Vård och omsorg 1

2.1.

Det finns många olika slags sjukdomar, problem och hinder som förhindrar många att ha en smidigare livsgång. Det är inte alla som drabbas av samma diagnoser.

Jag kommer inrikta mig på huden, andning och minnet/hjärnan.

Huden

Att huden förändras, det gör det på alla. Huden blir torrare, tunnare och mindre töjbar och rynkor uppstår. Huden har vi som ett skydd mot infektioner och smällar mot inre organ och skelett och den försämras för äldre. Vilket innebär att exempel sår tar längre tid att läka. Även blodcirkulationen blir sämre och man blir känslig för höga och låga temperaturer. Det är väldigt indivduellt hur mycket huden förändras också. Jag lägger ofta märke till i mitt jobb att de äldre ofta skäms för sitt utseende, anser att dem inte är vackra längre pga sår, rynkor osv. Det är för många en påfrestning att inte se ut som sitt "unga jag" som de gamla ofta säger. 

(http://www.1177.se/Halland/Tema/Senior/Att-bli-aldre/Sa-aldras-kroppen/#section-5)

(Egna erfarenheter/värderingar)

Andning

Redan från 30-80 års åldern minskas lungfunktionen med ca 30-50% då lungorna blir stelare. Anledningen är att lungvävnaden blir mindre elastisk. 

(http://sprfavd20.se/akt15.html)

När  andningsmuskulaturen försvagas och bröstben/revben blir mindre rörliga minskas även syreupptagningen och andningen blir snabbare och ytligare

(http://salladsdagar.bloggplatsen.se/2011/04/07/5055878-det-naturliga-aldrandet-och-lakemedel)

Jag kan hänvisa till mitt jobb där de äldre inte ville/orkade vara med på aktiviteter så som en liten promenad runt kvateret/huset/korridor eller liknande. Många har varit väldigt slutna och befinner sig isolerade i sitt rum eller hem. Jag frågade en dam som är 77 år gammal vad som gjort att hon hellre är på rummet än att komma med ut. Hennes svar var att hon knappt fick luft och det är påfrestande att ta sig ut med rullatorn och behöva visa sig svag och att det är svårt att återhämta sig efter att ha bara tagit några steg.

Jag tror många äldre har svårt att acceptera att allt försvagas med åldern för dem vill klara av lika mycket som förr. 

Minnet och hjärnan

I vår hjärna finns det sex olika delar som delar vårt minne, men bara två av dem förändras med åldern på ett tydligt sätt och det är långtidsminne och korttidsminne (sensoriskt).

Sensoriskt minne fungerar så att det vi ser, hör och upplever antingen så minns vi det eller så glöms det bort. Korttidsminnet kan lagra information som går vidare till långtidsminnet genom att exempelvis upprepande  ta del av samma information. Som att plugga som tar sig vidare till arbetsminnet. '

Vårt långtidsminne består av olika delsystem

- Semaniska (Kunskapsminne)

- Arbetsminne (Möjligheten att ta in det som lagrats i korttidsminnet)

- Episodiska (Minnas vad man gjort eller vad som har hänt)

- Procedurminne ( Minnas hur man gör saker på automatik)

(http://www.aldrecentrum.se/Amnesomraden/Demens-och-minnet/Minnet/Aldrandet-och-minne/)

(Imborn och Åsbrink. s73-74)

Med tiden kan det vara lättare att drabbas av minnessjukdomar som exempelvis Demens och Alzheimes då båda sjukdomarna gör att man glömmer bort en större del av sitt liv och man glömmer även bort vad man gör och vart man är. Därför är det också viktigt att man tränar upp hjärnan genom att exempelvis spela korsord, hjärngymnastik, måla, spela instrument osv. 

2.2

Om man ska gå tillbaka till den grekiska mytologin och inriktar sig på de grekiska gudarna så får vi fram namnet Asklepois- läkekonstens gud. Han hade två döttrar som hette Hygieia och Panakeia. Hygieia har vi fått från vårt ord hygien, hon symboliserar vägen till hälsa genom att förebygga sjukdomar. Panakeia stod för vetandet om jorden och medicinväxterna och därigenom kunde man bota och lindra olika sjukdomar. 

För 2500 år sedan i Grekland så levde en man som sägs vara läkekonstens fader vid namn Hippokratiska. För honom var människans livsföring väldigt viktig. Man skulle äta rätt och motionera för att hålla en sund livsstil och en bra vikt. 

Men i västvärlden glömdes detta bort efter romarrikets fall.

I det gamla Kina sa sade man att läkare inte botade de sjuka utan man lärde ut dem att inte bli sjuka och där bilades grundtanken i dagens förebyggande hälsovårdsarbete. 

I Sverige finns det inte så många skriftliga källor som handlar om vården före den kristna tiden. Man tror att med hjälp av kloka gummor och deras dekokter (avkok på växter) så kunde dem hjälpa de sjuka i hemmen. För att hålla befolkningen nere så satte man också ut både sjuka och friska barn och äldre i skogen till vargarna, man offrade också människor till gudarna. 

Under 1000-talet då kristendom kom till Sverige började byggas kloster. De kristna värderingarna handlar om kärlek och värdandet om livet så blev det en självklarhet att dem riktade in sig på sjukvården. Man började plantera örter som med lite kunskap skulle bota de sjuka och mycket av den kunskapen använder vi än idag. I klosterna omvårdades sjuka och gamla av nunnor och munkar. När Gustav Vasa blev kung kom reformen. Man började riva ner kloster , förstörde örtagårdarna och fördrev munkar och nunnor. På så sätt försvann mycket kunskap om sjukdomar och hur man botade sjuka. Eftersom det inte kom någon ersättning för klostren så försämrades sjukvården katastrofalt. Man gick tillbaka till kloka gummor och vård i hemmet. Och på 1600-talet kom koleran och pesten som spred sig snabbt över Europa och kom också till Sverige. Man började bygga pesthus och hospital för att spridningen skulle minskas. Där var hjälpen dålig då arbetarna inte var utbildade och jobbade mest för mat och husrum.

På 1700-talet kom vetenskapen. Under denna tiden kommer man på att man själv påverkar sitt liv och lidande och allt förutbestäms inte av Gud. under denna tiden kommer mycket att utvecklas. Olof Rudbeck kommer på lymfsystemet, Carl von Linné blev professor i medicin och naturhistoria vid Uppsala universitet. Den engelska läkaren Edward Jenner kom på idén att vaccinera mot kokoppor och på så sätt skapa ett skydd mot sjukdomen smittkoppor. När Charles Darwin kom ut med sin bok '' Om arternas uppkomst'' där det kom fram att människan inte är avbildad av Gud och därför blev det svårt för religionen att säga det är förutbestämt att exempelvis att vaccinet var emot Guds vilja. Nu började den moderna medicinen växa fram. Pencillinet upptäcktes av Alexander Flemming och immunisering och försvagade bakterier upptäcktes av Louis Pasteur och Robert Koch. Nu började man tänka mer på hygienen och dess betydelse för hälsan. Man förbättrade vattenhygienen genom att bygga ut vatten och avloppsystemen och i takt med den nya medi...