och islam tror alla på en enväldig religion, det kallas för monoteism, medan man i Hinduismen tror på fler gudar som har olika egenskaper och det kallas för polyteism. I kristendomen kallar man guden för Gud, i islam för Allah och i Judendomen Jahve (Studi.se). Några exempel på gudar i hinduismen är Brahma, Vishnu och Shiva. I Buddismen finns det inga gudar eftersom att Buddha(deras förebild, istället för en gud) menade att det var meningslöst att rikta tron mot någon gud, det finns däremot gudomliga makter och andar hos oss, men de kan inte hjälpa någon (Berlin & Ring, 2012) (klass00.weebly.com).

HELIGA SKRIFTER

En sak som alla religioner har gemensamt är att alla har någon typ av helig skrift där det står hur man ska leva enligt deras religion. Buddismen har flera skrifter, men Tipitaka som består av de tre korgarna är den viktigaste. Hinduismen har också flera skrifter, men de mest kända är Vedaskrifterna. Precis som hinduismen och buddismen har judendomen också många skrifter, men de absolut viktigaste är Tora och Tanakh. I kristendomen och islam har man inte så många olika skrifter som anses vara heliga, det beror på att de är de yngsta av de fem världsreligionerna, men den viktigaste inom islam är Koranen och i kristendomen är det bibeln som innehåller gamla och nya testamentet. Judarnas Tanakh innehåller gamla testamentet, precis som de kristnas Bibel. Det beror på att kristendomen är framvuxen ur judendomen (klass00.weebly.com) (Filippa & Ebba, 2014).

ABRAHAMITISKA RELIGIONER

De tre Abrahamitiska religionerna är Judendomen, Kristendomen och Islam, vilket innebär att de har samma stamfader, Abraham. Gud gav ett löfte till Abraham som innebar att ett stort folk skulle följa honom till Kanaans land(numera Israel) om han valde att tro på Gud som den enda existerande guden. Abrahams fru Sara, kunde inte få barn i början, så då fick Abraham istället barn med deras tjänsteflicka Hagar. Deras barn kom att heta Ismail och blev sen stamfader ”två” för islam. När Abraham sedan var runt 100 år gammal fick han ett till barn med sin fru Sara. Guds löfte skulle gå i uppfyllelse i takt med att Isak föddes och blev Judendomens ”andra” stamfader. I bibeln står det tydligt att båda sönerna var lika viktiga, att både Ismael och Isak skulle leda två stora folk. De Abrahamitiska religionerna är väldigt lika pga. att de har samma stamfader, Abraham, ett exempel på en likhet är att inom alla tre religionerna tror man att det var Gud som skapade världen (Studi.se). En annan likhet mellan islam, kristendom och judendom är att fastan existerar. I kristendomen är den viktigaste fastan den som är i 40 dagar innan påsk, i islam fastar man under fastamånaden Ramadan och man fastar under ett dygn vid försoningsdagen i judendomen (Religion, enande eller delande, 2011). Den största skillnaden mellan de Abrahamitiska religionerna är synen på Jesus. Enligt de kristna är Jesus Messias Guds son, medan de som är judar fortfarande väntar på Messias och tror att Jesus bara var en profet bland mängden. Muslimerna(islams anhängare) tror precis som judarna att Jesus var en profet. Fast inom islam tror man också att Jesus var Messias som de kristna, men dock så tror man inte på att han var omänsklig (klass00.weebly.com).

LIVET EFTER DÖDEN

Kristendom, islam och judendom tror alla att man föds, lever och dör. I judendomen så finns det inget helvete att komma till om man har gjort dåliga handlingar som man inte fått förlåtelse för utan man kommer till himlen och får evigt liv i vilket fall. I islam och kristendomen finns däremot både himmelriket och helvetet (Katolik.nu), skillnaden mellan de är att i kristendomen räcker inte bara en tro på att Gud finns utan man måste också tro att Jesus var Guds son. Inom hinduismen och buddimen däremot så har de samsara, ett evigt kretslopp, vilket innefattar att man föds, lever, dör och återföds. I båda religionerna vill man dock inte hamna i reinkarnationen(återfödelsen). I buddismen vill man uppnå Nirvana, vilket innebär att man slipper återfödas, då har man levt ett perfekt liv utan några dåliga handlingar. I hinduismen vill man uppnå Brahman, man blir ett med världssjälen. Precis som med buddismen har man levt ett liv utan några dåliga handlingar om man lyckas uppnå Brahman. Uppnår man Brahman eller Nirvana är man fri och slipper återfödas (klass00.weebly.com) (So-rummet, 2015).

