Judendom- Kristendom - Islam (diskution och faktor samt åsikter) ''skriv gärna en kommentar ^^

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

  1- När tjejerna ska bestämma vilken mat de ska laga måste de ta hänsyn till varandras matregler. Börja med att berätta vilka mat- och dryckesregler de har och sedan vilken mat de kommer överens om att äta denna kväll.

Fatima:

Fickorna sitter med varandra och matlistan kommer så de undrar om vad de skulle vilja ha.

Sara säger: p.g.a. att vi har olika religioner så vi får gärna veta mer om matreglerna i våra religioner. Maria håller med och säger till Fatima att berätta om detta i islam. 

Fatima säger att inom islam finns mat och dryck som är tillåten och det kallas halal, det finns också mat och dryck som är förbjudet och det kallas haram. Sara frågar om vad haram kan vara t.ex.?

Fatima svarar att haram är t.ex. svinkött, vin och sprit, otrohet, spel och vadslagning. Somliga muslimer äter heller inte skaldjur och likheterna med den judiska traditionen är stark, inga svinkött och inga skaldjur. Maria säger: varför kan man inte äter haram ? Fatima svarar: En muslim undviker att äta haram för att få belöning i livet eller efter döden. Sara säger att den här iden är befintlig inom judendomen också. Fatima tillägger att vissa muslimer i Sverige bryr sig inte om matreglerna. Andra gör allt de kan för att följa dem. Vilket kan innebära att de inte kan äta vanligt godis, glass. Eftersom i tillsatser kan det finnas gelatin som tillverkas av svinkött.

Sara frågar om hur kött blir ”halal” inom islam?  Fatima säger att man kan säga att kött är halal om kött slakas av en muslim och välsignas i Guds namn (bism Allah) Halspulsådern ska skäras av innan djuret dör för att alla blod lämnar kroppen.Men det är tillåten att en jude eller en kristen slakar djuren.

Vad är Förklarningen till förbudet mot att äta blod, svinkött och vin? frågar Maria.

Fatima: Förklarningen finns i Koranen, om vin står ’’ De frågar dig om rusdrycker och spel om pengar. Säg: Det ligger svår synd i bådadera men också något som kan vara människan till nytta. Det onda de medför är dock större än den nytta de kan få’’ (Sura 2:219)

Följer alla muslimer denna regler? Frågar Sara.

Fatima svara att många muslimer håller fast vid detta. Det innebär att de inte kan äta vilket kött som helst på restaurangen eller i skolmat salar. Andra tar lättare på mat reglerna. De ser dem som regler som gäller en annan tid.

 

Sara

Sara betraktar att matreglerna inom judendomen är mer och svårare alltså hon säger att i judendom gäller det många regler om mat t.ex. en jude bör inte äta fläskkött, en regler som man delar med muslimer. När man pratat om matregler i judendom så pratar man om ”kosher” och det här ordet betyder – rätt- och – riktigt-. Kosher är namnet på den mat som en jude bör äta. Nötkött är kosher, men fläskkött och skaldjur är inte kosher. En av mat reglerna är att man inte bör blanda mjölk och kött berömd.

Maria och Fatima tror att de är för mycket regler så undrar de om vad förklarningen är till förbudet mot alla det.

Sara säger att förklaringen finns i andra moseboken 23:19 står ’’ du skall inte koka en killing i moderns mjölk’’ Men det är långt ifrån alla judar som följer regeln.

Fatima frågar om hur kött blir kosher inom judendomen.

Sara svarar att inom kosher finns det ’’ shahita’’  "שחיטה"- شحيطا  och det menar att Man kan säga att kött är kosher om kött slakas av en jude och välsignas i Guds namn .Halspulsådern ska skäras av innan djuret dör för att alla blod lämnar kroppen och den är  en regler som man delar med muslimer.

Så halal och kosher är samma sak, Påstår Maria.

Sara: Tja, man kan säga att alla kosher är halal om den är alkoholfri men inte alla halal mat är kosher eftersom det finns djur som man inte får äta dem i judendom men de är tillåtna i islam.

Varför är det tillåten att man dricka alkohol inom judendom och kristendom men inte i islam? Frågar Maria.

Fatima säger: Trots att det står i många ställer i Torah och även i Bibeln att alkohol inte är nyttig och skadlig men det finns ingen som säger att alkohol är förbjudit liksom i Koranen.

 

Maria

Maria betraktar att det är mycket lättare med matreglerna inom kristendomen alltså det finns inga regler för mat och dryck.

Sara och Fatima frågar henne om vad det står i Bibeln om matregler.

Maria svara att redan i Bibeln berättas om att man tog avstånd från de matregler som gällde för judar. Djur behöver inte slakas på något särskilt sätt och det är tillåtet arr dricka alkohol.

Finns det någon särskilda vanor med mat inom kristendomen? frågar Fatima.

Hur utföras fredagsbönen? Undrar Sara.

Fatima: Bönen leds av en imam som också predikar om dagsaktuella frågor och om hur en muslim ska leva. Renhet är viktigt och innan bönen ska man tvätta sig, klä på sig rena kläder och inte äta mat som ger dålig andedräkt.

Hur känns det för dig Fatima? tycker du om att gå och be fredagsbönen? Frågar Sara och Maria.

Fatima: egentligen går jag inte till moskén i fredagsbönen men fredag är en viktig dag för mig alltså när jag var barn, fredag var en helg då jag och mina syskon väntade på att min pappa klara bönen för att gå och promenera i parken, besöka familjen och träffa vänner. När min pappa kommer från bönen vi äter den goda frukosten som min mamma lagar.

Vad finns det också för högtider inom islam? frågar Sara.

Det finns Eid al-Fitr (Fastebrottshelgen) och det kommer när fastan under månaden ramadan är slut firas det med en stor fest,Festen går i tre dagar och präglas av glädje och gemenskap. Familjer samlas och äter god mat, ger varandra presenter och många besöker begravningsplatser för att hedra de döda

Det finns också en högtid som heter Eid al-Adha (offerhelgen). I slutet av pilgrimsfärden infaller Eid Al-Adha som firas under valfärdsmånaden.  

Vad gör man i eid al-adha? Frågar Maria.

Fatima: Många muslimer är i mekka då och där släktas stora mängder får. En del av köttet skänks bort till fattiga muslimer. Alla ska kunna fira högtiden, oavsett ekonomi.

Maria kommenterar att i centrum för festen så står offert till gud. I judendomen, kristendomen och islam berättas det om Abraham. Han får ett budskap från gud att han ska offra sin son, men till slut får han offra ett djur i stället.

Sara berättar om en andra högtid som muslimer klär på sig svarta kläder. Fatima tänker lite och säger: Ja, det vet jag vad berättar du om, den är Ashoura .

Och vad är Ashoura? undrar Maria.

Fatima: För shiamuslimer är Ashura en stor högtid. Då framförs ett drama som berättar och påminner om när Hussein dog för sin tro, när han blev martyr.

Sara frågar om tiden för de högtiderna. Fatima säger att högtiderna infaller olika tider på året eftersom islam använder sig av månader. De innebär att högtiderna i förhållande till årstiderna, infaller elva dagar tidigare än föregående år.  

Vilken Eid föredrar du Fatima och varför? frågar Maria och Sara.

Fatima: för min del föredrar jag Eid al-Fitr för att man blir trött av fastan och det blir en stor glädje när man avbrott fastan och känner sig belönad av Allah. Så får man ha glädje med vänner och familj.

Jag tycker om bön i moskén under Eid al-Fitr som den övergår sedan till en glädjefest. Moskén blir upplyst med många lampor och man går dit för gemensam bön. I högtiden ingår också att ovänskap och motsättningar ska glömmas bort, förlåtelse och frid ska gälla.

Jag känner gemensamhet och glädje för att i Eid Al-fiter känner man sig glad eftersom familjen samlas, vänner och släktningar. Man ska ge barn gåvor och köpa nya fina kläder. Sedan äter man mycket och god mat. Barnen får presenter och godis.

Maria

Flickorna frågar Maria om vad finns det för högtider inom kristendomen?

Maria: det finns väldigt många högtider inom kristendomen men första högtiden är advent.

