Arbetarlitteraturens betydelse

Arbetarlitteraturens betydelse

I 1930-talets Sverige fick genren arbetarlitteraturen ett stort genombrott. Den gripande skildringen av verkligheten och dess svåra villkor tilltalade många. Arbetarnas drömmar och framtidsplaner i den tuffa vardagen är något som många kan relatera till. Trots att det gått nästan 90 år sedan arbetarlitteraturen introducerandes är den fortfarande aktuell och trollbinder många nya läsare. Varför är arbetarlitteraturen fortfarande så populär? Hur beskrivs samhället i arbetarskildringarna och vilken betydelse spelar den idag?

Fram till ungefär mitten på 1900-talet var den största delen av Sveriges befolkning av arbetarklass eller underklass som det också har kallats. Det är alltså en stor del av de nuvarande medborgarna som har rötter i det tuffa levnadssättet som var arbetarklassens vardag. Litteraturen som skrevs under den här tiden skrevs inte av några författare födda i överklasserna som kunde försörja sig på att skriva, utan den skrevs av riktiga arbetare i de undre klasserna. Den skrevs av dem som faktiskt upplevt det de skildrade. Man får där en annan bild av Sverige som man inte hittar i annan litteratur skriven under den här tiden. Magnus Nilsson, professor i litteraturvetenskap påpekar i sin bok Arbetarlitteraturen att böckerna på så sätt kan användas som betydande källmaterial för viktiga frågor om till exempel samhällsklasser historiskt och i nutiden. Det är också en viktig del i vårt kulturarv där tidigare generationers tankar och traditioner förs vidare.

Många förnekar idag att Sverige fortfarande är ett klassamhälle, men de flesta sociologer påpekar att så är fallet. Arbetsklassen är fortfarande stor även om medelklassen växer (Nilsson, Magnus, Arbetarlitteratur, Studentlitteratur, 2006).

Dagens arbetarlitteratur skildrar andra villkor än de i början på 1900-talet men med samma principer. I antologin Skitliv finns ett reportage om My, en ung tjej som hamnat utanför samhällets skyddsnät. My hade svårt att få jobb och kom i kontakt med ett bemanningsbolag där hon anställdes. Ett bemanningsbolag anställer folk som de senare hyr ut till andra företag när de behöver det. Det finns därför ingen garanti på att man faktiskt får jobba. Hon fick inte heller något anställningsavtal och kunde därför inte bevisa att hon verkligen arbetade på företaget. Tillslut fick hon inga fler jobb. Hon hade dåligt med pengar och blev på grund av det deprimerad. Det som hände My är långt ifrån ovanligt, säger Agnes Arpi, författare till reportaget om My och andra texter i antologin Skitliv. Hon jobbade enligt ramavtal då man jobbar på timmar, utan garanti om fortsatt tjänst. Många som arbetar på samma sätt som My kan jobba flera år på samma ställe utan att skaffa några kontakter för framtida arbeten eller erfarenheter de kan skriva på Cv:n eller likande eftersom de inte har något som kan styrka att de jobbat där. (Agnes Arpi ”Vid flexibilitetens gränser”, Skitliv-ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad, Atlas, 2012)

 I boken Yarden, skriven av Kristian Lundberg, skildras författarens liv då han hamnar i ekonomiska svårigheter och blir tvungen att skaffa ett jobb på ett bemanningsföretag i Malmö. Lundberg fick mödosamt arbeta i hamnen där han även jobbat när han var yngre. Michael Ekman recenserade boken i Svenska Dagbladet och beskriver vardagen bestående av rasism och mobbning mellan arbetarna. Det finns ingen trygghet och Ekman framhåller att varje dag i hamnen i Malmö kan vara den sista. Boken beskriver enligt recensenten om brödraskap och gemenskap och om hur tillvaron är för dem utanför samhällets skyddsnät (Ekman, Michel, ”Recension av Yarden”, Svenska Dagbladet, 2009-09-29).

Utanförskapet beskrivs också i romanen Svinalängorna av Susanna Alakoski. Alakoski beskriver hur hennes föräldrar jobbade svart när hon växte upp för de extra pengarna. Hon beskriver också utsattheten, ”Att inte tro på att man kan förändra sin situation, att man inte kan få det bättre fast man jobbar”. Alakoski lägger vikt på att en sådan uppväxt inte skapar ett socialt hållbart samhälle(Alakoski, Susanna, Oktober i Fattig-Sverige-Dagbok, Bonniers, 2012).

Arbetarlitteraturen idag är väldigt viktig. Den tar upp diskussionen om en dold bild av det...