Inlämning om Normer

Övning 1: Bilden av familjen

Syfte

Att ifrågasätta normer kring familjer och vilka som kan ingå i begreppet familj.

Att med hjälp av bildanalys kunna dra slutsatser om normer. “

Bakgrund

Idealet med kärnfamiljen växte fram i Sverige under 1900-talet. En kärnfamilj är en kvinna och en man som är gifta och lever tillsammans med sina gemensamma barn. Tidigare i historien var storfamilj vanligt, där tre generationer samsades under samma tak.

Under 70-talet började föräldrar att skilja sig i större utsträckning än tidigare i Sverige. Det började pratas om ensamstående föräldrar, styvfamiljer, bonusföräldrar, plastföräldrar etc. Föräldrar som inte är heterosexuella har funnits länge. År 2003 fick homosexuella adoptera och 2005 blev det tillåtet för lesbiska par att inseminera. Kärnfamiljens ideal blev mindre relevant att eftersträva, men ändå lever idealbilden kvar, inte minst i media och reklam.

Gör så här

Arbeta i par eller enskilt.

Bildsökning: gör en bildsökning på ordet "familj". (Alternativt: Titta på reklambilder där familjer framställs.)

Diskutera: Prata om vad det främst är för familjer som visas? Tänk gärna på både vilka konstellationer, vilka som ingår i familjebilden och normer kring kroppsstorlek, hudfärg, funktionalitet, ålder, klass och kön.

Det är den klassiska kärnfamiljen som visas. Kärnfamilj är ett laddat ord: "Kärnfamiljen i upplösning", "Skilsmässorna ökar" och "Kärnfamiljens död!" Citaten känns igen från de senaste decenniernas debatt. I spåren uppstår nya ord och begrepp: ombildad familj, asymmetrisk familj, ensamstående familj, sambo, bonusmamma, plastpappa, särbo, regnbågsfamilj, nätverksfamilj, styvfamilj och extramormor är bara några exempel. Alla känner ordens betydelse långt innan de letat sig in i ordböckerna. Dagstidningar och tv har långa serier om hur det är att vara ensamförälder, homoförälder eller styvförälder. Aktuella boktitlar är "Queer kids", "Nätverksfamiljen", "Familjen hoppsan" och "Homofamiljen". Kritiken mot kärnfamiljen som norm är stark.

Från feministiskt håll för att den anses upprätthålla ojämlika strukturer. Från homorörelsen för att den är exkluderande, regnbågsfamiljen vill också få plats och respekteras. På senaste tiden har också förslag om månggiftesmöjligheter lagts fram från bland annat feministiskt initiativ och SSU.

Vi har i dag ofta en bild av att kärnfamiljen befinner sig i en ständig nedgång av upplösning och förfall. Att ett stabilt och enhetligt familjemönster som fanns för ett par generationer sedan för alltid är borta. Att nästan alla skiljer sig och att majoriteten av alla barn får uppleva att föräldrarna separerar. Men stämmer det?

I Sverige finns det drygt en miljon familjer med barn upp till 17 år. Av dessa är två tredjedelar så kallade traditionella kärnfamiljer, det vill säga mamma, pappa och biologiska eller adopterade barn. I majoriteten av dessa familjer är föräldrarna även gifta. 72 procent av alla barn upp till 17 år lever med båda sina biologiska föräldrar. Den traditionella kärnfamiljen med mamma, pappa och barn dominerar alltså starkt. Men folks föreställning om hur det ser ut stämmer inte med verkligheten.

Under 2004 gifte sig hela 43 088 par.Siffrorna visar att antalet giftermål ökat med tio procent jämfört med året innan. Även antalet skilsmässor har sjunkit något. Betyder det ett trendbrott för giftermål och skilsmässor som legat relativt konstant sedan slutet av 60- och början av 70-talet? Är vi på väg tillbaka till 50-talets familjestruktur?

1950-talet brukar beskrivas som kärnfamiljens guldålder. En tid då ekonomin tog fart och framtidstron spirade. Giftermålen var många och skilsmässorna få. Papporna försörjde familjen och mammorna var hemmafruar. Sedan kom 60-talet och allt ifrågasattes och splittringen började. Under 40- och 50-talen gifte sig mellan 50 000 och 60 000 par per år. Antalet skilsmässor var som mest något fler än 8 000 per år och nästan 8 av 10 16-åringar bodde med båda sina biologiska föräldrar.

Uppgift att redovisa: Ta tre bilder och gör en bildanalys av dessa. Utgå från frågeställningarna:

• Hur framställs familjerna?

I Alla bilder så är det en mamma, pappa två eventuellt tre barn

• Vad gör familjerna på bilderna? Vem gör vad?

I två av bilderna så står familjerna o kollar på den som tar bilden och i båda bilderna så håller modern ett barn i famnen i den tredje bilden är det en familj som är ute och leker.

• Hur ser de ut? Tänk gärna på normer kring kroppsstorlek, längd, hudfärg, funktionalitet, ålder, klass och kön. Överensstämmer representationen med verkligheten?

Dem ser “typiskt svenska” ut alltså vita, normalt byggda normalt långa övre medelklass. I ett av familjerna så är det så är två killar (barnen) i familj nummer två så är det en kille och en tjej i sista familjen så är det två killar och en tjej.

• I vilka sammanhang visas dessa bilder - alltså var har de publicerats?

Hittade dessa bilder på googelbilder efter sökning på familj men dem är ursprungligen upplagda på hemtrevligt.se.

• Hur påverkas vi av bilderna, tror ni?

Jag påverkas inte men många kan ju undermedvetet få en bild av hur en familj ska se ut

• ...läs fortsättningen genom att logga in dig.

  Medlemskap krävs

  För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
  Kontot skapar du endast via facebook.

  Logga in med Facebook