Psykologi Pskodynamiska Perspektivet och Beteendeperspektivet

Kap 1:Det psykodynamiska perspektivet

s. 6 - 35

• Personlighetens struktur – detet, jaget och överjagets utmärkande drag

Detet kan man förknippa med det hungriga spädbarnet vilket är en bra bild för drifternas natur och styrka. Drifterna är inte onda eller själviska utan finns där för vår överlevnad. De har inget begrepp om den yttre världen och bryr sig inte att ställa till lite skada vilket t.ex ett hungrigt spädbarn har. Detet är som ett litet barn som skriker ut det direkt den vill ha, den bryr sig inte om möjligheterna finns eller i vilken situation man är, ett bra exempel är bebisar som börjar skrika oberoende vilket situation efter mat, vare sig mamman har möjlighet just nu eller inte. Man vill ha de man vill ha genast. Freud menade att denna drift fungerade enligt lustprincipen.

Överjaget kan man förknippa med där man inte ska tänka bara på sig själv. Man följer lagar och regler och normer alltså regler som egentligen är en självklarhet i samhället. Som förr i tiden så var det väldigt tabu med att en kvinna skulle känna sexuella känslor eller tänka sexuella tankar, det har upphört idag men det finns fortfarande känslor och tankar i vår omgivning idag som anses som tabu. T.ex att vi inte kan bli ihop med t.ex min bästa väns ex eller att ha tankar om att ha sexuella förhållanden med din bästa kompis kille eller tjej. Samt att man inte kan önska t.ex att ett syskon inte fanns eller att ens föräldrar ska dö eller att hoppas på att de aldrig skulle finnas. Det fungerar genom att vi är medvetna att våra tabu önskningar inte överensstämmer med vår etik och moral och då får vi ångest. Vi är alltså medvetna att tänka något sådant eller att utföra något sådant inte är rätt enligt vår etik och moral och därför väljer vi att inte göra det.

Jaget kan förknippas som en dörrvakt i våra tankar. Jaget väljer vad som ska komma igenom i våra handlingar eller inte. Vad vi ska säga, hur vi ska säga det, ska vi utföra våra handlingar, vad kommer det ske för konsekvenser. Ett bra exempel är när du är i konflikt med din lillebror. Din lillebror har just tagit sönder din cd skiva som är jättedyr trots att du har sagt till honom att inte röra sig omkring där din cd skiva ligger. Du tänker dock att du inte kan slå ungen, för han är för liten, och du kan inte skrika på honom för då kan han bli mycket mer ledsen. Samt tänker du att du egentligen kunde ha lagt cd skivan på något ställe han inte kommer åt den. Du väljer alltså då att gå ut och smälla till dörren vilket förknippas med att man har visat sin ilska för barnet och barnet är medveten om att denna handling inte var ok och att det inte kommer ske igen för barnet vet att du kommer bli sur igen. Jaget fungerar alltså som ett förstånd för dina handlingar och andras handlingar och din reaktion till dem.

• Försvarsmekanismerna

Det finns en mängd olika försvarsmekanismer som enligt Freud förklarar varför och hur vi har valt att göra det vi gör samt orsakerna bakomliggande vårt agerande.

Den första vanliga försvarsmekanismen är bortträngning. Bortträngning innebär att saker vi inte vill veta hålls borta från vårat medvetande. Vi vill inte gå till tandläkaren få att borra tänder för vi är rädda för det och därför glömmer vi vår tandläkartid och struntar i den omedvetet.

Förnekande försvarsmekanismen är en väldigt vanlig försvarsmekanism. Den fungerar genom att vi individer vägrar ta emot information som är svårt jobbigt eller hotande. Ett bra exempel är att vi väljer att boka en dyr resa när vi ändå vet att vår ekonomi ligger i botten. Vi är medvetna om att vi inte klarar av ekonomiskt en resa men vi gör det trots allt. Detta beteende är väldigt vanligt hos människor som är med i tv program som t.ex Lyxfällan.

Förskjutning. Förskjutning innebär att man tar ut sina känslor över någon annan än den det egentligen berör. Det kan ha skett att du har varit i bråk med någon kollega eller chef men inte vågat säga emot för det är en individ som du inte känner lika bra som t.ex dina familjemedlemmar. Därför när du kommer hem började du ta ut din ilska på familjen som du är van vid.

