Historia 1a2 - Källkritik

2 röster
15602 visningar
uppladdat: 2018-09-13
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hej alla! Här kommer lite instuderingsfrågor i Historia 1a2. Hoppas att ni kan få användning av dessa. Kommentera gärna era synpunkter.

 

Källkritik

1.   Ge exempel på olika historiska källor

      Pergament som t.ex. dödahavsrullarna, hällristningar som man kan se i Tanum, krukor som man har funnit i Egypten och mynt från romarriket.

 

2.   Vad är det för skillnad mellan kvarlevor & berättande källor? Ge exempel

En kvarleva är något som uppstått i ett händelseförlopp, något som uppstod vid den historiska händelsen eller processen som t.ex. byggnader, runstenar och vapen.

      En berättande källa beskriver händelser i efterhand som t.ex. tidningar, dagböcker och muntligt.

      Om en historiker studerar en dagbok så är det en kvarleva men om historikern studerar innehållet dvs det som är skrivet så blir detta en berättande källa.

      Skillnaden mellan dessa två är att en kvarleva är mer trovärdig jämfört med en berättande källa, eftersom att en berättande källa kan ljuga, glömma bort och vara partisk.

 

3.   Vilka är källkritikens fyra kriterier?

-       Äkthet

Har den som skrivit eller gjort källan verkligen gjort det?

Är det en sentida förfalskning eller är det ett äkta antikt föremål?

Ett exempel är Kensingtonstenen, den hittades 1898 i minnesota, USA.

Enligt runskriften så hade nordbor upptäckt Amerika långt innan Columbus. Idag är denna sten väldigt omdebatterad.

Vissa historiker säger att källan är falsk eftersom att skriften är typiskt “bondsk” 1800-tals-skrift. Då skriften har prickar över å, ä och ö vilket inte användes under medeltiden. Medans andra historiker menar att källan är äkta eftersom att vittringen av stenen och ristningarna tyder på att den är mer än 200 år, då det inte hade kunnat skett om den var gjord i slutet av 1800-talet.

-       Tid

En bra källa ska vara så samtidig med det den behandlar eftersom att man ofta glömmer små detaljer, blandar ihop olika händelser och lägger till detaljer som inte stämmer överens med verkligheten.

Det är bland annat därför som polisen förhör vittnen på plats där brottet har begåtts.

-       Beroende

Om källan har gått i flera led så har berättelsens trovärdighet minskat markant.

Har berättaren varit i kontakt med någon annan som också upplevt händelsen kan det ofta bli så att dom påverkar varandras historier omedvetet och det blir en mix av bådas upplevelser, men ingen av dem ljuger medvetet.

Sen kan också vittnet bli utsatt av påtryckningar som t.ex. chef eller förhörsledare som påverkar honom till att ljuga.

-       Tendens

Har källan anledning till att ljuga?

Finns det politiska, ekonomiska, religiösa eller personliga intressen som gör att källan ljuger?

Även om källan inte ljuger så måste man fråga sig om allt presenteras eller om källan utesluter viss information?

 

 

4.   Hur bedömer man tendentiösa källor?

      När man tolkar en källa så är det helt beroende på vilken fråga man ställer.

Det betyder att en källa kan vid en fråga vara väldigt tendentiös medans källan vid en annan fråga kan helt sakna tendens.

Det finns vissa regler när man ska bedöma tendentiösa källor.

-       Det finns inga pålitliga källor, varje fråga måste behandlas för sig själv. Man måste alltid tänka på att alla kan ljuga oavsett hur pålitliga dem verkar.

Källan kan också omedvetet vara tendentiös på grund av egna förutfattade meningar och åsikter.

-       Två källor med olika tendens som håller med om samma sak är troligen sant.

-       Den källa som säger det man tror den ska göra är troligen falsk.

-       En källa som erkänner något ogynnsamt talar troligen sanning. Men problemet som uppstår är att det kan vara svårt att bedöma vad som är till källans förmån.

-       Den källa som berättar små detaljer talar oftast sanning.

-       Två källor med motsatt tendens ger oftare en mer komplett bild än endast en källa.

 

5.   A) Vad innebär den s.k. baltutlämningen?

      Efter andra världskrigets slut våren 1945 kom många soldater som stridit på axelmakternas sida till Sverige för att få en fristad, av dessa 167 balter.