KRISTENDOMEN

Inom kristendomen finns det tre olika inriktningar, protestantiska, ortodoxa och katolska kyrkan. Eftersom det är samma religion så finns det många likheter, t.ex. tron på Jesus, men det finns också en del olikheter, några av dem tar jag upp här nedanför.

De tre inriktningarna har olika åsikter om förebilder. Ortodoxa och katolska troende har helgondyrkan och protestantiska troende har inte någon helgondyrkan. För ortodoxa och katolska är helgon viktiga och de tillber helgonen. Det är så i protestantiska tron eftersom att Martin Luther tyckte att helgondyrkan var fel eftersom det inte står något om helgon i bibeln. Katolska kyrkan ser även påven som en förebild. Påven som bor i Rom är ledare för katolska kyrkan i hela världen. Han är Jesus ställföreträdare på jorden likt en vikarie eller ersättare för Jesus. Den ortodoxa och protestantsika kyrkan accepterar inte påvens överhöghet och tycker inte att det räcker att tro. Sakrament finns inom alla tre inriktningar. Däremot finns det olika antal och olika namn på dem. Inom den katolska och ortodoxa kyrkan finns det 7 sakrament ,men i den protestantiska kyrkan finns bara två, dopet och nattvarden. Detta är för att resten av sakramenten antingen anses oviktiga eller är de inte nämnda i Bibeln. De heter sakrament i den katolska och den protestantiska tron men det heter mysterier inom den ortodoxa tron. De heter mysterier för att man får kontakt med gud på ett mystiskt som vi människor inte kan förstå. Dopet och nattvarden utförs samtidigt inom den ortodoxa kyrkan, alltså när ett barn döps konfirmeras det också(Andersson, Linder, & Gunnarsson, 2014, s. 23).
 

 Problem, lösningar och etik

ABORT
Ett problem som uppstår är om en barnmorska vägrar att göra abort pga. att hen är pliktetiker och följer reglerna inom sin religion noggrant. Då Sverige har religionsfrihet, som bl.a. innefattar att man får offentligt utöva sin religion(då ska man ha rätt att följa regeletiken inom sin religion),tycker inte jag att man borde ta så allvarligt på detta problem,  en lösning kan vara att ha en annan barnmorska som utför aborten. En nackdel är att det kan uppstå ett annat problem på sjukhuset, helt plötsligt vägrar alla anställda barnmorskor att göra abort. En nackdel för sjukhuset som inte kan utföra aborter, sämre ekonomi och mycket kritik, för att slippa den kritiken får man se till att ha en anställd barnmorska som inte vägrar att göra aborter. En fördel för sjukhuset, mindre personer att vårda gör att man kan lägga ner mer energi på de som verkligen behöver hjälpen. I frågan om det är okej att vägra en abort pga. sin religion säger jag ja, eftersom man inte ska behöva göra något som inte stödjer normerna i ens religion, å andra sidan bli det krångligare för sjukhuset att anställa barnmorskor. I fallet om man ska anställa en barnmorska som inte gör aborter tycker jag det handlar om konsekvensetik; i Sverige har vi religionsfrihet så jag tycker inte att sjukhuset skulle kunna ha så mycket mer att säga till om och blir de inte nöjda får de väl lösa problemet genom att inte anställa barnmorskor som inte gör abort. Men å andra sidan kan jag tycka det är dumt då det är brist på sjuksköterskor i Sverige och eftersom en barnmorska är utbildad sjuksköterska i grunden vore det bara ett dumt val av sjukhuset. Man kan ju istället låta barnmorskan jobba som sjuksköterska. Sjukhuset kanske ändå väljer att avskeda barnmorskan pga. avsiktsetiken. De känner nog att hen borde få chansen att jobba som barnmorska där folk accepterar abortvägran, tyvärr så får detta dåliga konsekvenser då barnmorskan blir sur, men sjukhuset utförde en god handling då syftet var gott.

