New age (Religion 2 på Hermods 2016)

a) Vad menas med New age? Beskriv huvuddragen inom New age-rörelsen. Ta upp och förklara några centrala begrepp som förknippas med New age.

Hur ser framtiden ut för New age och de nya religiösa rörelserna? Tror du att de är här för att stanna eller kommer deras popularitet att minska? Diskutera. Motivera ditt svar. (Ditt svar bör omfatta 100-200 ord)

b) Beskriv synen på vad som händer efter döden enligt New Age. Jämför med de abrahamitiska och indiska religionerna. Vilka likheter och skillnader finns det? (Ditt svar bör omfatta 100-200 ord)

c) Diskutera utifrån en egenformulerad fråga eller ett egetformulerat problem vilka för- och nackdelar det finns med New age-rörelsens tro. (Ditt svar bör omfatta 100-200 ord)



Svar från studerande:

a)
New age är inte en enhetlig religion utan ett samlingsbegrepp för åtskilliga tankeströmningar och riktningar. Termen användes redan 1809 i William Blakes förord till Milton: ”...when the New Age is at leisure to pronounce, all will be set right”. Namnet syftar på att en ny tidsålder börjat då solen har gått från att stå i fiskarnas tecken till att nu stå i vattumannens under vårdagjämningendå allt ska präglas av harmoni och fred.

1875 grundade Filosofen Helena Blavatsky tillsammans med journalisten Henry S. Olcott och William Q. Judge institutionen the Theosophical Society (Theos – grekiska ordet för Gud som vanligen används i de ursprungliga manuskripten av Nya Testamentet, och Sophos som betyder vis eller lärd) i New York. Institutionens trosläror som använde sig av begreppet grundar sig på texter från Buddhismen och Brahmanismen. Den äldre teosofin utvecklades redan mellan 1510-talet och 1910 talet men den modernare versionen är en esoterisk lära (från grekiskans iso, inuti och ter som har med motsättning att göra) vilket anspelar på hemliga sällskap och kulters fördolda och hemliga läror.

Senare har idéströmningen med österländskt influerade rörelser växt fram under 1960-och 70 talet då de inblandade satte sig emot en själslös samhällsutveckling, och även spiritism från äldre traditioner har hört till inriktningen på hur man kan komma i kontakt med andevärlden (kopplingar finns även till gammal folktro). Utanför den bestämda teosofin saknar New age skrivna läror och bestämda auktoriteter. Det finns emellertid exempel på nyandliga organisationer och nya religiösa rörelser med koppling till New age som ofta styrs av en karismatisk ledare och kräver medlemskap ( http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:120088/FULLTEXT01.pdf avsnittet Centrala begrepp)

Egna vägar till andlig hälsa och kunskap kan dock inom nyandligheten nås genom massage, kristallterapi, akupunktur etc. Man är inom New age övertygad om människans förmågan att läka både fysiska och psykiska åkommor enbart genom tankens kraft.

I alla slag av New age finns tanken om inkarnation och den kosmiska helhetens ingående i allt i tillvaron. Man talar ofta om ett energisystem eller medvetande som man vill komma närmare. Detta betraktelsesätt kallas för holism och går ut på att helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext (Wikipedia).


Vad gäller framtiden för New age och de nya religiösa rörelserna så är de liksom alla religioner "arkiverade", och i vår mediala tid är kunskapen som finns om den inte svårtillgänglig. Eftersom alla rörelser har förmåga att sprida och blanda sig med andra delar av samhället och nyandligheten är så pass obestämd så är den nog också än mer lätt att ta till sig och tillämplig för fler. När den verkar grunda sig på positivt tänkande och god hälsa är det kanske också närmare till en positiv inställning.



b)

Inom New age förekommer alltid tanken om reinkarnation, men till skillnad från hinduismens reinkarnation finns ingen negativ återfödelse utan man menar inom New age att varje återfödelse garanterar ny kunskap och visdom. Återfödelsen är individuell och direkt eller självstyrt till skillnad från de abrahamistiska religionernas uppfattning om dom och väntan på ingående i paradiset eller fördömande till helvetet med de andra som finns där. I Islam är tron på Gud det avgörande men hela jordelivet är en prövning för livet efter detta, och inom kristendomen hur man betett sig och handlat. Bibeln ger inga klara svar på vad som händer med ens medvetande efter döden (http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/efterdod.htm)
Den talar däremot på flera ställen om döden som en sömn (Job 14:12, Dan 12:2, 1 Kor 11:30), den säger att "de döda vet ingenting" (Pred 9:5) liksom att "stoftet vänder åter till den jord det kommit ifrån och anden [dvs livet] vänder åter till Gud som gav den" (Pred 12:7).