Advent firas fyra söndagar förre jul och ordet advent betyder ankomst. Advent är väntan på Jesu ankomst. Det finns efter det en högtid som kallas för ’’jul’’. Julen är en av de största kristna högtiderna och då firas Jesu födelse. I de flesta kyrkor infaller högtiden den 25 december men i andra kyrkor den 6 januari. Varför är de olika? frågar Fatima.

Maria: Skälet är olika traditioner. Det var nämligen inte självklart när Jesu födelse skulle firas eftersom man inte vet när han föddes under året och det står inget om det i bibeln

Först på 300-talet började denna högtid att firas och då på den dag som romarna tidigare firade vintersolståndet, den 25 december.

Vad finns det också för högtider? frågar Sara.

Maria: Det finns också en högtid som heter Påsk. Påsken är kristendomens viktigaste högtid. Högtiden sträcker sig över flera dagar under en vecka som kallas stilla veckan.  Stilla veckan som innehåller t.ex. lång fredag: Jesus dör och påsk dag: Jesus uppstår.

Vilken högtid föredrar du och varför? Frågar Fatima.

Maria: jag och de flesta i Sverige föredrar jul högtid eftersom familjer samlas och barnen tycker om jul eftersom de får jul klappar. God mat lagas i den har dagen.  Men Sverige firar man oftast jul inte för religiösa anledningar utan för att ha det roligt.

Sara

Nu är Saras tur, avslutar Maria.

Sara säger att det också finns många högtider som firas inom judendom, idén om veckans högtid är befintlig liksom muslimerna, men i judendom är den viktigaste högtiden den som firas varje lördag, sabbaten (shabat). Vad gör man i sabbaten? frågar Fatima.

Sara: På den dagen ska ingen arbeta, varken djur eller människor.

Maria blir lite förvånad om den bra idén och frågar Sara: gör alla det? och varför då?

Sara: Inte alla följer det. På sabbaten är tanken att människan ska vila, läsa och gå till synagogan.

Det judiska folket var det första folk i världen får en ledig dag i veckan. enligt judisk-kristen tradition skapade Gud världen på sex dagar, för att sedan vila på den sjunde, vilket också människor ska göra.

Vad finns det också för högtider? Frågar Maria.

Sara säger att det finns Nyårsdagen(roshhashana)- september alltså Världens skapelse firas och på denna dag ska man tänka över sitt liv. Nyårsdagen inleder tio dagar av eftertänksamhet. Dessa så kallade botdagar övergår sedan till nästa högtid för soningsdagen(jomkippor)- september. Försenings dag handlar om att försonas, återupprätta ett bra förhållande med människor och gud. Observera att först ska man rätta sina förhållande med människor och därefter med gud. På den här dagen får man fasta. Det finns Lövhyddohögtiden(Sukkot)september- oktober alltså under vandringen i öknen bodde judarna i lövhyddor. Högtiden är också en tacksamhet fest till gud som hjälpte dem under den svåra tiden i öknen och för att i dag låter skörden god. Påsken ( pesach) – mars till april och den handlar Efter många år av slaveri i Egypten flydde folket från Egypten under ledning av Mose. Det handlar påsken om.

Vilken högtid föredrar du och varför? Frågar Fatima.

Sara: Jag föredrar sabbat eftersom den är en helig dag som kommer varje vecka och har mycket speciella riter. Man tänder sabbatens ljus. Sabbaten är en dag för att man vila och religiösa fester i familjen alltså den inte är en dag för svårmod utan glädje.

 

3 Därefter ska tjejerna berätta för varandra om hur religionen påverkar deras vardagsliv (ex böner, regler att följa,) Fatima berättar bl.a. om De fem pelarna och varför hon bär slöja. Vad säger dem?

Sara

Sara anser att religion kan påverka människans liv för mycket men Mari tror att det inte är så.

Sara säger att i Toran står de flesta av de bud och regler som judar lever efter, men det är inte många som förklaras närmare, många berömda rabbiner som levde för mer än tusen år sedan talade mycket om vad de olika buden egentligen innebar. De beskrev exakt hur man skulle bära sig åt att följa guds bud. De förklaringarna blev till en samling judiska levnads regler som kallas halakha. Halakha betyder vägen.

Hur påverkar judendomen ditt liv inom familjen t.ex. frågar Fatima. Sara svarar att familjen är viktig för judarna, och judiska barn lär sig mycket om sin religion genom det dagliga livet hemma. Det femte budet lär barnen att ha respekt för sina föräldrar. När barnen blir vuxna förväntar sig deras föräldrar att de ska gifta sig judisk och få egna barn. Många judiska högtider firas i hemmen med speciella måltider. Den vanligaste högtiden är sabaten. Varje lördag är det sabat. Alla judarna ska inte arbeta. Traditionella judar räknar också matlagning och bilkörning som arbete i stället ska de gå till synagogan, läsa, studera eller vara tillsammans med sin familj och sina vänner.

Hur påverkar judendomen ditt liv när du vill äta t.ex. frågar Mari .

Sara: Judarna får bara äta kosher mat. Kosher betyder ’’ rituellt beredd’’ . Alla sorters frukt och grönsaker är kosher men bara vissa sorters mat från djur man får bara äta. Judarna äter kött från djur som har klovar och idisslar och bara fisk som har både fenor och fjäll och man får inte blanda mjölk med kött.

Hur påverkar judendomen ditt liv när du behandlar med människor. frågar Fatima.

Sara : I Toran står det att judarna måste bry sig om andra människor. Det viktigaste är den egna familjen men judar ska också ta hand om de andra i syn judiska församling och alla andra judar världen över. Den viktigaste uppgiften inom judendomen är att värna om allt levande. De menar att man får bryta nästan vilken regel som helst om det kan rädda någons liv.

Maria undrar om när man får be inom judendomen och om det finns några särskilda kläder. Sara säger att en jude kan be till gud var och när som helst. Om man inte kan ta sig till synagogan går det bra att be hemma. Enligt traditionen ska judiska män be tre gånger per dagen då har dem på sig en kalott (en kippa) , en bön imantel ( en talit ) och ibland bönen kapslar(  en tifilin). En bönekapslar är en liten ask som binds fast på huvudet eller armen och som innehåller avsitt ur toran. Varje morgon och kväll ber man shema och bords bön ber man både förre och efter maten. Judiska kvinnor behöver inte be 3 gånger om dagen.

Hur man bestämmer vilken är fel och vilken som är rätt inom judendomen? Frågar Fatima

Sara : De tio budorden som ingår i de 613 lagarna ,är de regler som alla människor måste följa, inte bara juda, tror jag. alltså Många av de här reglerna finns i de flesta religioner särskilt inom islam och kristendom samt även icke-religion d.v.s. Det har visat sig att det inte är bra att stjäla, ljuga .osv

Vad är de viktigaste tio lagarna? Frågar Mari.

Sara säger:

1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom.

Hur ser man på Sexuallivet inom judendomen? Undrar Fatima.

Sara : Sexuallivet finns reglerat i den judiska lagen. Judendomen har en negativ syn på homosexualitet och en positiv syn på äktenskapet. Det judiska äktenskapet är ett bindande avtal mellan man och kvinna framför två vittnen. Men inte alla håller med detta.

Maria frågar Sara om hur Judar utövar sin tro.

Sara : Det kan bli på många olika sätt t.ex. Somliga går till synagogan och ber varje dag och andra kanske en gång på år.Vissa följer många regler och deltar i alla högtider och andra kanske inte följer mer än någon enda regel eller tradition och vissa judar lagar mat på lördagar. Andra gör det inte. Vissa judiska män klär på sig en kippa medan andra inte gör det. De som gör det vill på det sätt visa sin respekt för gud medan andra menar att det kan man göra.

    Vem lyssnar en jude på och varför? Vilka människor är viktiga för judarna? Frågar Fatima.

 

Sara säger att rabbin, titel på judisk förkunnare och rättslärd. Ordet betyder mästare på hebreiska och "rabbi" min mästare, och var ursprungligen en hederstitel på ens överordnade eller lärare.

Rabbinerna måste kunna svara på olika frågor som gäller moderna problem som inte var aktuella när toran skrivs. Svaren hittar de genom att leta i toran efter exempel på liknande problem och se hur de löstes.

Sara tillägger att Judendomen är en religion som har sitt centrum i hemmet. Hemmet är den plats där man ber varje dag och där man firar sabbats dagen och många andra judiska högtider. De flesta seder och bruk som förekommer i judiska hem kommer från Toran. Judiska föräldrar har ansvar för att deras barn uppfostras och bli en god jude.

