Utopier & Dystopier

11450 visningar
uppladdat: 2015-12-16
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Utopier & dystopier

 

Dystopier är ungefär som en mardrömsvärld, mardrömsvärldarna har förändrat med tiden tillsammans med människors rädslor för olika saker. Hungerspelen (2008-2010) av Suzanne Collins en nutida dystopi, hur skiljer sig den från äldre dystopier? Och hur såg människors drömvärldar ut förut? Alltså deras utopier, som är motsattsen till dystopi. Och hur ser de ut idag?

 

Boken Utopia (1516) av Thomas More brukar ses som startskottet för den litterära utopigenren. More beskriver en ö med imponerande städer, välbildat folk och en stark gemenskap och omsorg om samhället. Texten är nästan 500 år gammal och skiljer sig mycket från de utopier som vi ser idag. Under de senaste 100 åren är det nästan inga utopier som har varit på boktopplistorna, utan det är dystopier.  Utopierna har silats bort och ersatts med dystopier som kritiserar samhället. 1984 (1949) av George Owell som handlar om Winston som lever i ett framtids samhälle där staten övervakar sin befolkning hårt är en av de många dystopier som skrevs runt andra världskriget. Owells kritik var riktat mot Nazityskland och Sovjet som övervakade sitt folk. Rädslan för övervakning är något som idag är lika aktuellt som då.

 

Samhällskritik finns inte bara i dystopier, det finns i utopier också. Men de olika sätten att förmedla kritiken skiljer sig åt. I dystopier visar man hur hemsk framtiden kommer att se ut om det tex fortsätter som det är nu eller om någon eller något parti skulle komma till makten. Utopier är lite mer som konstruktiv kritik där man visar hur man ska göra för att samhället ska bli perfekt. Dystopiernas uppgift är oftast inte ett underlag för hur ett samhälle ska byggas, utan kritik mot det som redan existerar. De skrivs ofta som en reaktion mot samtiden. Men i Mores Utopia är den sociala biten nästan en motsatt till dåtidens England. Gränsen mellan en utopi och en dystopi kan vara hårfin. “Den enes utopi är den andres dystopi” sägs ofta om de idealsamhällen som målas upp. Det räcker inte med att alla vill förverkliga ett idealsamhälle, de måste enas om en gemensam dröm. Det flesta utopier som syns idag är ofta politiska. Ett krav som ofta ställs på utopier är att den ska vara helt skild från det nuvarande samhället och byggt på nya grunder. Att ett samhälle skulle kunna förändras så mycket genom en gradvis utveckling är inte så sannolikt. Skiftet måste ske genast genom en revolution. Ett exempel på en politisk utopi i det moderna samhället skulle jag säga är kommunism. Det är såklart inte en utopi för alla men visionen hos kommunister kan ses som utopisk. De har tankar om stater med egendomsgemenskap, så som More hade i Utopia. Det finns också en gemenskap och förstånd hos folket, något som inte alltid känns igen i det verkliga livet. Förutom de likheterna så drömmer man om att staten tillslut ska försvinna vilket känns typsikt utopiskt att inte behöva en stat. Det är dock något som ingen kan påstå ska ha skett ännu. Även om utopiers innevånare verkar lyckliga kan man ana att regimkritik i utopier inte skulle vara något som får förekomma. Det känns som att folket i utopier inte alltid är helt mänskliga. Ännu vanligare, och förmodligen lättare, är att bygga upp dystopier istället. Det tror jag för att det är lättare att finna en gemensam mardröm än en gemensam dröm.

 

Owells I984 var starkt påverkat av andra världskrigets förstörelse och regimer. Det var inte många som hade hopp om en bättre framtid under de åren, vilket man ser är en tydlig skillnad mellan dåtiden och dagens dystopier. En känd dystopi idag är Hungerspelen, som börjar med ett samhälle där makthavarna vill skrämma folket genom att hålla i tävlingar där den som vinner är den enda som överlever. Men berättelsen slutar inte i misär, det slutar med att en ensam hjältinna ifråga sätter makthavarna och leder en rörelse som tvingar makthavarna att avgå. De flesta dystopier idag slutar med att en hjälte eller hjältinna gör revolt och skapar ett nytt bättre samhälle. Det visar att man idag har en större tro på att man kan klara av svåra uppgifter än vad man hade tidigare, speciellt runt andra världskriget. Övervakning är ett centralttema i 1984. Övervakning och kontroll från staten är något som återkommer i dystopier från alla tider.

 

I en utopi är det vanligt att texten är skriven av en iakttagande berättare, så som i Utopia. Man får aldrig veta hur människorna tänker eller känner sig. Därför kan de vara svårt att bygga upp en utopi som verkligen skulle funka eftersom man sällan ser från folkets perspektiv, utan bara från makthavarens perspektiv. Men begreppet utopi betyder just att det är en ouppnåelig dröm, det är antagligen därför de politiska utopierna inte fungerar. Dystopin 1984 är skriven utifrån tredje person. Vi får följa karaktärens tankar och känslor, vilket är mycket vanligt i dystopier. Meningen med en dystopi är att vi ska känna oss rädda, därför är tankar och känslor hos karaktärer ett mycket bra verktyg att förmedla rädsla med. Dystopier tar ofta upp hur människor beter sig och hanterar olika situationer, medans utopier kan var mer “ytliga” i sina beskrivningar om världen. Någon som utelämnas i 1984 är tillbakablickar, vilket kan vara både positivt och negativt. Om meningen med ens dystopi är att kritisera samhället så tror jag att tillbakablickar till tiden precis innan det blev en mardröms värld skulle vara klokt. Då får läsaren tydligt veta om vad som gick fel och kanske kan motverka det. Men att inte ha tillbakablickar kan också vara bra. I 1984 framgår det att huvudkaraktären inte minns sin barndom eller hur det har varit tidigare, det ger läsaren stor obehaglighets känsla och rädsla. I utopier som ofta är iakttagande berättelser finns sällan tillbaka eller framåtblickar. Som jag har nämnt i tidigare stycke så har ofta moderna dystopier ett lyckligt slut. Det är också vanligt att man kastas direkt in i en händelse, vilket också stämmer med mitt tidigare exempel Hungerspelen. Miljöerna i båda berättelserna beskrivs tydligt eftersom man vill visa hur hemsk eller fantastisk världen är. En annan likhet är de tema som förekommer i utopier och dystopier. I utopier förekommer ofta frihet, jämställdhet och gemenskap medans det ofta i dystopier förekommer motsattsen alltså övervakning, ojämlikhet och fientlighet.

 

Jag tror att både dystopier och utopier kan vara viktigt för människor då båda två ka...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Utopier & Dystopier

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2016-01-09

    prosit!

Källhänvisning

Inactive member [2015-12-16]   Utopier & Dystopier
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=59708 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×