Isolering innebär att man kan separera händelser och känslor för varandra. T.ex när du har varit med om en olycka så kan du sitta där helt lugn och förklara för andra olyckan men väljer inte att gråta eller liknande som du egentligen kanske skulle ha gjort om du var hemma.

• Den omdiskuterade Freud – för att förstå Freud måste man veta något om den tid han levde i.

Freud levde i en väldigt korrupt tid med tankar och värderingar som inte skulle vara tabu i dagens samhälle. På den tiden var det av högst grad förbjudet för kvinnor att tänka sexuella tankar. Man fick inte känna sig sexuellt attraherad eller tänka tankar eller ha känslor som i sin tur skulle bidra till det sexuella. Ett bra exempel är också hur dem täckte över bordsben på alla bord. Tydligen skulle de attrahera sexuella känslor från män då män kunde förknippa bordsbenen som kvinnans ben. Man var väldigt omedveten också om hur kroppen egentligen fungerade. I Freuds tid trodde man att kvinnans hysteri berodde på att hennes livmoder har flyttat runt sig i kroppen, vilket vi vet idag är inte möjligt och inte sant. Man var väldigt omedveten om vad som egentligen var sant eller inte. Det var inte heller någon kärlek mellan människorna på den tiden. Folk blev tvångsgifte med de föräldrarna tyckte passade bäst ihop. Detta bidrog till att alla gillade inte alla och alla attraheras inte till alla heller. Du tycker inte att alla killar eller tjejer är snygga. Skilsmässor var väldigt ovanligt och det var mycket ovanligare än förr. Det var inte ok att skilja sig. Hade man skiljt sig hade det blivit mycket prat kring de individer man vistas kring och spenderar tid med. Under denna tid verkade många problem bli lösta via sexuella konflikter hos patienter som hade symptom hos Freud.

• Varför drömmer vi, enligt Freud? Drömarbetet? Dröminnehåll?

Freud menade att vi drömmer för att vi vill komma fram till det omedvetna. Han menade även att det bästa sättet att komma fram till omedvetet material var genom att drömma. Drömmarnas funktion är att de ska uppfyllas förbjudna önskningar som vi vanligtvis inte hade gjort eller tänkt vanligt. Man menar även att drömmarna förkläs, alltså att vi inte minns drömmen helt och hållet och hur den egentligen var. För om vi skulle minnas de i klartext så skulle vi få grov ångest för våra tankar och handlingar i våra drömmar. Han menar även att normala saker enligt oss som vi ser, t.ex pennor, stolpar, pinnar förknippas med det manliga könsorganet i våra drömmar. Ser vi en penna så är det egentligen en manligt könsorgan menade Freud. Freud menade även att om du går upp för en trappa så ska det förklara en önskan om sex med någon som du inte ska önska ha sex med, t.ex med din bästa väns tjej. Även att föremål som har ett runt hål kan förknippas med kvinnans könsorgan. Man menar att det omedvetna är något vi egentligen allra helst vill men kan inte på grund av den moral och etik som finns.

• Freuds utgångspunkter tex. Felhandlingar och felprestationer

Felhandlingar menade Freud var att de omedvetna tar i del i det vi säger och gör. Att vi t.ex när vi säger något och vi råkar säga något annat, t.ex att kalla sin kompis för ett annat namn. Detta kallas för freudiansk felsägning. Ett bra exempel till detta är en situation där en kille på kundservice avslutade samtalet med puss och hej. Enligt ‘’vanliga’’ människor så skulle alla tro att det var en felsägning, alltså att killen på kundservicen inte menade att säga det. Men enligt Freud så menade han att våra felsägningar är något vi vill innerst inne. Så han kanske sa detta för att han önskade att hans fru skulle ha den egenskapen att de avslutade deras samtal med t.ex puss och hej. Resonerar man på detta sätt så kan man komma fram till att missa läkartiden t.ex är inte av någon slump utan helt enkelt det vi ville innerst inne. Ett annat bra exempel kan vara när en kvinna säger snopp istället för stopp. Vanliga människor hade som sagt resonerat att detta är en vanlig felsägning. Men Freud hade resonerat att hon sa snopp för hon är attraherad av något sexuellt.

Kap 2: Beteendeperspektivet (Behaviourism)

s. 36 - 53

• Redogör för klassisk inlärning (OS, OR, BS, BR) och instrumentell (operant inlärning). Skillnaden dem emellan.