Hur man blir ’’vuxen’’ inom judendomen? Frågar Mari.

Sara : Judiska barnen blir vuxna i en viss ålder, en judisk pojke blir vuxen när han är 13 år gammal, och flickorna i 12 år gammal. Barnet får sitt namn ofta efter någon i den judiska historien.

Vad gör man efter att bli en vuxen? frågar Fatima. Sara svara att judiska föräldrar ska se till att deras barn utbildar sig. En del saker lär sig barnen hemma, men de flesta synagogor har också religions undervisning. Där läser barnen toran och får lära sig hebreiska och mer om judiska seder och bruk. De judiska vuxna ungdomarna tillbringar ett år på en judisk hög skolan. Där fördjupar de sig i toran och andra judiska skrifter.

Maria:

Flickorna frågar Maria om Hur man bestämmer vilken är fel och vilken som är rätt inom kristendomen? Maria: Jesus var jude och trodde på och följde de tio budorden. En gång fick han frågan om vilket bud som var det viktigaste. Han svarade med ett citat ur Gamla testamenten som sammanfattar lagen:

”viktigaste är detta: Hör Israel, Herren vår Gud, är den ende Herren, och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. ’’

Kristna anser precis som judarna att de tio budorden talar om hur gud vill att de ska leva. Ibland läser man alla buden i gudstjänsten, men oftast använder man Jesus sammanfattning.

 

Vad är det viktigaste begreppet inom kristendomen och hur påverkar kristendomen ditt liv när du behandlar med människor? frågar Sara.

Maria berättar att Jesus visade människor kärlek. Han hjälpte och botade dem och han tog sig tid med dem. En kväll strax innan han dog gav han ett nytt bud till människorna: ’’Älska varandra så som jag har älskat er’’ Älska din nästa: att ta hand om sin nästa är något av det viktigaste i Jesus lära. Många kristna har försökt göra detta genom att arbeta för dem som behöver hjälp. Andra kristna hjälper genom att skänka pengar till hemlösa, sjuka och hungriga.

Finns det någon bestämda kläder som man får klä på sig inom judendomen?  Frågar Fatima

Sara: Det finns inga allmänna klädregler, varken för män eller för kvinnor. Kvinnor bär sjal i många länder, även om de är kristna. Så kan det vara i Indonesien, Ryssland, Armenien. Det är något som mest är knutet till den allmänna kulturen i landet och är inte formulerat i religiösa regler. I Sverige bar kvinnor ofta sjal förr i tiden, långt på 1900-talet. 

Hur ser man på Sexuallivet inom kristendomen? Undrar Fatima.

Maria : Äktenskapet är heligt och vara tills döden skiljer makarna åt. Idag accepterar dock de flesta kyrkor skilsmässa, och i vissa fall kan äktenskapet upphöras. Sex ska hållas inom äktenskapet, och i den katolska kyrkan bör man inte använda preventivmedel och abort är inte tillåtet. Inom katolska kyrkan ser man att det finns människor som föds homosexuella men dessa bör leva i avhållsamhet. Inom den protestantiska kyrkan finns generellt en något mer tolerant hållning, men man har lite olika syn i olika församlingar. I svenska kyrkan är man öppen för homosexualitet och tillåter både homosexuella präster och viger homosexuella par i kyrkan.

När ett par vigs till äktenskap visar makarna offentligt att de vill leva tillsammans. De förbinder sig till varandra. Före vigseln skall man visa att det inte finns några juridiska hinder för äktenskapet. (intyg över hindersprövning)

Vid en kyrklig vigsel ber man om Guds välsignelse över äktenskapet. Man kan ha kyrklig vigsel om makarna hör till kyrkan.

Vid vigseln skall minst två vittnen vara närvarande. Man kan också vigas till äktenskap i magistraten. Då kallas det civil vigsel. Ett äktenskap med civil vigsel kan välsignas i kyrkan.

Prästen frågar makarna om de vill gifta sig med varandra. Både bruden och brudgummen svarar ”Ja!” I ringbönen ber man för äktenskapet som makarna ska ingå. Efter att man gett ringen eller ringarna till varandra förklarar prästen att bruden och brudgummen nu är äkta makar. Efter det välsignar prästen paret.

 Församlingsborna samlas i kyrkan till gudstjänst. Varje söndag har sitt eget tema. Bibeltexterna, psalmerna och bönerna hör ihop med det här temat. Gudstjänst hålls vanligen på söndag.

Gudstjänsten börjar med en välsignelse: I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn. Gudstjänsten leds av en präst. Kantorn leder musiken. Församlingsborna medverkar i psalmsången och med textläsning eller bön. De kan också hälsa alla som kommer till gudstjänsten välkomna eller hjälpa till i olika praktiska uppgifter. I förbönen ber vi för varandra och för gemensamma böneämnen. En gudstjänst där man också firar nattvard kallas mässa. Gudstjänsten avslutas med bönen Herrens välsignelse. Och alla detta händer i en kyrka, men vad är kyrkan?

Ordet kyrka kan betyda två olika saker. När vi skriver kyrka kan vi mena kyrkobyggnad.  Kyrka betyder också människor som tillsammans tror på Gud.

Kyrkan är alla de människor som tror på Gud. Kyrkan är en gemenskap av människor. Det vanliga sättet att bli medlem i kyrkan när man, man döps som barn eller vuxen..

Församlingarna sköter kyrkans verksamhet. När man är medlem i kyrkan hör man till den församling som finns på det område där man bor.

Kyrka betyder också det hus där man håller gudstjänst. Kyrkorna kan se olika ut. På taket på kyrkorna finns ett kors.

Många kyrkor är vackra. Det finns mycket att titta på i dem, t.ex. målningar och olika föremål. Många människor besöker olika kyrkor när de är ute och reser.

Slutligen frågar Sara, hur utövar en kristen sin tro?

Kristna utöver sin tro på många olika sätt.

Vissa går till kyrkan och ber varje dag och andra kanske en gång om året. Vissa deltar i alla högtider och andra kanske inte följer mer än någon enstaka tradition.Vissa kristna är emot abort, medan andra inte är det. Vissa kristna ser Bibelns ord som direkt skrivna av Gud, medan andra menar att Bibeln är skriven av människor. Vissa kristna är emot kvinnliga präster, andra ser det som självklart att kvinnor kan vara präster. Vissa kristna har helgonbilder i sina kyrkor, medan andra bara har ett enkelt kors och inga bilder alls.  

 

Fatima :

I traditionellt muslimska samhällen ska kvinnorna klä sig så de skyddar kroppen från andra mäns blickar. Det är bara hemma hon kan visa hår och bär hud. Många muslimska kvinnor har huvud dock hijab som skyddar håret.

Koranen och sunna är islams grundstenar. På dem bygger sedan Sharia, den gudomliga lagen. Ordet sharia betyder egentilgen( stig) eller (väg) ibland säger man (vägen till källan)  

Sharia är ingen enhetlig lag som stor att läsa i en bok. Sharia är ett samlings namn för alla regler som man anser att man kan finna i koranen och sunna . Vad man uppfattar som sharia kan därför se olika ut. I det moderna samhället finns många olika röster om vad som är rätt och fel sorts islam.

En rättslärd muslim kallas en fakih. En sådana kan göra ett uttalande om vad som är rätt islam i ett visst sammanhang. Då gör han det som en mufti, en som förklarar den islamiska lagen. Hans utsaga kallas en fatwa. Han tar hjälp av hur andra islamiska källor.

Diskussionen om vad sharia egentligen innebär kommer från koranen och sunna men också från de ständigt nya situationer som man som muslim hamnar i.

En viktig hjälp när det gäller att tolka koranen är sunna. Det kan oversättas med (exempel).  Sunna är framför allt Muhammads exempel.

Islam har inga präster som fungerar som kontakt personer till Gud utan det finns personer som leder den gemensamma bönen i mosken, de kallas imamer. Men imamer är mer gudomliga och heliga inom shia inriktning men  i islam har varje människa direkt kontakt med Gud.

