Samhällskunskap 1B - Mänskliga rättigheter

Hej alla! Här är en del av en en uppsats som jag skrev i samhällskunskap 1b. Jag delar upp den i olika kategorier. Hoppas att ni kan få användning av dessa. Kommentera gärna era synpunkter. Källorna publiceras i sista  delen.

Mänskliga rättigheter

• Vad innebär begreppet ”folkrätt” och vad ingår i folkrätten?

Folkrätten som vi har idag började sin utformas i Europa på 1500- och 1600-talet. Hugo Grotius som är författare till verket “De jure belli ac pacis” brukar kallas för “folkrättens fader” trots att det finns dokumenterade bevis att folkrätten uppstod flera tusen år tidigare.

Ordet folkrätt har sitt ursprung från tyskans “Völkerrecht”. Begreppet härstammar från den romerska rättens begrepp “jus gentium” som kan översättas till “lag av folk”. Det var den del av lagen som handlade om dem som inte var romerska medborgare. Det är en rättsligt begrepp som innehåller en rättsordning i förhållande mellan nationer. Begreppet “internationell rätt” brukar användas i folkmun. Internationell rätt är ett bättre ord enligt mig då rättsordningen inte bara vänder sig till nationer utan också till globala organisationer.

Systemet är uppdelat i två delar, sedvanerätt och traktater. Sedvanerätten innehåller de huvudsakliga reglerna för exempelvis diplomatisk immunitet, havsrätt och neutralitet i krig. Traktater är skriftliga regler och avtal mellan nationer vilka kan fylla ut, detaljera eller justera sedvanerättens regler.

Den internationella rätten innehåller bland annat:

• Mänskliga rättigheter

• Vad som definierar en stat

• Internationell miljörätt

Flera välkända traktat är:

• Genèvekonventionerna

• FN:s stadgar

• Barnkonventionen

• Vad innebär Haag- och Genèvekonventionerna?

Haagkonventionerna är de äldsta konventionerna som idag ligger till grund till folkrätten. Konventionerna behandlar bland annat hur krig får startas, föras och vem som ska anses skyldig till ha startat kriget. Konventionerna tar också upp vem som ska räknas som soldat, förhållandet till krigsfångar och att vapen och kulor som utsätter andra för onödigt lidande inte får användas. Konventionerna tar också upp att använda gift i krig är förbjudet, därav så blev det en sådan uppståndelse angående den misstänkta giftgasattacken i Syrien.

Genèvekonventionerna är globala avtal som bestämmer hur krig får föras, både globala krig men också krig mellan två grupper inom ett lands egna gränser. Genévekonventionerna anses ofta vara de mest betydande konventionerna då dessa tar upp mer specifika regler angående ex. hur man tar hand om sårade soldater i krig som sker på land och till sjöss, men den viktigaste punkten i Genèvekonventionerna är den som tar upp rättigheterna som civilbefolkningen har under ett pågående krig.

• Vilka mänskliga rättigheter anser du som mer viktiga än de övriga? Motivera utförligt ditt svar.

Enligt mig är det svårt att välja enskilda artiklar då alla har ett samband. Detta innebär att den ena kan inte existera utan den andra. Exempelvis så hör artikel 18 som säger att alla har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ihop med artikel 19 som säger att alla har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Därför kommer jag att presentera artiklar tillsammans för att inte dra en enskild artikel ur sitt sammanhang.

Artikel 4 & 5

• 4 “Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.”

• 5 “Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.”

Motivering:

Dessa är viktigare än många andra då dessa utgör grunden för ett modernt civiliserat samhälle. För att man ska kunna kalla ett land för en demokrati så ska dessa artiklar vara en självklarhet. En människa som hålls i slaveri eller säljs genom slavhandel räknas som någons egendom. Detta brukar också hänga ihop med tortyr och bestraffning. Detta synsätt på en människa som är gjord av samma kött och ben som du, som blöder samma blod som du kan inte kallas en demokrati.

Artikel 7, 8, 9, 10 & 11

• 7 “Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.”

• 8 “Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.”

• 9 “Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.”

• 10 “Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.”

• 11 a) “Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.”

Motivering:

Dessa punkter är grunden för ett rättssäkert samhälle, varje person ska kunna begära en granskning av sitt enskilda fall i en opartisk juridisk myndighet vilket ofta är ett domstolsväsende. Om dessa punkter inte efterföljs så får man istället en s.k. polisstat där de mänskliga rättigheterna och individens frihet begränsas kraftigt av de ledande.

