Analys av Fadern - August Strindberg

Fadren av August Strindberg – analys.

Mathilda Cederblad

TE3B HT 2015

Hässleholms Tekniska Skola

Svenska 3

Fadren är ett naturalistiskt sorgespel, detta märks då inget i pjäsen förskönas utan skrivs rakt ut som de är, oavsett hur fula ord som används och hur hemska känslorna som uppvisas är. Intrigen visar även upp sönderfallet av ett psyke vilket kan ses som typiskt naturalistisk och kan liknas vid den klassiska romanen brott och straff av Fjodor Dostojevskij, men eftersom pjäsen är så kort och kronologiskt skriven anser jag att den motsätter sig den naturalistiska traditionen då de inte är troligt att en människa faller samman på det sätta som ryttarmästaren gör under så kort tid.

Pjäsens stora konflikt handlar om vem som har rätt att bestämma över det gemensamma barnet i ett äktenskap, mannen eller kvinnan. Karaktären Laura menar att de är kvinnans rätt och försöker därför driva sin man ryttmästaren till vansinne igenom att ingjuta falska idéer om att han inte alls skulle vara fadern till deras barn. Vissa menar att karaktären Laura inte alls ville göra sin man psykiskt sjuk utan bara få honom att tro att han ej va fadern till barnet Bertha, men enligt min mening slås alla tvivel ner i den andra akten, femte scenen under följande konversation mellan Laura & ryttarmästaren:

LAURA: Och den starke har rätt?

RYTTARMÄSTARN: Alltid rätt efter som han har makt!

LAURA: Då har jag rätt.

RYTTARMÄSTARN: Har du redan makten då?

LAURA: Ja, och en laglig, när jag imorgon ställer dig under förmyndare.

RYTTARMÄSTARN: Förmyndare?

LAURA: Ja! Och sedan uppfostrar jag mitt barn själv utan att höra på dina visioner.

RYTTARMÄSTARN: Och vem skall bestå uppfostran, när jag icke mer finns?

LAURA: Din pension!

RYTTARMÄSTARN (går emot henne hotande): Hur kan du få mig under förmyndare?

LAURA (tar fram ett brev): På detta brev, som i bevittnad avskrift ligger på förmyndarkammaren.

RYTTARMÄSTARN: Vilket brev?

LAURA (drar sig ut baklänges mot vänstra dörren): Ditt! Din förklaring till läkaren att du är vansinnig!

Ryttarmästarn betraktar henne stum.

LAURA: Nu har du uppfyllt din bestämmelse som en tyvärr nödvändig far och försörjare. Du behövs inte mer, och du får gå.

Temat är för mig tydligt, Strindberg vill i denna pjäs visa hur det kan gå om mannen beter sig för passivt i sitt äktenskap. Han är rädd för kvinnans framgång och vill därför visa att de är viktigt att hålla kvar i de gamla köns traditioner som tidigare varit.

Huvudpersonerna Laura och ryttarmästaren gör mycket starkt intryck men alla andra karaktärer känns som svaga biroller som bara behövs för att driva handlingen en smula framåt, den enda som intresserar mig är amman som är en fantastiskt lugn och älskvärd person. Några karaktärer har v...