För både muslimer och judar är religion mycket ett sätt att leva. Religiösa handlingar i vardagen är viktiga. Religion är vad man gör. Människan visar sin tro genom sina handlingar, genom att hitta sin roll i gudsplan för världen. Islams lära kan sammanfattas i fem plikter som varje muslim bör göra under sitt liv. De fem plikterna som bygger upp islam är trosbekännelse, bönen, fasta, den religiösa avgiften (zakat) och välfärden(alhajj). De kallas ofta för islams fem pelarna.

Trosbekännelse: trosbekännelse är en sammanfattning av det viktigaste i religinen. Islams trosbekännelse är kort och tydlig, det finns ingen Gud utom ALLAH och Muhamad är hans profet.

 Bönen: bönen är en viktig del av livet för muslimer. Fem gånger om dagen bör man be enligt haditherna, berättelsrena om Muhamad. Bönerna följer dagens rytm. Innan man ber ska man vara rituellt ren. Bönen är ett tillfälle som är avskild från andra händelser under dagen.

Detta är en stund då man riktar sig mot Gud och ingen annan. Man får avbrott och en kort vila från det man håller på med, och påminns om att Gud alltid finns nära. 

Fredags bön är det viktigaste bön tillfället under veckan, och många vill genomföra den i sin moské. 

Den religiösa avgiften (Almossan): i koranen står det att muslimer ska ge till dem som behöver hjälp något kallas zakat. Pengarna ska användas till att driva moskén och till socialt arbete bland behövande muslimer. I dagens islam förväntas för dem som har råd varje år ge 2,5 % av sitt kapital till de som behöver. Fatima tycker att zakat är viktig eftersom alla muslimer är bröder. Det är inte rättvist att någon lever i välfärd medan andra svälter.

Fastan : en månad om året, månadern ramadan fastar vuxna friska muslimer från soluppgången till sol nedgången varje dag. Att fasta innebär att man avstå från mat och dryck.

Fastan ska ske efter förmågan, barn, gravida kvinnor och gamla personer och sjuka måste inte fasta. Genom att fasta visar människan att han vill vara en muslim, en människa som följer gudsvilja. Att fasta är en tid för att tänka och ha andlighet där man kan få förståelse för de som är fattiga och hungriga. Många muslimer läser varje dag under ramadan en tretton del av koranen vid slutet av månaden har de då läst hela koranen. Hela fastan avslutas med högtiden Eid elfiter

Fatima tror att fastan har inte bara en betydelse utan att fasta är nödvändigt för människor för att känna vad det innebär att vara fattig och fastan är också ett tillfälle att sätta Gud i centrum. Denna månad är speciell då man försöker dyrka Allah så mycket som möjligt. Man är extra noga med att tänka på sitt beteende, hur man uppför sig på bästa sätt emot sig själv och med människor. Ramadan kan ses som en energi påfyllning som ska spridas till resten av året. Fatima tycker också om lailat alkader som är en av de sista nätterna under fastan. Den firas till minne av den natt när angeln gbril kom med den första uppenbarelsen till Mohamad.

Välfärden (Al-Hajj) : två månader efter ramadans slut börjar den månad de muslimer far på välfärd. Den som har ekonomiska och fysiska möjligheter bör göra detta en gång i livet.

Fatima tror att välfärden är special eftersom under välfärden är alla män och kvinnor lika, kläda i vita kläder. Det ska inte synas vem som är rik och vem som är fattig. Alla är lika inför Gud.

 

Fatima tror att hijab har en stor betydelse, eftersom hon bär den för att visa att hon tillämpar Gudvilja och sin tro på Gud. När hon bär hijab känner hon sig avhållsamhet. Fatima säger att det ibland blir jobbigt eftersom hon känner obehag p.g.a att somliga människor behandlar henne på annorlunda sätt, hon tror att orsaken är hijab . Men varför bär man hijab ? fatima svarar att en muslimsk kvinna kan bära slöja av flera anledningar :

1- tradition i familjen och släckt

2- för att visa värdighet

3- för att visa att hon tar sin religion på allvar

4- för att hon tvingas av lagen

 

Muslimer utövar sin tro på många olika sätt:

Vissa går till moské och bär varje dag och andra kanske en gång om månaden. Vissa följer många regler och deltar i alla högtider och andra kanske inte följer mer än någon enstaka regel eller tradition. Vissa muslimer i Sverige kan jämföra kärleken till Gud med den erotiska kärleken. Andra skulle aldrig göra det. Vissa muslimska kvinnor bär slöja, medan andra inte gör det. De som gör det vill på så sätt visa sin respekt för Gud.

4-Apropå slöja, den frågan leder tjejernas diskussion vidare mot synen på kvinnan och dennes roll i de olika religionerna. Förklara hur Maria, Sara och Fatima beskriver den.

Sara :

Liksom kristendom och islam är judendom en patriarkalisk religion. Bibeln är skriven av män, för män och därför står det inte mycket om kvinnor. I toran finns regler som både kränker och försvarar kvinnan men idag är det främst hennes rättigheter som sätts i fokus. När staten Israel grundades 1948 arbetade t.ex. män och kvinnor sida vid sida under samma villkor. Det är bara genom att ha en judisk mor som du själv är jude. man kan konvertera till judendomen, men det godtar inte alla judar. Den judiska moder är en symbol för judendomen. Men om detta besvarar frågan om kvinnan är jämlik med mannen i ett judiskt samhälle nuförtiden är ovisst, men oftast har kvinnan och mannen nutiden samma värde i judendomen, ingen är bättre än andra.  I det religiösa livet har mannen fått andra uppgifter än kvinnan, exempelvis måste tio män vara närvarande på en gudstjänst för att vissa böner ska kunna läsas. När judiska högtider firas. Kvinnan brukar t.ex. tända de levande ljusen inför sabbaten medan mannen välsignar brödet, mäns och kvinnors roller värderas däremot lika. Kvinnans uppgift har traditionellt varit att ansvara för hemmet och barnen. I den moderna och liberala och konservativa judendomen, får kvinnan en alltmer plats i synagogan. I liberala synagogor, främst i Storbritannien och USA, finns även kvinnliga rabbiner och kantorer. Hos de ortodoxa kvinnorna är det vanligt att täcka håret som bevis på att de är gifta. Vanligtvis bär de hatt eller sjal, men peruk kan även förekomma. Kvinnan visar självklart sitt hår för den egna familjen.

Sara pratar om lilit som var enligt legande adams första hustru. Hon framställs i negativa och farliga termer i judiska tradition, därför att hon var självständig och vägrade lyda. Under samlaget ville hon inte ligga underst och efter grälet med Adam om detta flydde hon ut i öknen där hon blev en ond demon. Detta handlar antagligen om kampen och makten mellan manen och kvinnan i judendomen.

Sara betraktar Lilli som en inspirations källa för de som söker starka kvinnliga förebilder.

Lilli symboliserar kraft och självständigheten. De flesta judiska kvinnor är självständiga och lutar sig inte styras av män särskilt inte här i Sverige.

Fatima :

Maria frågar Fatima om hur går det i Islam? vad har både mannen och kvinnan för rättigheter?

Fatima svarar att mannens och kvinnans rättigheter och skyldigheter har gemensamma utgångspunkter utifrån koran verser, hadither och sharia. Och att enligt koranen ska männen ansvara för kvinnorna och barnen. Fatima tillägger att när islam växte fram på Mohamads tid förde många stora förbättringar för kvinnan. Rättigheterna ökade på nutiden. Koranen framhåller att mannen är familjens överhuvud men också att kvinnan är likvärdig med mannen.

Fatima säger att enligt muslimska kvinnor att vara gift innebär för en större frihet än att vara ogift. Kvinnan ses som huvudansvarig för hem och barn. Barnen ska uppfostras i mannens religion vilket innebär att en muslimsk man kan gifta sig med icke troende vilket inte kvinnan kan.

Fatima tillägger också att enligt islam behåller kvinnan sitt namn när hon gifter sig. Hon tar således inte mannens efternamn utan hon behåller sin egen identitet.

Sara frågar henne, hur ser mannen med kvinnan på varandra? Alltså hur är relationen mellan dem?

