Barnperspektivet på våld mot kvinnor och samkönat våld

Agapi Sahakyan




Våld i samkönade relationer samt barnperspektiv på våld
Litteraturseminarium 1
Inledning

I denna del ämnar jag att återberätta om det vidgade perspektivet av kvinnofridskunskap, i dessa
perspektiv ingår perspektivet om samkönade relationer samt barnperspektivet på våld.

Våld i samkönade relationer

Enligt NCK (2010 s.7) kan man konstatera att det finns likheter på former av våld mellan
heterosexuella samt samkönade relationer, olika former av våld som man talar om inom båda
typer av relationer är psykisk, fysisk, sexuell och ekonomisk våld. NCK (2010 s. 36-43) lyfter
fram olika förklaringsmodeller gällande samkönade våldet, dessa perspektiv består av
individbaserade förklaringar, strukturella förklaringar samt intersektionella studier. Alla
förklaringsmodeller utgår från människors behov av att utöva makt. Det individbaserade
perspektivet fokuserar snarare på individen än på förövarens kön, Island och Letellier i NCK
(2010, s.37) argumenterar för att man ska förklara våldet från ett könsneutralt perspektiv där
fokus istället ligger på teorier om förövarens psykologi och beteende. Dock påpekar Island och
Letellier att maskulinitet och våld är nära sammankopplat.
Det strukturella förklaringsperspektivet framhäver enligt NCK (2010, s 37-39) samhälleliga samt
kulturella könsstrukturer men också heteronormativitet och homofobi. Samhällskonstruerade
könsstrukturen går ut på att män är överordnade medan kvinnor är underordnade, oavsett vilken
typ av parrelation det gäller. Den rådande heterosexistiska strukturen samt homofobi leder till
ytterligare utanförskap och isolering, särskilt for lesbiska kvinnor.
NCK (2010, s 43) tar även fram intersektionella studier som en förklaringsmodell till våld i
samkönade relationer, denna förklaringsmodell lyfter fram flertalet faktorer såsom kön,
sexualitet, etnicitet och samhällsklasser som förklaringar till våldet. Dessa faktorer bidrar enligt
teorin till maktstrukturering och att grupper underordnas beroende på dess position i samhället.

Problematisering

Precis som NCK (2010) lyfter fram kan denna syn på män och kvinnors roll i parrelationerna
leda till att män aldrig uppfattas som brottsoffer och kvinnor som gärningsmän. Man ser ofta
män på sociala medier som nästintill hånas när de kommer ut som brottsoffer, detta i sig är
väldigt problematiskt eftersom männen då känner stor skuld/skam och eget ansvar till
övergreppen de har utsatts för. Annat stort problem med dessa förklaringsperspektiv som också

Agapi Sahakyan

2

tas upp i NCK (2010) är just lesbiska kvinnors utsatthet gällande sexuellt våld gentemot de
eftersom det inte kan förklaras på samma sätt som i heterosexuella relationer eller homosexuella
relationer mellan män där mannen/kvinnan penetreras. Detta leder till att lesbiska kvinnor är
ännu en gång mer utsatta då våldtäcktslagstiftningar utgår från penetrationsdefinitionen.

Barnperspektivet

Eriksson et al. (2008) fokuserar olikt många andra författar på barnperspektivet och hur barn
uppfattar pappans våld mot mamman i hemmet. Då hemmet representerar en plats för trygghet
blir det väldigt problematiskt när denna plats plötsligt står för något negativt, något barnen inte
kan fly ifrån just för att det är där de bor (Eriksson et al. 2008 s. 64). Våldet i hemmet kan
dessutom leda till att barnet skapar tankemässig och känslomässig beredskap för att hantera
våldet men samtidigt tillför våldet främst saknad av förtroende, tillit och förståelse gällande
familjerelationer. Problematiskt här är att barn inte är som vuxna, deras liv ligger främst i
föräldrarnas händer och familjen är största nätverket barnen verkar i därför är barn enligt
Eriksson et al. (2008 s.65) särskilt utsatta då de ofta finns inga eller få människor utanför
familjen som kan skydda, lyssna, trösta och förklara vad som sker. Här uppstår det också ännu
ett problem, nämligen hur tabubelagt det inom samhället är att tala med barn om våld (Eriksson
et al. 2008 s. 65-70). Ofta väljer man att inte ta samtalet på grund av att det finns en felaktig
uppfattning om att det skulle vara svårt för dem, men Eriksson et al. (2008) finner det mycket
viktigare att tala med dem och låta de ha inflytande i processen så de kan förstå vad det är som
sker istället för att leva i oförstånd och inte kunna tala med någon kan förklara våldet.

Barnperspektivets påverkan på förståelsen av mamman/kvinnan

Min personliga reflektion kring frågan är att om man växer upp i en familj där pappan brukar
våld mot mamman så kan barn bilda olika uppfattningar om våldet, speciellt om man som barn
inte får tala med andra om våldet. Detta kan leda till att man får en bild av mamman/kvinnor som
svag, försvarslös, underordnade till pappan/män, vilket i sin tur kan leda till att barnet växer upp
och tror på denna uppfattning. Det om något är väldigt problematiskt eftersom våldet i familjen
kan ge en bild av att pappan/män är överordnade kvinnor. Detta kan i sin tur leda att denna skeva
uppfattning förs vidare till andra generationer. Självfallet behöver det inte vara så att barnet
bildar sådan uppfattning utan det kan vara tvärtom, att man motsätter sig våld mot kvinnor just
för att mamman har utsatts för det. Dock att risken ens finns att barnet ser kvinnan som hjälplös
eller underordnad är dåligt för samhället och därför är det av stor vikt att omgivningen förklarar
våldet för barn och talar med dem om deras erfarenheter för att minska risken.

Agapi Sahakyan

3



Kunskapsluckor

Mina tankar kring texterna är att de var väldigt omfattande och förklarade barnperspektivet samt
våld i samkönade relationer väl. Jag håller med NCK (2010) att det saknas väldigt mycket fokus
samt information om våld i samkönade relationer, denna typ av våld är inte alls lika utforskat
som våld i heterosexuella relationer är. Det behövs mer kunskap kring våld i lesbiska relationer,
hur förklaras över- underordnad i dessa relationer? Hur uppstår över- underordnad och om det
uppstår i samkönade/lesbiska/transsexuella relationer innebär det inte då att det nästintill är
omöjligt att få bort denna hierarkiska uppbyggnad/maktstruktur i relationer?
Gällande barnperspektivet tycker jag att det förklarades mycket väl, något som saknas enligt mig
är mer information om våld i samkönade relationer och om det påverkar barnen på samma sätt
som det gör i ”kärnfamiljen”. Ändras barnens uppfattning och erfarenheter av våldet när det
handlar om samkönade relationer?
Ännu en tanke som kanske inte uppfattas som kun...