OS MAT →  OR SALIVERING

Neutral stimulus (klocka)

BS (Klockan) →  BR (Salivering)

(Exempel: Du ser en docka (OS) hemma hos dig och reagerar inte till den (OR), det är ju en vanlig docka(Neutral stimulans)? Sedan beställer du en biobiljett till en läskig film och sedan går på den. Du ser filmen Chucky och märker att dockorna är dem som mördar människor i filmen. Du går ut från filmen och kommer hem igen och får syn på dockan(BS), du har lite rädsla efter filmen att vistas kring dockor så du undviker att gå förbi den delen av hallen så du slipper se dockan. (BR)

Klassisk inlärning eller som det kallas klassisk betingning går ut på att när man ser något eller hör något så utgår det ett automatisk reaktion vilket är ett reflexbeteende. Ett bra exempel är fysiologen Ivan Pavlovs experiment med hans hundar. Han är medveten om att när hundar får mat i sig så bildar hunden saliv vilket är normalt när en hund är hungrig. Dock märke Pavlo att hundarna bildade saliv innan de fick mat och Pavlo undrade hur det kunde förekomma. Pavlo kom fram till att hunden kände igen något innan den fick mat och det den kände igen var likadant varje gång. T.ex fotstegen från Pavlo när han var påväg upp och gav dem mat. Därför bildade hunden redan innan saliv för att den var medveten att mat var på väg. I experimentet kom Pavlo fram till att detta experiment kan tas upp till en högre grad. Istället för att hunden ska bilda saliv vid ljudet av fotsteg så slog Pavlo till i en klocka varje gång innan de fick mat. Hundarna lärde sig reflexbeteende av andra grad att vänta på två tecken, alltså ljudet av fotstegen och ljudet av klockan och då bilda saliv. Detta gjorde så hundarna blev mer avancerade och inte gick på slutsatsen att så fort den hör steg så ska den få mat. Pavlovs experiment med hans hundar kunde komma upp till en tredje grad vilket förblev den högsta graden av den klassiska inlärningen. Man menade att det går att få hunden bilda saliv på en helt ny sak och inte behöva höra ljudet t.ex av fotstegen eller klockan. Då kan man ha ersatt det med t.ex ljudet av en pistol och då glömmer hunden av de gamla beteenden och får saliv på de nya (skottet av pistolen).

Operant betingning går ut på att det som belönas är det som förstärks. Man menar att det inte bygger från en ursprunglig reflex utan något man måste lära sig att göra vilket i sin tur resulterar i en belöning, t.ex gör läxan för att få ett A i den här kursen. Detta lyfte Skinner starkt upp och även hans experiment det baseras på. Skinner gjorde ett experiment med en duva i en så kallad Skinner låda. I Skinner Lådan finns det t.ex en knapp och en lampa. Duvan försöker göra olika rörelser i Skinner lådan och märker strax att klicka på knappen efter att lampan har lyst. Duvan lär sig alltså då att trycka på knappen strax efter att lampan har lyst och de resulterar att duvan får mat vilket är duvans belöning. Den utvecklar vad Skinner kallar en vidskeplighet. En vidskeplighet är en föreställning att en viss rörelse framkallar mat. Skinner kom även fram till något som heter Chaining. Chaining innebär att flera beteenden upprepas. Man lär då alltså duvan att göra fler rörelser eller beteenden för att få sin belöning (mat). T.ex att duvan behöver gå upp för en trappa, och sen ner och sen klicka på knappen för att få sin mat (belöning). Duvans kunskaper om att lära sig nya rörelser ökar och den blir smartare.

• Beskriv begreppen: Generalisering, diskriminering, utsläckning

Generalisering fungerar tvärtom till diskriminering. En hund som har lärt att bilda saliv vid en bild av en cirkel kan lika gärna bilda saliv vid en bild av en ellips som är nästan identiskt till en cirkel. Man menar då att betingningen inte omfattar cirklar men också cirkelliknande föremål.

Diskriminering är att man lär hundarna att diskriminera mellan olika stimuli. Man menar att man lär hunden skilja mellan t.ex olika ljudsignaler. Att man spelar olika liknande ljudsignaler och lär hunden att vissa ljudsignaler signalerar mat och vissa signalerar inget.