Fatima svarar att förhållandet mellan mannen och kvinnan har Allah pratat om i Koranen i sura (30:21) Allah säger:

"Och bland Hans (Allahs) tecken är att Han åt er skapade fruar utav er själva, så att ni må finna ro hos dem, och Han gjorde mellan er kärlek och barmhärtighet. Verkligen i det där finns det säkerligen tecken för folk som funderar." (Ar-Rum 21)

Fatima förklarar Surat att detta är en mycket viktig definition av förhållandet mellan mannen och kvinnan. De förväntas finna ro i varandras sällskap och vara sammanbundna inte endast av sexuella förhållanden, utan av kärlek och barmhärtighet. Fatima säger att en sådan beskrivning omfattar både ömsesidig omsorg, hänsyn, respekt och tillgivenhet.

Det är inte bara i Koranen som finns Suror som berättar om Kvinnan och mannen roll till varandra utan i hadither också, tillägger Fatima. Hon säger att det finns ett stort antal hadither som klart visar hur Profeten behandlade sina fruar och hur de behandlade honom. De visar den ömsesidiga omsorgen och respekten som rådde mellan dem. Det finns många referenser som berättar om hur både de och han gjorde saker för att behaga varandra.

Fatima säger att det finns bedöma hadither som kan visar hur mannen skulle hantera med sin fru. I betydelsen av två hadither säger Profeten:
den första är:

- "Den bästa av er är den som är bäst mot sina fruar" (Ibn Majah nr 1978)

Och det innebär faktiskt att profeten Muhammed bedömde bästa av folket i sin tid som behandla bra med sina fruar. Förklara Fatima och tillägger:

Allah säger i Koranen:

"De är klädesplagg för er och ni är klädesplagg för dem." (Al-Baqarah 187)

Med "klädesplagg" ges en bildlig betydelse av vad mannen och kvinnan betyder för varandra. Fatima anger och visar hur nära de är varandra och hur mycket de behöver varandra. Alltså mannens och kvinnans lika värde uttrycks i flera koranverser och hadither.

Koranen:

"Och deras Herre svarade dem: Aldrig skall jag låta någon av era gärningar gå förlorade, vare sig ni är man eller kvinna." (Al-Imran 195)

"För de muslimska männen och kvinnorna, de troende männen och kvinnorna, de Gudfruktiga männen och kvinnorna, de ärliga männen och kvinnorna, de tålmodiga och ståndaktiga männen och kvinnorna, de ödmjuka männen och kvinnorna, de män och kvinnor som ger allmosor, de fastande männen och kvinnorna, de män och kvinnor som bevakar sin kyskhet och för de män och kvinnor som minns Allah mycket, för dem har Allah förberett förlåtelse och en enorm belöning." (Al-Ahzab 35)

Maria undrar: men om du säger att Islam ge likvärdigheten mellan kvinnors och mannen rättigheter och profeten Muhammed och Koranen rådde på det, varför ser vi idag att muslimska kvinnor utsätts till kvinnoförtrycket och de har maktlösheten speciellt i muslimska länder?! Varför mannen inför inte vad Islam på allvar har råddat på?

Fatima tackar Maria på den viktiga frågan, och svarar att andra människor ser att islam kränker kvinnan och gör henne en redskap för att njuta. Islam ses av många som orättvist mot kvinnan och vi vet att den största symbolen på det är Hijab!

Fatima förklarar att några regler inom islam har tolkats på väldigt olika sätt.

För mins del tror jag att om vi skulle diskutera kvinnoförtryck och kvinnans ställning i islam måste vi först skilja mellan vad islam lär och vad muslimer gör. Även om det finns kulturer som är kvinnoförtryckande återspeglar detta endast lokala seder – inte islams sanna läror. Fatima kompletterar att Islam förväntar sig att dess bekännare skall bejaka kvinnors rättigheter, värna om deras sociala status och på alla sätt hindra att de förnedras. Islam menar vidare att kvinnor är lika män i deras ursprung som människor samt i heder och ansvar inför Gud.

Fatima säger till Sara att föreställningen att islam behandlar kvinnan som en andra klassens medborgare, endast hälften så mycket värd som mannen, är inget annat än en myt. För över 1400 år sedan upphöjde islam kvinnan genom att:

   * tillkännage att hon var mannens syster,

   *ge henne rätt att utbilda sig på högsta nivå,

   * ge henne rätt att välja man,

   * ge henne rätt att avsluta ett olyckligt äktenskap,

    *ge henne arvsrätt och

    * generellt sett ge henne fulla medborgerliga rättigheter.

Det finns också människor som tror att islam kränker kvinnan genom att förbjuda henne att jobba liksom mannen men Fatima säger att män och kvinnor har olika ansvar men också olika rättigheter, de samarbetar och kompletterar varandra. Även om kvinnans förpliktelser i vissa avseenden kan skilja sig från mannens, baserat på män och kvinnors olikheter, är varje individ lika ansvarig för sitt särskilda område. Att bortse från dessa skillnader är inte realistiskt men det finns likväl ingen anledning att förmoda att det ena könet är överlägset det andra.

 

Mari:                                                   

 Fatima frågar Maria: Nu är din tur, Jag vill gärna veta hur ni tänka om Kvinnans och mannen rättigheter och deras ställning i kristensamhället.

Maria svarar: 

Först och främst att beskriva kvinnans och mannens ställning i kristendomen är olika från land till land och från kultur till kultur. Visserligen berättar gamla testamentet att Gud skapade kvinnorna och männen av sin avbild. Maria tillägger att Jesus var för sin tid radikal och bidrog till att understarka kvinnans situation. Han berättade med kvinnorna på den tiden på ett ovanligt sätt. Han lät en kvinna berätta att han var messias, i en tid då kvinnors vittnesmål i domstol hade inge värde. Men Maria säger att i berättelsen om syndafallet för Eva skulden för allt som händer. Dynda fallet beskrivs om hennes tanklöshet och olydnad. Det är denna negativa kvinnobild som dominerar i gamla testamentet. Maria säger till Fatima att Islam har samma berättelse men det står ingen om att Eva var skyldig.

Men Maria tror att kvinnorna idag har många olika rättigheter alltså de kan bli präster i flera kyrkor. Trots allt finns det kvar kyrkorna som inte har kvinnliga präster

5rGemensamt. Det som är gemensamt för kristna i Sverige är att man bortser från flera av de regler i bibeln som rör kvinnan exempelvis huvudduken. Enligt Paulus ska kvinnan inte klippa sitt hår kort och hon måste bära slöjan annars håret ska rakas av. Maria tillägger.

 

5-Hur ser man på Gud i dessa tre religioner? Vad har han för roll och kan han gestalta sig i olika former? Maria berättar om treenigheten, vad är det? Håller de andra med om denna gudsbild?

Fatima frågar en annan fråga till flickorna. Hon säger: Hur ser man på Gud i Judendomen och kristendomen? Alltså vad har han för roll och kan han gestalta sig i olika former?

Sara:

Sara svarar att Gud är livet inom judendomen. Guds namn på Hypriska är Jahve som betyder `jag är`. Sara säger att tron på gud inte betonas så starkt i judendomen, desto mer framhålls att gud vill att judarna ska leva ett liv i lojalitet med honom och hans folk. Sara tror att det handlar om den judiska identitet, att en jude inte bara tror utan också är guds kännare på jorden. 

Sara berättar att vi måste se på historien för att vi lär känna gud, där visar sig gud. Genom berättelserna får vi veta vad gud gjort och på så sätt lär vi känna honom.

Sara tillägger att det inte är tillåten inom Judendomen att rita gud eftersom ingen bild kan göra hans utmärka rättvisa. Judarna toto att Gud kännetecknas av rättfärdighet, barmhärtighet, allsmäktig, nödig och förlåtande.

Sara säger att det viktigaste av allt är den judiska tro bekännelsen, den står i centrum: Gud är en. Hon förklara att eftersom Gud valt judarna som sitt folk ställer han extra krav på dem särskilt den moralisk. Gud är enligt judarna inte bara en osynlig, helig, akt utan också någon människa kan ha en personlig relation till. Om människan inte följer gudsvilja straffas han. Det räcker alltså inte med att människan kompenserar sin dåliga moral med bönen utan han måste visa verklig ånger. Säger Sara.

Sara kompletterar att människan är skapad av gudsavbild och hennes uppgifter på jorden är att förvalta skapelsen. Alla människorna är lika för gud. Judarna tror att på jorden ska människa leva efter gudsvilja och hans regler men människan har frihet att vilja mellan gott och ont. Sara säger till Fatima att Judiska syn på gud är ganska liksom synen på gud genom islam.