BÖN

Ett problem som uppstår är bönen i samhället. En kille som är muslim bad i skolan en gång på en matta och en lärare sa till att han inte fick, varför får inte han be om jag som kristen kan sitta och be överallt, bara för att de har bestämda tider och det syns betydligt tydligare när de ber, ska de inte ha rätten till att be som oss kristna? På vår skola har vi ett bönerum för kristna, en lösning skulle vara att de andra religionerna också fick var sitt, eller en annan alternativ lösning skulle kunna vara att ingen religion har ett bönerum alls. Det mer rättvist och jämt fördelat. Tyvärr så finns fortfarande problemet kvar att muslimerna inte kan be i skolan då de har speciella normer om hur de ska be tillskillnad från oss kristna. Man skulle kunna säga att då får ingen be på skoltid, men som sagt vi som är kristna kan be utan att någon fattar att vi ber. Då får ett problem till, orättvisa. Är det inte meningen att vi ska kunna ha samlevnad och visa respekt mot andra. Jag tror att Sveriges skolor fortfarande är allt för kristna och det är därför det uppstår orättvisor gentemot de andra religionerna, å andra sidan så har vi religionsfriheten i Sverige och därför anser jag att man har en solidaritet över hur det ska gå till i skolorna. Lösningen som faktiskt gör att vi är steget närmre en bättre samlevnad är att vi har elevråd på skolorna där elever får tycka till och lyfta fram sina åsikter. Av detta drar jag slutsatsen att man ska respektera människors kultur och frihet att tro på vad de vill, därför skulle jag vilja att alla skolor i Sverige låter bli att hålla sin kristna status utan är med neutral. Jag menar inte att man ska ta bort de kristna högtidsloven vi firar utan att man välkomnar flera religioner och att man visar empati för andra människors tro. Jag vill även trycka på att som kristen borde man visa respekt mot muslimerna som inte får be i skolan och undvika att göra detsamma som en protest mot skolan.

Samband

Varje land har en religion och ett styre som påverkas av vilken religion landet har, t.ex. Sverige är en demokrati och en monarki, kungen i Sverige måste vara lutheransk kristen och när man ska ha val i Sverige påverkas utefter våra kristna högtider. De flesta krig som har existerat eller existerar ligger i grund och botten oftast hos någon religion och ofta i ett land som har diktatur. Många av de krigen påbörjas pga. att olika folkgrupper i olika religioner inte har samma åsikter om saker och ting, vilket gör att folk börjar bråka. En del av krigen blir stora och långa med många dödsfall och påverkade städer. Samtliga av de stora krigen får ofta många konsekvenser, t.ex. ekononomiska problem eller att allt i en stad är förstört(mat och boende). Man blir inte lika säker på vilken religion man ska tillhöra då man kan bli dödad pga. vad man tror på. Ett ypperligt exempel på detta är andra världskriget. Hitler var Tysklands makthavare och han manipulerade hela folket om att judar var hemska och ville alla ont. Därför sa han att alla judar skulle dödas, bl.a. genom att gasa ihjäl dem. Mellan åren 1939 och 1945 var kriget igång och involverade många länder i världen. Kriget ledde till ca 70 miljoner döda och väldiga ekonomiska problem pga. alla pengar som hade gått åt under kriget på t.ex. vapen. Efter andra världskriget ville man rikta in sitt fokus på fred i Europa och därför bildades EU(Europeiska Unionen). Via EU kan man arbeta på ett enkelt sätt för att värna om människornas rättigheter och respekt till andra för att försöka skapa fred ute i Europa. Ytterligare ett exempel för att det inte ska uppstå krig är via FN(Förenta Nationen). De länderna som är medlemmar i FN hjälper varandra om det skulle uppstå krig, man samarbetar för att få fred. Man kan säga att EU och FN hjälper till att utbilda folk om de hemska grejer som faktiskt kan se, så att andra världskriget aldrig kan ske igen. Att Hitler ens lyckades manipulera stora folkgrupper om att judar var hemska berodde helt enkelt om för lite kunskap om mänskliga rättigheter.

Alltså är mitt samband mellan politik, ekonomi, religion och utbildning. Eftersom Tyskland styrdes av Hitler som inte gillade judar. Politiken i ett land påverkar med andra ord vilken/vilka religioner som är okej att utöva i landet och eftersom Tyskland var en diktatur bestämde Hitler. Flera miljoner kronor gick åt till att transportera judar till lägren så de sedan kunde dödas, med vapen eller gas som också kostade pengar. Därför påverkade det i sin tur ekonomin. När EU/FN sedan bildades gjorde de så folk fick information, de fick kunskap, utbildning om kriget, varför man inte ska vara självisk och hur man ska bete sig mot andra människor så något sådant aldrig sker igen. Pga. utbildningen vi har fått efter kriget har politiken påverkats, Tyskland är demokrati och folket får rösta, man kontollerar ekonomin bättre och numera har man rätt att ha vilken religion man vill, religionsfrihet.

Källresonemang

varldsreligonerna.weebly.com- En blogg som är skapad av två tjejer(Filippa och Ebba) som 2014 gick i årskurs sex och hade ett skolarbete om världsreligionerna. Syftet med bloggen är att presentera fakta utan tjejernas egna åsikter. En till fördel med denna källa är att den skrevs 2014 och ä...