Innehåll

Antibiotikas historia. 2

Vad är antibiotika?. 2

Hur har det påverkat oss?. 2

Källförteckning. 4

Antibiotikas historia

Antibiotika är nog den mest effektiva form utav kemoterapi i historien utav medicin. Genomförligt Framfört under 1900talet utav vetenskapsmän som Paul Ehlrich och Alexander Flemming har antibiotika räddat miljoner utav liv från bakterier sen dess. Trotts att former utav antibiotika alltid har funnits i mänsklighetens historia så var det inte förrän sent nittiotal forskare började undersöka antibakterie kemikalier.[1]

Paul Ehlrich upptäckte att vissa kemiska färger selektivt färgade bakteriers celler och därmed konkludera utav denna teori att det är möjligt att skapa substanser som dödar bakteriers celler selektivt utan att skada andra. Denna upptäckt tillsammans med Alexanders Flemmings att penicillium notatum var extremt effektivt att döda bakterier och stoppa bakterien staphylococcus att växa även i låga koncentrationer, inledde den moderna antibiotiska eran.

Vad är antibiotika?

Antibiotika är någon utav den stora gruppen kemiska substanser, som penicillin eller streptomycin. producerat utav ett stort spektrum mikroorganismer och svampar. Antibiotika har kapaciteten att späda ut blandningar för att förhindra tillväxt igenom att hindra bakteriens protein syntes eller förstöra bakterie och andra mikroorganismer igenom att binda till bakteriens cellväggar. Antibiotika är använt huvudsakligen i behandling utav infekterande sjukdomar.[2]

Hur funkar penicillin?
Ett utav dom vanligaste formerna utav antibiotika är penicillin. Penicillins struktur liknar faktiskt cellväggens byggstenar. Därför kan penicillinet fästa sig i de enzymen som bygger up bakteriens cellvägg och enzymet upphör därför att fungera.
Resultatet utav detta blir att ingen cellvägg kan byggas och cellen spricker (lyserar) som en ballong eftersom trycket inuti bakterien är större än utanför, cellens inner spiller ut som ett resultat och cellen dör.

Dock finns det flera typer utav celler som effektueras olika utav penicillinet, exempelvis grampositiva och gramnegativa celler. Dom grampositiva cellerna är mer beroende på sin cellvägg och är därför mer känslig för penicillinet medans gramnegativa celler är mindre beroende på sin cellvägg och effektueras inte lika mycket av penicillin. För att motverka dom mindre mottagliga bakterierna är det oftast mer effektivt att använda antibiotika som attackerar bakteriens proteinsyntes.

Hur har det påverkat oss?

Antibiotikas påverkan på samhälle är stort och har förändrat levnadsvillkoren det senaste århundrade. Förutom det djupare förstånd för kropp och sjukdomar har antibiotika lett till att förut dödliga sjukdomar som STD samt ___ idag bara kräver en tur till doktorn och är en avgörande del av dagens hälso– och sjukvård. Antibiotika används också i kirurgiska sammanhang för att motverka infektioner hos patienter och att föda barn var mycket farligare utan antibiotika.[3] Detta i överlag har bidragit till en positiv minskning i dödsantal och ökat livslängden i dom samhällen som har tillgång till antibiotika.

Dock så används antibiotika idag för rationellt och hänsynslöst och ses inte som ett sista alternativ utan mer som något man tar för att dämpa milda förkylningar. Denna misskötsel och överanvändning av antibiotika har lett till något så kallat antibiotikaresistens. Utav ren slump så finns det bakterier som utvecklats med kodning som tillåter dom att överleva emot antibiotika, antingen igenom att pumpa ut antibiotikan innan den kan göra skada eller igenom att avleda antibiotikan och förändra molekylen så att den blir ofarlig. Ett par antibiotikaresistenta bakterier som överlever är oftast inte en fara eftersom vårat immune system dödar dom relativt snabbt. Men om en immun bakterie lyckas överleva finns chansen att dom sprider sin immunitet med andra bakterier igenom förväxla sin DNA kodning i form av plasmider med andra bakterier.[4]

Att antibiotikaresistens ökar blir ett problem eftersom att våran förmåga att behandla bakterier minskar. Det betyder att sjukdomar kommer i överlag kräva en högre dos antibiotika och i vissa fall överstiga till att bli omöjliga att bekämpa med antibiotika. Att bakterier nu också kräver mer mängd antibiotika och olika typer för att behandlas kommer också leda till att läkekostnader ökar.

Ett annat tillämpningsområde utav antibiotika som har lett till att bakteriellresistans ökar är i lantbruksproduktionen, detta innefattar främst djur men även växter. Eftersom en cheeseburgare på Macdonalds behöver kosta tiokronor så massproduceras djur i tighta inhängningar, varav blir en perfekt grogrund för bakterier och behöver därför bekämpas med massa summor utav antibiotika i djurens mat. Detta, något som slutligen konsumeras utav oss människor. [5]

Slutligen så tror jag att bakterieresistans alltid kommer existera i människans samhälle pågrund utav att det är något som sker när mikrobiella ekosystem utsätts för antibiotika och utvecklas som en form av resultat utav naturlig selektion. Eftersom antibiotika är så integrerat i samhället så blir det svårt att totalt utesluta antibiotika som ett alternativ och vi kommer därför fortsätta effektuera bakteriellresistans och mikrobiella ekosystem. Förhoppningsvis på ett mer kontrollerat sätt i framtiden där den globala uppfattningen på användningen utav antibiotika är mindre rationellt.

Källförteckning

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3109405/ A brief history of the antibiotic era Rustam l Aminov, Publicerad 2010-12, Hämtat 2018-05-29.

https://microbiologysociety.org/education-outreach/antibiotics-unearthed/antibiotics-and-antibiotic-resistance/the-history-of-antibiotics.html The history of antibiotics Microbiology Society, Hämtat 2018-05-29

http://ehinger.nu/undervisning/kurser/bioteknik/lektioner/mikrobiologi/778-penicillin-och-andra-antibiotika-antibiotikaresistens.html Penicillin och andra antibiotika. Antibiotikaresistens Magnus Ehinger, Senast uppdaterad 2018-02-11, Hämtat 2018-05-29.

http://www.dictionary.com/browse/antibiotic Antibiotic Dictionary.com, Hämtat 2018-05-29.

http://www.bbc.co.uk/newsbeat/article/34866829/life-before-antibiotics-and-maybe-life-after-an-antibiotic-apocalypse Life before antibiotics (and maybe after an antibiotic apocalypse) Toby Sealy, Publicerad 2015-11-19, Hämtat 2018-05-29

https://www.youtube.com/watch?v=xZbcwi7SfZE antibiotic apocalypse explained Kurzgesagt, Publicerad 2018-3-16, Hämtat 2018-05-29.