Sara förklarar: Gud är en och skapare av världen och människan. Enligt judendomen gud är hela världen och alla folks gud. Det är lika viktig för judar som det är för kristna och muslimer att det inte finns något som går att jämföra med gud ’’ du ska inte ha andra gudar vid sidan av mig’’ är det första budet säger Sara. Att avbilda gud är omöjligt och otänkbart. Enligt judendomen och islam är Gud både nära och fjärran. Sara tillägger att Gud är mäktig, högt, över människan och svår att nå, men samtidigt nära som kärleksfull far.  Gud kan också visa sin vrede och vara straffande och hård, men även den som ser de svaga och förlåter. Säger Sara.

 

Fatima :

Fatima säger att Islam och Judendomen har många gemensamma tro om Gud. Men Fatima förklarar:

Den monoteistiska tron betonas starkare i islam än någon annan religion och för att kunna räkna sig en muslim måste man acceptera denna tank. Säger Fatima och ger ett exempel:

Ur Koranen (sura 112)

’’ I guds den barm härtige för barmarens namn!

Säg gud är en.

Gud, den evige

Ej har han fött och ej är han född

Och ingen är hans like’’

Fatima säger att Gud heter ”Allah” på arabiska, Allah har 99 namn eller egenskaper och därför finns det 99 kullor på radbandet. Gud riktiga namn känner man inte eftersom man inte helt förstå Gud. Fatima förklara att alla dessa namn beskriver guds olika egenskaper t.ex. den barmhärtige, den skicklige, den som ger födda och förbjudande.

Trots att gud tecknas som ”han” tänker sig muslimer gud varken man eller kvinna. Gud är större än så. Säger Fatima och tillägger att inom Islam finns det ett utryck som är ’’Allah Akbar’’ som betyder gud är större det vill säga större än vi kan förvänta. Uttrycket används ofta av muslimer i dagligt språk. Det betyder att vi människor inte helt kan förstå vem gud är. Säger Fatima.

Fatima anger att eftersom Allah är alls mäktig har han makt över människans gärningar. Allt är förut bestämt trots allt har människan en fri vilja eftersom han kan begå syndiga handlingar. 

Islam avvisar tanken om ett utvalt folk och låter istället tron på Gud och goda handlingar vara nyckeln till paradiset. Tillägger Fatima.

Fatima fortsätter att hon tro på en, Unik, Ojämförlig Gud – som ensam är universums Skapare, upprätthållare och försörjare, på änglarna som skapats av honom. Gud definierats som den Levande, utan slut.

Maria :

Fatima säger till Marie att Kristendomen skiljer sig mycket från Islam och Judendomen, kan du förklara hur det går inom Kristendomen, frågar Fatima.

Mari svarar först om Guds egenskaper. Hon säger att Gud är allsmäktig som har all makt, enligt Bible. Gud har skapat himmel och jord. Gud har skapat människor och djur. Gud är kärleken.  I ett bibleord står ’’ Gud är kärlek, och den som förblir i kärleken förblir i Gud och Gud i honom’’ alltså, allt som görs i kärleken namn är Gud.

Marie fortsätter att Gud varken är man eller kvinna, även om Gud kallas han i Bibeln. Det är en gammal tradition. Gud betyder ’’jag är ’’. Gud ligger utanför vårt förstånd.

Jesus visar vem gud är. Jesus är själv gud, i människlig form. Men hur är det möjligt, om gud är en. Frågar Sara?

Maria svarar att Judar och muslimer kritiserar kristendomen på grund av monoteismen. Tron på en enda Gud. Gud är alltså både en enda och en tre, det är inte logisk. Det har heller kristendomen aldrig påstod. Säger Maria.

Flickorna är överens att den judiska, kristna och islamiska guds bild stämmer överens på flera punkter. Detta gäller framför allt Gud som alltings skapare och uppehållare. Men enligt Sara och inom Judendomen den främsta orsaken till brytningen med den judiska tron var uppfattningen om Jesus som Guds son och treenighets lära. Fatima säger att Islam har följt sedan den judiska uppfattningen.

Maria fortsätter och förklarar vad treenigheten är. Maria säger att kristna bara har en annan syn på vad monoteismen innebär. Maria säger att kristna använder begreppet treenigheten för att beskriva den. Men hon förklarar att treenigheten menas att det bara finns en enda Gud men att det i den enda Guden finns en evig gemenskap mellan Gud Fadern, Gud sonen och Gud anden.

Maria börjar med Fadern och förklarar:

Gud fadern är skaparen av världen och människor som står utanför tid och rum, som älskar sin skapelse och som är god och barmhärtig. Kontakten människan har med Gud liknar den vi har mellan människor. Säger Maria.

Fatima säger att Gud är en, alltså, samma gud som judar och muslimer tror på.

Sara kommenterar att här är de tre syster religionerna eniga.

Maria fortsätter att Faderns egenskap är kärlek till människorna som är liksom förädlarnas kärlek.

Maria anser att även om ingen vet hur Gud ser ut så finns hans kraft överallt. Han har en speciell mening med människorna och bryr sig om varje människa. Människorna är de viktigaste i Guds skapelse. Han är Guds avbild.

Maria förklarar att när den kristna Guden visar sig som fadern så är det som skaparen för allt som finns till att styra allt, se allt och höra allt. I de heliga berättelserna så kan den här formen vara båda sträng och kärleksfull.

Sara undrar om att om gud har makt över allt i världen hur kan det finnas hemska saker?

Maria svarar att Gud fadern inte är så mäktig, han är inte så god. Någon färdiglösning finns inte, andra menar att kampen mellan Gud och den onda pågår fortfarande. Mari pekar på människans fria välja och säger att den fria välja leder till att vi gör onda saker.

Den andra är Sonen, säger Maria och förklarar.

Det som skiljer kristendomen från judendomen och islam är framför allt tron på Jesus. Enligt kristendomen blev Gud människa och levde en tid på jorden. Han kallades för Jesus. Jesus beskrivs som Guds son men enligt kristendomen är det alltså samma Gud som bara visar sig på olika sätt. Säger Maria och fortsätter:

Sonen är den andra sidan av triangel.  Jesus är både Gud och människa, båda delarna helt och fullt. Alltså han är hundra procent människan och hundra procent Gud. När Gud blev människan i Jesus kallas inkarnationen, ordet betyder att bli kött. Därför började man på 300-talet fira jul som en kristen högtid.

 

 

Maria förklarar att när man firar på jul det innebär att Jesus fötts i Jerusalem och var både Gud och människan, inte när han födds. Gud levde på jorden för människor skulle kunna lära känna honom och få evigt liv.

Hon förklarar att Jesus dog på ett kors för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död på korset tog Jesus på sig människornas alla synder och räddade alla från synd och evigt straff. Enligt kristendomen existerar ett liv efter döden. En dag ska han komma tillbaka, och ska alla dödande uppstå igen. Livet fortsätter därefter i Guds rike där alla får evigt liv.

Att tro på Jesus, leta på honom, följa hans regler och ha honom som förebild räddar människor från döden. Detta är centralt i kristendomen. Att gud blev människa och kom till jorden som Jesus var för att närma sig människorna och försona sig med dem.  Säger Maria och fortsätter med Den helige anden.

Hon säger när Jesus dog, finns det inte längre kroppsligt form för honom, på ett synligt sätt utan Gud har sent anden till människorna som har kraft och ständiga närvaro för att hjälpa de att fortsätta leva i enlighet med guds vilja. Därför kallas den helige anden för ”hjälparen”.

Många kristna upplever sig bli uppfyllda av den helige anden. Anden lever och verkar. Den gör att människan redan i det här livet kan få en föraning om himmelriket. Tror Maria.

Hon fortsätter att den helige anden är kraften som ger nya livskvaliteter. Redan i skapelseberättelsen berättas om en ett gudsvind, anden, som svävar över vattnet. Anden är som vinden, den syns inte men vi ser resultatet av den. Anden kallas för Jesus eller Hjälparen, den som ska komma efter honom och utgöra Guds närvaro i välden. Gud kan känna på människorna genom den helige anden i världen.