De blev placerade i 4 olika läger runt om i Sverige bland annat i Backamo utanför Ljungskile.

      2 juni 1945 fick Sveriges regering ett meddelande av Sovjet, ett krav att soldaterna som flytt skulle utlämnas.

Kravet var likadant som avtalet mellan dem allierade, avtalet gick ut på att tysk militär skulle samlas vid den front dem flytt ifrån.

Sverige var dock inte bundna till avtalet mellan dem allierade eftersom att Sverige var "neutralt" land under kriget.

Man förutsatte att de tyska soldaterna skulle bli krigsfångar medans det fanns en risk att balterna skulle bli betraktade som landsförrädare och bli avrättade eftersom att Sovjet hade tagit över de baltiska länderna i kriget.

Det blev hungerstrejk i lägren bland balterna den 22 november. Dem lades in på sjukhus den 27 november, dagen därpå beslutades det att utlämningen av balterna skulle skjutas upp.

I det desperata läget så tog flera soldater självmord, både tyskar och balter.

Vissa stympade sig själva för att stoppa utlämningen.

De tyska soldaterna utlämnades som planerat den 30 november 1945

Den 25 januari 1946 utlämnades till sist 146 balter till ett fartyg tillhörande soviet som låg i Trelleborg.

 

 

B) Jämför de två olika berättelserna och beskriv vilken effekt faktaurvalet har i de båda beskrivningarna. (Vilken bild ger de av historien? Vad skiljer berättelserna åt?)

 

Skillnaden mellan versionerna är

 

Första versionen

-       Det står att det kom 167 balter

-       Det står inget om Tyska militärer

-       Det står att dem inte under några som helst omständigheter ville ge sig som krigsfångar till Ryssarna

-       Det står inget om civila flyktingar

-       Det står inget om vapenstillestånd

-       Det står inget om “förrädare”

-       Det står inget om vem som ledde hungerstrejken

-       Det står inget om militära ranker

-       Det står inget om att det fanns Tyskar i lägren

-       Det står inget om opposition från Svenskt håll

-       Det står inget om att den civila befolkningen besökte internerna i lägren och skrämde upp soldaterna

-       Det står inget om lettiska tidningar

-       Det står att 167 hade krympt till 146 man

-       Den berättar om självmorden och stympniningarna

-       Det står inget om straffet av dem som blev utlämnade

-       Det står att utlämningen kritiserades av både riksdagen och i pressen

 

Andra versionen

-       Det står att det kom över 36.000 balter

-       Det står att ca 3000 tyska militärer kom samtidigt som balterna

-       Det står endast att dem endast flydde undan ryssarna

-       Det står att dem civila fick stanna i Sverige

-       Det står att soldaterna skulle sändas tillbaka där dem var när vapenstilleståndet undertecknades.

-       Det står att dem frivilliga soldaterna kunde bli betraktade som förrädare

-       Det står att officerare ledde oppositionen och hungerstrejken

-       Det nämns militära ranker

-       Det står att både Tyskar och Balter reagerade på utlämningen

-       Det står att det det även från Svenskt håll fanns en livlig opposition

-       Det står att den civila befolkningen besöker internerna och skrämmer upp soldaterna

-       Det står att internerna läste baltiska tidningar som beskrev hemlandet

-       Det står att gruppen (36.000 balter och 3000 tyskar) hade krympt till 146 man

-       Den berättar inte om självmorden och stympningarna

-       Det står att 35 blev dömda till långa fängelsestraff medans resten blev frisläppta inom några månader

-       Det står inget om kritiken från press eller riksdag

 

Den första versionen utelämnar väldigt mycket material vilket gör den tendensiös man kan undra varför källan utelämnar så mycket information.

Den nämner viss information som t.ex om stympning och självmord samt om att utlämningen kritiserades av riksdag och press.

Det känns som att källan är partisk till balternas fördel.

 

Den andra versionen berättar mer detaljerat samtidigt som den utelämnar viss information som är ganska viktiga i sambandet. Jag tror att källan inte vill ge balterna någon fördel utan ge en större bild av helheten.

 

https://www.youtube.com/watch?time_continue=106&v=PLIerqFOi7Y

https://www.youtube.com/watch?v=QS2PxpOu2WM

Texten ur häftet 6. De källkritiska principerna, sammanfattning och exempel.