Vidare tänkte de första kristna på döden som en skilsmässa mellan själ och kropp:

Gnostikerna menade att döden var en befrielse ur kroppens fängelse, men de kyrkliga författarna, som bekämpade gnostikernas åskådningar, trodde att själen lämnar kroppen i döden. Idag tror man att tiden upphör att existera efter döden och att det finns ett evigt, oförstörbart liv, som aldrig kan dö. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Livet_efter_detta)


Inom judendomen vill man främst koncentrera sig på livet här och nu eftersom man inte med säkerhet vet vad som kommer att hända i framtiden eller efter döden; ett ovisst skuggrike nämns där alla hamnar och ett helvete för vissa som varar i tolv månader. De kan också leva kvar i de levandes minnen.


C)

Jag såg nyligen ett videoklipp om hjärnscanning och hur olika preparat påverkar olika huvuden så olika att konsekvenserna kan bli ödesdigra om ett visst preparat intas istället för ett annat som av godtycklighet i brist på bättre vetande ofta händer inom vården och kan medföra livsavgörande konsekvenser. Hursomhelst gjorde jag associationer till den lättanpassliga nyandliga rörelsen då läkaren la fram en anekdot om en deprimerad kvinna som tog prozac och verkade må bättre, följde gladeligen med strömmen, till hon en dag utan vidare och utan att tänka sig för förrän i efterhand blottade sig för en man som slumpvis körde förbi i sin bil och visslade på henne.



Om man verkligen helt fritt, dvs. med ens kritiska förmåga intakt kan röra sig inom nyandligheten så kan man säkert lära sig mycket både teoretiskt och konkret om den religiösa och mytologiska historien som människorna har omgett sig av och gjort traditioner från, och hur relevant den fortfarande är. Jag tror likvisst en stor del av den nyandliga attityden handlar om att acceptera allt som det är och händer – man talar ofta om att det finns en mening bakom allt och att det som sker, sker. När allt liksom väntat och inte ifrågasatt blir OK - det är såhär och det är upp till mig att antingen anpassas eller inte, så är det lättare att förlora sig och gå vilse utan att begripa att man gjort det. Jag tror det är lättare hänt i en ”friare” rörelse. Och på det ev. en esoterisk uppfattning som vanligen uppgår i sekterism; kritikern är boven!


Något liknande tas upp i ett avsnitt av Filosofiska rummet i SR om Simone Weil och hennes essä Om de politiska partiernas avskaffande där man bland annat talar om Simone Weils beaktande av tänkandet som en ensam process.


 "Hon beskriver tom. vänskapen som något potentiellt korrumperande för tanken därför att vi begränsar tanken för att slippa bryta upp från den vänskapen/.../ Det är tänkandet som hon anser vara en så bräcklig och finstämd apparat som hon hela tiden vill mena om.. Däremot att organisera sig och handla kollektivt har hon absolut inga problem med , tex i fackföreningsrörelsen som hon själv var högst aktiv i. Men i partiet så kommer ju den här ideologiska dimensionen också att man ska tänka likadant" Och vidare:

 "/.../den omgivningen man befinner sig i suger ur en handlingar, det är ju ett samspel – hur man agerar gör man ju gentemot sin omgivning hela tiden, och det hon bland annat säger är att man ska vara vaksam och uppmärksam på den omständighet man sätter sig i – om man sätter sig i partiet som individ så kommer en viss typ av sidor att odlas hos en, en viss typ av handlingar kommer att sugas ur en. /.../

- vad är skillnaden?

Fackföreningen har ett väldigt tydligt mål som man inte rubbar på (att förbättra arbetsvillkor och höja löner) sen är det hur man når dit som man diskuterar, medan det i partiet finns en rörelse och ...