 

6- Sedan berättar Fatima att hon är Sunnimuslim och vad den inriktningen står för. Efter det frågar hon vilken inriktning de andra tillhör inom deras religioner och vilka skillnaderna där är. Bestäm själva Sara och Marias inriktningar och berätta vad som sägs.

Fatima

En viktig tanke för muslimer är att islam är en enhet. Islams bud utgår från Koranen och sunni som framstod som de egentliga ledstjärnorna. Alla genomför samma riter och är riktade mot samma plats när de genomför dem. Ändå tolkar man ibland källorna olika, och kommer till olika slutsatser om vad som är ett rätt liv i islam, därför finns det olika riktningar. Säger Fatima

Försätter Fatima: efter Muhammeds död förenades man muslimerna genom att tillsätta en ställföreträdare för honom, en Kalifa, som har makt och myndigheten över allt, men människorna var inte överinse om hur denna skulle välja ut. Många ansåg att Kalifat skulle gå till den mest lämpade, medan andra ville se släktingar till Muhammad som Kalifer.

Fatima förklarar att de tre första kaliferna valt ut efter lämpligheten, men den fjärde, Ali. Ali var profetens kusin och svärson till Muhammed.

Fatima säger att hon som sunnimuslim tillhör till en samling som följer Muhammeds liv, handlingar, tankar och tal. Från koranen och sunna sätter de lärda muslimska en korrekt livsföring. Sunni muslimer är närmare 90 procent av väldens muslimer. Muslimer som inte gick med majoritetens beslut d.v.s. som ville ha Ali som ledare. Denna riktning kom därför att kallas Shiit Ali. Shia muslimer anser att deras ledare är gudomligt inspirerade. Dessa ledare imamer. Ordet shia betyder grupp eller sekt. Den gruppen menade att ledaren främst skulle vara en religiös ledare. De ville av den anledningen ha en släkting till Muhammed. Omkring tio procent av världens muslimer är shiamuslimer och majoriteten av de borna i Iran. De shia muslimska imamerna finns inte längre synliga. Många shia muslimer anser att den nuvarande imamen lever dold och att han ska återkomma vid tidens slut. shia tror på andra krafter vid sidan av Gud. De har gått till extremer i att upphöja religiösa och martyrer liksom Ali, Hussein, Fatima och shiitiska imamer vilka de ber om hjälp under tider av behov. De tror att de kan besvara böner samt medla för dem inför Gud. Detta är enligt islam tydlig otro.

 

Maria:

Mari är inom luthersk kyrkan så hon berättar om kyrkans historia

Mari säger att Luthers lära nådde Sverige i början av 1500-talet och Gustav Vasa som var kung såg en möjlighet att komma åt kyrkans egendom genom att ansluta sig till den nya läran.

Det finns tre protestantiska kyrkor: Den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan.

Dessa tre har det mesta gemensamt, men det finns olikheter. En skillnad är t.ex. att det inte finns bilder i reformerta kyrkor vilket det gör i de andra protestantiska kyrkorna.

Den lutherska kyrkan har sitt starkaste fäste i delar av Tyskland och i Norden. Den reformerta kyrkan finns mest i Holland, Schweiz, Skottland och USA. Den anglikanska kyrkan är Englands protestantiska kyrka.

Martin luther grundade den protestantiska under Bibel i centrum för den kristna tron.

Människan kan bara bli rättfärdig genom tro. Goda handlingar hjälper alltså inte om inte tron finns. Alla människor står lika nära Gud och därför har prästerna ingen särskilt ställning.

Martin ville ändra på det som han tyckte var fel i katolska kyrkan. Bland annat ansåg han att det bara Bibeln som bestämmer vad som är kristen tro.

Han tog bort påven, helgondyrkan, munkar och nunnor, alla sakrament utom dop och nattvard.

Tidigare var det enbart prästerna som fick tolka bibeln. Luther hävdade att alla kunde läsa och förstå bibeln utifrån två enkla principer:

*viktigaste är det som handlar om Jesus. Ju längre bort från honom, desto mindre viktigt.

*läs från ditt samvete och låt det avgöra vad som är viktig.

Maria anser sin inriktning att vanliga människor står lika nära Gud som präster. Alla yrkan är lika viktiga: lärare, sjuksköterskor, vägarbetare och präster tjänar alla Gud med sina arbeten.

 Luther gjorde människan religiöst, myndig. Människan kan själv läsa bibeln och på egen hand söka Gud. Det behövs inga präster och påvar som förklarar hur det ska vara, menade Maria.

Motsättningarna mellan den romerska-katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna var länge mycket stora. Under flera hundra år förekom nästan inga kontakter mellan dem. Men under 1900-talet började kyrkoledarna samtala med varandra. Man ville söka sig framtill allt i den kristna tron som man trots allt har gemensamt. Idag förekommer mycket kontakter och samarbete mellan olika kristna kyrkor. Det kallas för den ekumeniska rörelsen.

Den katolska kyrkan har påven i Rom. Det katolska kyrkorummet innehållet ett skåp där nattvardsbrödet förvaras och en mängd helgonbilder. Det finns sjö sakrament: dop, konfirmation, nattvard, äktenskap, bikt, prästvigningen och de sjukas smörjelse.

Ortodox kyrkan fungerar som nationella kyrkor med piskopar och präster och är störst i Ryssland och Grekland. Det är ortodoxa kyrkorummet innehåller en skilje väg smyckad med religiösa bilder för Jesus och Maria. Sakramenten är samma som hos katolska kyrkan men kallas här för mysterier. 

Men Luther var djupt missnöjd med katolska kyrkans avtals handel, d.v.s. att man kunde köpa fri från synd. Dessutom tyckte han att kyrkan glömt bort det viktigaste, predikans betydelse, och i stället koncentrerade sig på de svåra ritualerna. Luther erkände bara dopet och nattvarden som sakrament, eftersom det var dessa heliga handlingar Jesus själv hade gjort. 

Sara

Nästan alla judar som bor i Sverige är inte religiöst och den största gruppen består av liberala judar. Vissa liberala går på gudstjänsten på stora högtider medan andra ibland och andra inte alls.

Men Sara är en konservativ jude, flickorna frågar henne om vad det innebär så svarar hon att konservativa judar har vissa lagar är viktiga. Att följa kosher bör man tänka på, men inte alla de regler som gäller vid högtider. Konservativa judar vill inte avvisa den moderna världen helt men de vill ge upp alla traditioner. De försöker med andra ord gå i en balansgång mellan det nya och det gamla. Gudstjänsten leds oftast av män ibland av kvinnor och på vänster sida sätter män och på den högra kan män och kvinnor sitta tillsammans. Sara betonar den judiska identitet och vikten av att leva judiskt till skillnad från liberala men är på andra sidan inte fundamentalistiska som de ortodoxa.

Sara säger att i den liberala judendomen gällde Lagarna i Toran för Mose tid och behöver inte följas längre t.ex. förbudet mot att blanda mjölk och kött. Tanken om det utvalda folket har spelat ut sin roll och messias finns i varje människan när han gör något gott. Gudstjänsten kan firas på vilket språk som helst inte bara hebreiska.

Skillnaderna mellan de tre huvud grupper kan på ett enkelt sätt förklaras av hur män och kvinnor sitter i synagogan. I den ortodox sitter kvinnor på en sida, aldrig i det stora tjänsterummet. där sitter bara män, medan i den konservativa sitter mannen på den vänstra sida och på den högra sitter kvinnor och män blandade. I den liberala sitter kvinnor och män blandade.

7- Efter det kommer de in på alla konflikter som de hör om på nyhetsprogrammen varje dag. De diskuterar bland annat olika grader av religiositet och diskuterar varför vissa människor blir så fanatiska i sin tro (finns i alla tre religionerna) och i sitt utövande och kommer bland annat in på extremistgrupper som IS och Boko Haram. Ni ska nu diskutera de tre världsreligionernas olika individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Berättade vad som sägs…

Följer alla judar de 613 lagarna, frågar Fatima.

 Nej, de konservativa som kallas ortodoxa gör det mest dessutom måste man bo i Israel för att kunna följa alla reglerna, säger Sara

Sara säger att judar har olika åsikter om hur de ska leva och vilka regler de bör följa. I Sverige är de flesta liberala och de följer några regler och kanske firar de stora högtider ibland. Det är svårt att veta vilka regler en jude följer eftersom det beror helt på vem man frågar.

