Därför är kapitalism ett viktigt ämne i skolan

Kapitalismen hör till en av människans mest kraftfulla uppfinningar, vilket i sig självt är anledning nog till att det bör läras ut (och lärs) i skolan. Kapitalism är det största rådande ekonomiska systemet i världen idag, och har visat vara mest effektivt sett till ekonomisk tillväxt gentemot andra ekonomiska system. 

Kapitalism handlar i till stor del om just effektivitet, något som det visat sig vara oerhört starkt på att just göra, effektivisera. Grundläggande kunskap om hur kapitalism fungerar, samt dess styrkor och svagheter möjliggör även vår chans att påverka framtiden för att driva en god ekonomisk tillväxt och accelerera global stabilitet. Kapitalism är dock inte bara ett ekonomiskt system, utan även ett kulturellt system som karaktäriseras av innovation och investeringar för att öka rikedomar.

Kapitalismen är därmed inte enbart viktigt att förstå som ekonom, utan en viktig baskunskap varje människa bör ha möjlighet att lära sig om. Detta då det dikterar många viktiga villkor för hur vårt samhälle och dess lagar fungerar, samt hur vi förhåller oss till varandra på grund av kapitalismen, som länder, grupper och individer.

Kapitalismens historia

Innan kapitalismen fanns var ägandet av egendom kollektivt., Man levde också förr i större sammanbundna grupper. Grupptillhörighet värderades förr i tiden mycket högre än den enskilda individen. Man föddes in i ett yrke och klasstillhörighet. De olika grupperingarna (staten, adeln, kyrkan, bönderna osv). ägde egendomar kollektivt på så sätt att de inte kunde säljas vidare och därmed ägas av enskilda personer.

Sovjetunionen hade runt år 1985 ett ekonomiskt system kallat planekonomi som började luckras upp genom en ekonomisk liberalisering som istället rörde dem emot en blandekonomi. Sovjetunionen hade under den här perioden en enorm produktionskapacitet och producerade mer stål per capita än den tyska ekonomin och mer kött per capita än den brittiska ekonomin. Trots denna enorma produktionskapacitet gick det katastrofalt när på tok då mycket av dess produktion inte motsvarade folks individuella behov.  Man hade ett överskott av vissa varor samtidigt som man hade ett enormt underskott på betydligt fler. Produktionskapaciteten hamnade i obalans delvis på grund av bristande arbetssätt och därmed misslyckades med att möta konsumentefterfrågan.   

Kapitalismen individualiserade ägandet, vilket ledde till att tidigare bundna och ofta trögt fungerande ekonomiska system frigjorts då de helt plötsligt kunde säljas och köpas fritt på en öppen marknad.  

Ett tydligt exempel på hur detta omsätts med dagens internet är alla de handelsplattformar online som erbjuder finansiella derivatinstrument. Denna så kallade CFD-handel fungerar på så sätt att man handlar online till marknadspriset av en tillgång som aktier, råvaror, valutor eller liknande. Men man äger inte själva tillgången, utan handlar och spekulerar på den framtida förändringen i pris på tillgången.

Den industriella kapitalismen

Den industriella kapitalismen är ett ekonomiskt system som förlitar sig på investeringar i form av kapital för att göra inköp som t.ex. maskiner och annan teknologi. Dessa investeringar ger i sin tur utdelning i form av ökad effektivitet i produktionskostnad och produktionskapacitet. Detta resulterar i att fler efterfrågade marknadsvaror kan produceras snabbare, och billigare.

Detta är något alla nationer naturligtvis är måna om att förbättra, inte minst då vi idag befinner oss i ett handelskrig där ett flertal stora ekonomier ritar om världsläget.

Kinesiska Geely köper upp stora industrier runt om i Europa idag. Ett exempel på detta är nyförvärvet i Volvo Cars. USA:s president Trump trycker på med frihandelsavtal som NAFTA eftersom de anser att den rådande frihandeln är ”orättvis” för USA. De hotar därmed med stora importtullar på råvaror stål och aluminium som är en viktig export för Europa och Sverige. Europa svarar på Trumps hot om ståltullar med egna tullar vid import av Harley Davidsons motorcyklar och Levis-jeans som tas in i Europa från USA.

Argument för kapitalismen