Artikel 18, 19, 20 & 21

• 18 “Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.”

• 19 “Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”

• 20 a) “Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.

• 20 b) “Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

• 21 a) “Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.

• 21 b) “Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.”

• 21 c) “Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.”

Motivering:

Dessa punkter är de mest fundamentala delarna för att en demokrati ska fungera. Att varje människa har rätt till att ha egna åsikter som kan vara motsatsen till de styrande ska vara en självklarhet i en demokrati. Dessa punkter har på flera håll i världen tagits bort och man tvingar en människa att tycka något och gör den tvärt emot så fängslar man och dödar personerna som annars kan vara ett hot mot de regerande.

Att folket får välja vem som ska leda landet, landsting och kommuner är en modern uppfattning som är inspirerat av antikens Grekland, närmare bestämt Aten. I antikens Aten hade man en sorts demokrati, dock var det bara fria män som fyllt 20 år och som var medborgare i Grekland och född i Aten som fick vara med och bestämma. Detta skulle alltså inte klassas som en demokrati i dagens samhälle. För att en demokrati ska fungera måste således allas röster vara lika mycket värda oavsett hur rik eller fattig du är. Detta utgör grunden för hur ett demokratiskt samhälle fungerar.

• Hur fungerar FN (enkel nivå)?

Mycket utav det som FN är idag togs över av NF som i och med andra världskriget löstes upp då man inte behålla världsfreden

FN (Förenta Nationerna) är den största globala organisationen som arbetar för fred och trygghet över hela världen. FN formades 1945, efter andra världskriget för att försöka förhindra att ett nytt världskrig. Från början var medlemsländerna 50 stycken och idag är de hela 193 länder. FN är uppbyggt av huvudsakligen två olika beslutande instanser.

Första instansen kallas för Generalförsamlingen, där sitter representanter för de olika medlemsländerna. Generalförsamlingens möten hålls i FN:s högkvarter i New York och där diskuterar man frågor som är globala såsom fattigdom, krig eller den globala uppvärmningen. Varje medlemsland har en röst var oavsett storleken av dess befolkning eller liknande. Dock har inte Generalförsamlingen någon makt att tvinga länder till att följa det som beslutas där, dock kan de uppmana dem att följa beslutet. Dessa uppmaningar kallas för “resolutioner”.

Den andra instansen kallas för Säkerhetsrådet och består av 15 medlemsländer. Fem av dessa är permanenta medlemmar vilka är Frankrike, Kina, Ryssland, USA och Storbritannien. Detta är för att dessa nationer var de som gick vinnande ur andra världskriget. De andra tio medlemsländerna väljs vartannat år oftast enligt en rotationsprincip. De beslut som tas i Säkerhetsrådet

De fem länder som har permanent plats i säkerhetsrådet har något som kallas för vetorätt som innebär att om någon av dem inte gillar ett förslag så kan dem säga nej och då blir det inget beslut oavsett om det endast är det landet som är emot förslaget dessa gäller endast vid intressefrågor ex, om sanktioner eller annat tvångsmedel ska användas. För att ett förslag ska gå igenom måste 9 av 15 röstar för förslaget.

Under åren som har gått så har FN fått fler och fler organ som finns till för att göra världen en bättre plats att leva. Förutom dessa två huvudorgan så finns det fyra till.

Ekonomiska och Sociala rådet ansvarar för frågor gällande personers villkor inom det finansiella, bildandet och samhällsfrågor. De ansvarar också för FN:s samband med globala organisationer såsom rädda barnen och Svenska FN -förbundet.

Förvaltarskapsrådet ansvarade för de områden som kallades för förvaltarskapsområden och mandat, ex. det Brittiska mandatet i Palestina som senare blev Transjordanien (idag Jordanien) och Israel. Man lade grunden för områdenas självständighet och idag så är inte detta organ verksamt då dessa områden idag är självstyrande stater.

Sekretariatet ansvarar för det administrativa arbetet för hela FN förutom för den Internationella domstolen. Man organiserar sammankomster, utföra de resolutioner som FN beslutat om, tar fram beslutsunderlag och översätter alla dokument till sex språk.

Internationella domstolen är det största juridiska organ i ...