 Maria säger att av vår tids debatt om terrorism kan man få uppfattningen att endast islam sprider våldet. men Fatima svara att Sanningen är istället att alla religioner har använts och fortfarande används för att uppmuntra till politiskt våld.  Historiskt är de kristna korstågen ett blodigt exempel på våld i religionens namn. Kristna abort motståndare i USA i vår tid dödar och begår våldshandlingar for sin övertygelses skull. De japanska kamikaze piloterna offrade sina egna liv som en religiös handling for att bomba amerikanska krigsfartyg undra under världskriget. De gjorde det för den gudomlige kejsaren. Buddhist munkar i Vietnam brände sig själva levande i pro- test mot USA:s Vietnamkrig. I striderna om den heliga staden Ayodhya i norra Indien har både muslimer och hinduer använt våld i religionens namn.  Sara säger att nu är det muslimska själv mordsbombare som är i fokus. De första attackerna av självmordsbombare i Mellan östern hände i Libanon. Lastbilar med spräng ämne kördes in i amerikanska militärbaser och sprängdes. Sedan har särskilt trafikflyget påverkats av hot och rädsla for terroristattacker. Säkerhetskontrollerna innan passagerarna får stiga på flygplanen är mycket viktig.

 

 

 

Sara fortsätter och frågar Fatima om Muhammedteckningarna alltså år 2005 publicerade den danska tidningen Jyllands-Posten ett antal bilder av profeten Muhammed. Fatima säger att bilderna gav en för kränkande bild av islams viktigaste profet. De väckte starka reaktioner bland muslimer över hela världen. Danska flaggor brändes offentligt och människor i islamiska länder slutade köpa danska produkter. För muslimer är det förbjudet att man avbildar profeten Muhammed och med att göra det på ett nedsättande sätt uppfattades som väldigt fientligt. Men Maria tillägger att i Danmark är en demokrati och människorna rätt att kritisera allt, även religioner. Många ville ta tillfället att skapa en större konflikt mellan den muslimska världen och västvärlden.

Sara säger att diskussionen om Muhammed bilderna har fått en annan och kanske viktigare effekt på längre sikt. Visserligen finns fortfarande en misstänksamhet mot islam i den danska befolkningen. Men Fatima säger att det är viktigare är att danskar har fått upp ögonen för att det finns olika islamtolkningar. Den militanta grupperna utgör bara en liten minoritet av alla muslimer.

Och en annan viktig fråga har växt fram ur debatten har Maria frågat den. Bör man inte vara försiktig med att håna sådant som är heligt för många människor? Hur ofta ser vi karikatyrer av Jesus i svenska tidningar? Flickorna svarar inte men Fatima kommenterar att det skiljer sig mellan olika religioner och tankar.

Apropå tankarna om Islam, den frågan leder tjejernas diskussion vidare mot synen på Palestina och Israel

Maria frågar hur har funnits två folk i ett land!? Fatima svarar att den judiska invandringen till Palestina ökade sedan Hitler hade tagit makten i Tyskland, även om det funnits en invandring till landet innan dess. Många var inspirerade av sionismen, en rörelse som talade för att en judisk stat skulle bildas i Palestina. I Palestina bodde en arabisk befolkning som kände sig hotad av den ökade judiska invandringen. Sara säger att det fanns också en judisk befolkning sedan tidigare. Staten Israel utropades 1948, efter ett FN-beslut om att dela Palestina i en judisk och en arabisk del. Maria säger att då pågår en konflikt mellan palestinier och israeler. Båda har argument för sin rätt till ett eget land. Här pekar Sara pekar på Toras berättelser om det utlovade landet, på Förintelsen och löften om en judisk stat från Storbritannien redan 1917 . Fatima säger att Palestinierna hänvisar till att de faktiskt bor och har bott i området i flera generationer och att de har blivit lovade ett eget land av FN.

Maria säger att idag rekommenderar stora delar av den internternationella världen en tvåstatslösning. En palestinsk stat vid sidan av Israel. Fatima och Sara kan också acceptera en tvåstatslösning, men inte alla.

Maria säger att det beror på att fundamentalistiska religiösa grupper på båda sidor är små men har stort inflytande över politiken, och många kan inte tänka sig en palestinsk och en judisk stat vid sidan av varandra.

Sara kommenterar att några frågor är extra svåra att lösa. Det gäller till exempel vem som ska styra över staden Jerusalem. Och Fatima frågar vad som ska ske med alla de palestinska flyktingar som finns i grannländerna, och hur man ska göra med de så kallade bosättningarna israeliska bostadsområden på land som palestinierna betraktar som sitt eget.

Mari frågar Fatima om ’’jihad’’ och den förhållanden mellan islam och våld. Fatima svarar så: det är känd mellan icke-muslimer och även några muslimer att jihad betyder ’’heligt krig’’ men egentligen betyder jihad ’’ strävan’’ eller kamp. Fatima säger att för de flesta muslimer handlar jihad om inre strid, en inre strävan, efter att bli en bra människa, ett heligt krig mot ondskan inom en själv.               Om man tror att man kan döda oskyldiga, och komma till paradiset då har man missförstått religionen. Mari frågar om hur man uppnår till att tro så? Fatima säger att när man radikaliseras på elakt sätt blir man så. Men maria frågar: vad är radikalisering? Fatima säger att när det handlar om islam så tänker många på radikalisering som våldsbejakande, men radikalisering kan också vara att man väljer att leva på olika sätt alltså man blir inte som majoritet. Sara undrar om kopplingen mellan religionen islam och våld alltså Sara känner till källor inom islam som förespråkar våldsbruk. Fatima säger att hur man gör inom islam beror det på hur man själv tänka och tolka, om man vill tolka islam som en fredlig religion finns det stöd i källorna, vill man hitta källor som kan tolkas i våldsbruk så hittar du det också. Mari frågar: vad är som gör man vill dö och döda för religionen när man har religiös radikalisering? Fatima säger att religionen i sig inte gör att man radikaliseras utan man kan hitta skälen till religiös radikalisering på annanstans, alltså många som har blivit terrorister i IS och fått missförstått till Islam kommer från bakgrunder där är sociala och ekonomiska förutsättningar svåra. De upplever orättvisor och får idén att muslimerna kränkas! Och de säger att de ska kämpa för att muslimerna som grupp. De elaka imamerna som vill utnyttja ungarna bidrag till att man sugs in i den här idén om våldet. Alltså många förespråkar att islam är en fredens religion för kärlek men det handlar om olika tolkningar. Sara frågar om hur man kan bekämpa de här idéerna om våldet. Fatima säger att den bekämpas med kunskap, man får förklara att de inte förstår och bevisa varför så.

Flickorna berättar om de olika graderna av religiositet inom de här religionerna. Mari tror att de här graderna beror på att alla de religionerna talar om livet efter döden och att Gud ska döma människor alltså hur man lever i detta liv påverkar hur det blir efter döden. Fatima säger att i islam t.ex. är det viktigt att man får hasanat, det beskrivs som ett belöningssystem ungefär som karma hos buddisterna, maria anser att ’’ gör man någonting som är bra så får man det tillbaka av Gud ’’

Sara betraktar att människornas tro och sin vilja att få ett bra liv efter döden orsakar att man praktiserar sin religion mer och följer reglerna mer eller bara utvecklar sin tro på Gud i hjärtat och ha kärleken i livet d.v.s. utan särskilda handlingar men alla det kan leda även till att man blir fanatisk. Maria säger att fanatikern lever gärna sitt liv genom andras liv. Han eller hon är mycket intresserad av hur andra ska leva och kan till och med tänka sig att tvinga andra att förändras för att bli som man själv tycker det borde vara. Detta är givetvis i största välmening, för att man vill rädda den andre. Fatima anser att fanatikern inte kan tänka utifrån den andres perspektiv. Sara säger att man blir radikal och fanatisk i sin tro är inget som är kopplat till en specifik religion utan förekommer i de flesta stora och små religioner och trosuppfattningar. Historiskt sett så finns det många exempel på både kristen, judisk och muslimsk fanatism.

Maria säger att det finns många kristna som lever i industrialiserade världen därför har det kristna livet påverkats av sekulariserings process. Den kristna kyrkans riter och inflytande på individer och samhälles liv har på det sättet minskat i betydelse. Många kr...