 

6.    Redovisa minst två teorier kring hur Karl XII dog. Vem sköt honom? Sköt man honom med kulknappen? Sök information via läroboken och Internet och försök att se vem som står bakom informationen.

Värdera dina källor efter de källkritiska kriterierna.

Varför väljer du dessa källor?

Varför skall man tro på dem?

    

Till att börja med så måste man förstå varför Karl XII befann sig vid fästningen Fredriksten.

     Karl XII ärvde ett land från sin far som var en av nordeuropas starkaste krigsmakter, hans far Karl XI hade i och med skånska kriget sett att Svenska armén var i väldigt dåligt skick. Svaret blev då det yngre indelningsverket som gick ut på att ett antal gårdar var indelade i distrikt som skulle betala lön till en soldatgård.

     På en soldatgård fick soldaten och hans familj bo och leva på i gengäld att mannen en månad om året var med på militärövning och beredd att gå ut i krig.

     I samma veva gick sverige en reduktion vilket är indragning till staten (ungefär som skatt) vilket gjorde att kungen fick in mycket pengar som han då satsade på att rusta upp armén.

1718 omringar Karl XII fredrikstens fästning i fredrikshald (Halden). Skyttegravar grävdes i lag med några hundra soldater i varje. Man grävde sig närmare fästningen under uppsikt från kungen.

     Den 30 november 1718 stack kungen upp huvudet ur skyttegraven för att se hur nära fästningen dem var. När kungen sträcker upp huvudet blir han träffad av en kula och dör omedelbart.

Källor:

http://www.so-rummet.se/kategorier/karl-xi

http://www.so-rummet.se/kategorier/indelningsverket

https://www.youtube.com/watch?time_continue=106&v=PLIerqFOi7Y

https://www.youtube.com/watch?v=QS2PxpOu2WM

Texten ur häftet 6. De källkritiska principerna, sammanfattning och exempel.

http://www.so-rummet.se/kategorier/karl-xi

http://www.so-rummet.se/kategorier/indelningsverket

 

 

Teori ett

En norsk kula har dödat kungen, antingen från fästningen, Óferberget eller Mellanberget.

När man röntgade kungens kropp 1917 när man senast tog upp kroppen hittade man inga blyrester i kungens kranium, vilket man däremot hittade i kungens fot från en rysk gevärskula från slaget om Poltava.

Vissa forskare har sagt att kulan kunnat varit i silver, mässing eller brons vilket då bara är spekulationer med väldigt lite fakta.

Det har också kommit fram teorier om att det var druvhagel som sköts från en kanon på någon av bergen som träffade kungen.

Problemet med den teorin är att inga blyrester hittats i kungens huvud vilket gör denna teori ganska suspekt.

 

Teori två

En av sina egna har mördat kungen.

Det fanns troligen flera som ville se kungen död i de svenska trupperna då många var trötta och ville få slut på det långa kriget som hade pågått mer eller mindre sedan Karl XII tog över tronen 1697.

Misstankarna har ändå varit störst mot André Sicre som var anställd av kungens svåger Fredrik av Hessen, som gärna vill se kungen död så han kan överta makten.

Sicre fanns i närheten av kungen i skyttegraven den 30 november 1718.

Enligt vittnen försvann Sicre innan kungen sköts och dök upp direkt efter och lade sedan sin peruk över kungens ansikte, tog kungens hatt och begav sig till Fredrik av Hessen som befann sig vid Torpum ca 7 km bort.

Sicre skickades sedan till Stockholm för att visa upp hatten för kungens syster Ulrika Eleonora.

 

Teori tre

Bland de svenska soldaterna gick det rykten att kungen var odödlig, att det enda sättet att döda honom var genom att använda något av kungens egna föremål som tex en knapp.

Teorin säger att kungen blev skjuten ur svenskt led och att en soldat vid namn Nordstierna såg detta och tog upp kulknappen som hade gått igenom kungens huvud. Det visade sig också att denna kulknapp var en omgjord kapp från en av alla kungens uniformer.

Han tog med sig denna till sin gård i Öxnevalla och efter ett tag slängde han den för att han trodde det vilade en förbannelse över kulan.

1924 hittas denna kul...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Se i texten

Kommentera arbetet: Historia 1a2 - Källkritik

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Gabriel van der Eerden [2018-09-13]   Historia 1a2 - Källkritik
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=60396 [2024-05-02]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×