Sverige och USA statsskick

1576 visningar
uppladdat: 2018-02-16
Liam Eklund

Liam Eklund 22 år

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
  1. a)Den verkställande makten, presidenten eller statschefen som hen ofta kallas, har den styrande makten över landet. Presidenten utser sin regering men under förutsättning att senaten godkänner valet. Efter regeringen är satt kan den inte ändras av någon annan än av presidenten själv. Även fast presidenten är både stats- och regeringschef, ligger de flesta beslut i kongressens händer. b)Den dömande makten, Högsta domstolen, består av nio domare som utnämns på livstid av presidenten. Däremot måste en majoritet av senatens ledamöter godta besluten för att de ska godkännas. Högsta domstolen tar upp mål som gäller tvister mellan olika delstater och mål som har överklagats från lägre instanser. Högsta domstolen kan också ogiltigförklara beslut som fattats av presidenten eller kongressen. c)Den beslutande makten, är kongressen och den motsvarar regeringen.

  2. Senaten och Representanthuset. Senaten och representanthuset är ungefär likvärdiga. Senaten och representanthuset är kongressens två kammare. Senaten måste godkänna de höga tjänstemän som presidenten utnämner, till exempel medlemmar i högsta domstolen. Genom allmänna val utses två senatorer samt har Senaten 100 medlemmar. Vartannat år väljs en tredjedel av senaten. Varje senator är vald på sex år. En senator kan även väljas hur många gånger som helst. Representanthuset har 435 ledamöter. I jämförelse med sin folkmening väljer varje delstat, ledamöter. Den folkrikaste delstaten, Kalifornien väljer fler än fyrtio ledamöter till representanthuset. Men i delstater med liten befolkning väljs bara en ledamot, som till exempel Alaska och Vermont.

  3. Demokraterna och republikanerna.

  4. Parlamentarism. Det är ett politiskt system där regeringen behöver parlamentets stöd. Parlamentet har avgörande inflytande över regeringens makt. Parlamentarismen innebär att regeringsställningen inte kan behållas om en majoritet i parlamentet är emot det. De flesta demokratierna är faktiskt parlamentariska. Som t.ex. Sverige har varit parlamentariskt sedan år 1917. I Sverige uppstod parlamentarismen på 1700-talet. I parlamentarismen ska all offentlig makt utgå direkt från folket. Parlamentarism är ju också ett sätt att styra. I parlamentarismen kan makten delas mellan flera olika ”makt avdelningar” som parlamentet, så klart! I parlamentarismen har man ofta en president som styr, om inte ett parlament. T.ex. i Frankrike har de en ”blandning” mellan en president och ett parlament. Men usa har ett annat statsskick. Deras statsskick är republik. Det ordet kommer från latinets res publica. En republik har en vald statschef, en president. Men de kallas inte alltid det. En republik behöver nödvändigtvis inte vara demokratisk. T.ex. USA är en republik. Om man är anhängare till republiken så kallas man republikan. Republiken kommer, precis som massa annat, från antiken. Om man i en republik inte har en president skulle man kunna ha en premiärminister, som i England. Men de får bara styra en viss tid. Sen måste de röstas tillbaka till makten. Det hela är ungefär som våra val och vår statsminister. Det är inte som i diktaturen där diktatorn styr så gott som hur länge den vill. Enligt min mening är det mycket bättre så. Att de måste röstas tillbaka då, att de inte kan styra hur länge de vill om folket inte vill ha kvar dom. Eller den, rättare sagt.  

  5. Fördelar och nackdelar med det amerikanska statsskicket:Fördelar med USA:s statsskick tycker jag är att det finns så många som kontrollerar staten, att det knappast kommer gå fel. När en lag stiftas, finns det tre statsväsen som måste vara överens om lagen innan den införs.En nackdel är presidenten. Han är både statschef, regeringschef och överbefälhavare, 3 ämbeten som brukar fördelas på 2-3 personer i andra länder. Detta kan bli ett problem då USA inte vill ha någon som har den högsta makten. Jag tycker det borde finnas tre representanter, en statschef, en regeringschef och en överbefälhavare för att utjämna makten. Det kan också vara ett sätt att förbättra USA:s tanke om frihet och att man inte ska bli styrd av en enhet utan att makten ska vara uppdelad, maktdelningsprincipen.En annan nackdel är att det inte finns någon vågmästare i USA, utan bara två stora partier. Då får nästan alltid det styrande partiet flest röster och förslaget går igenom. Jag skulle oroa mig och kanske inte våga rösta o jag bodde i USA, för det är en sådan avgörande händelse när ett parti har makten. Fördelar och nackdelar med det svenska statsskicket:Fördelarna med det svenska statsskicket tycker jag är att deras val är mer demokratiskt än det amerikanska. Det är majoriteten som vinner. Vissa kanske tycker att USA:s valsystem är bra för att då har staterna majoritetsbeslutet, men jag tycker det ska vara utspritt över hela landet och att det ska vara folkmajoritet.En annan fördel är att det finns en vågmästare som kan avgöra om förslaget går igenom eller inte. Detta parti påverkas inte av något av blocken, utan röstar utan baktanke. Jag skulle känna mig säkrare att rösta när jag vet att alla partier har något att säga till om, och vågmästarna kan alltid rösta emot om ett block försöker få igenom något som egentligen inte är det bästa.Nackdelarna med det svenska statsskicket är att eftersom vi har så många partier, blir det lätt så att man röstar på ett av de stora partierna istället för att rösta på det partiet med bäst åsikter. Om några år tror jag att Sverige kommer bli mer som USA, att det endast finns två partier man kan rösta på, men olika tankesätt i de olika partierna. Likheter och olikheter med USA:s och Sveriges statsskick Det finns fler likheter med de två statsskicken, bl.a. att de båda är demokratier och att båda har ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Sverige och USA statsskick

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Liam Eklund [2018-02-16]   Sverige och USA statsskick
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=60243 [2018-09-18]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in med Facebook