Utsläckning är när ett beteende hos något upphör. Man menar då att ett medvetet ljud som vanligtvis får hunden att börja producera saliv slutar producera saliv. Istället för att den får mat varje gång klockan ringer så låter man klockan ringa men hunden börjar märka vid flertal tillfällen att det inte kommer något mat. Hundens vana beteende med att höra ljudet och få mat upphör och nästa gång när den hör ljudet så producerar den inget saliv.

• Vad menade Watson med citatet ”Ge mig ett dussin spädbarn…”

Med detta citat menar Watson att han kunde uppfostra barn till att bli vad som helst, advokater, doktorer, konstnärer eller kriminella om du låter dina barn bli uppfostrade i en miljö han skapat. Hans teori på barnuppfostran gick ut på att barn ska behandlas med respekt. Han menade att man skulle aldrig använda fysisk bestraffning mot barn (något som var väldigt vanligt under hans tid). Watson menar även att föräldrar ska aldrig krama eller pussa sina barn. Han menar även att man ska enbart skaka hand på morgonen. Han menade då alltså att den bästa uppfostran hade varit om barn uppfostrades enligt ett roterande schema av olika föräldrar och vårdare. På det viset skulle barn bli mer självständiga och föräldrar kärleken skulle inte stå ivägen för en korrekt uppfostran. Denna teori har efterlämnat hemska händelser och kritiserats väldigt grov. Watsons barn och barnbarn har gått ut och pratat om hur Watson förstörde många människors liv både deras och många andras. Många av Watsons barnbarn och barn har tagit självmord för att de blev just uppfostrade på Watsons teori vilket resulterade i osäkerhet och ånger.

• Vad gick experimentet med Albert och den vita råttan ut på?

Watsons mest kända experiment är det som brukar kallas för Albert och den vita råttan. Detta experiment gick ut på att betinga ett barn att känna rädsla för något som den vanligtvis inte är rädd för. Under två månader lånade Albert ett barn från en mamma och under dessa månader så gjorde Watson, Albert väldigt van med olika vita djur, t.ex vit råtta, vit kanin, vit apa och etc. Albert visade inte någon rädsla för djuren och tog dem i hand och lekte med dem. Därefter började Watson göra ett obehagligt ljud varje gång genom att slå på ett metallrör varje gång Albert räckte sig till råttan. Albert blev rädd och grät och därefter undvek och sträcka sig efter råttan. I senare experiment så blev Albert rädd så fort han såg råttan och sträckte sig direkt efter sin mamma. Det Watson hade gjort var att de åstadkommit en koppling med de obehagliga ljudet och råttan. Med denna klassiska betingning har Albert bildat en rädsla runt råttor som inte fanns där förut. Det visade sig också att Albert bildade rädsla för djur som liknande den vita råttan, t.ex vita kaninen, vita apan och så provade Watson en vit mask med vitt skägg som gjorde Albert rädd också. De kom fram till slustsatsen att Albert hade generaliserat den betingade rädslan till att gälla för fler djur och föremål som liknande.

• Beskriv begreppen: Positiv och negativ förstärkning samt bestraffning.

Positiv förstärkning innebär att man belönar önskat beteende. Negativ förstärkning är också en form belöning, som består av att man tar bort något obehagligt. Straff innebär att oönskat beteende följs av något obehagligt.

Övrigt

• Varför drabbas vi av fobier enligt inlärningspsykologin? Hur kan vi bli av med fobier? Varför drabbas vi av fobier enligt Freud? Hur kan vi enligt det psykodynamiska perspektivet bli av med en fobi?

Enligt Freud så drabbas vi av fobier på grund av vår uppväxt. Freud menar att uppväxten är faktorn för varför vi har rädslor för t.ex spindlar. Har du haft en dålig uppväxt med din far eller mor där du kommer ihåg en del i livet du inte vill komma tillbaka till så menar Freud att den rädslan du hade för din far kan gå över senare i livet till att vara något annat som en spindel. Det som symboliseras menar man att de som vi är rädda för är bara en faktor för något som vi har stoppat undan i de omedvetna men som vi egentligen är rädda för. ‘’Det är egentligen pappa jag är rädd för men jag vill inte veta av han och har inte hört av han på 20 år så de ligger djupt inne i mig. Min rädsla för spindlar kan då symbolisera för något vi är rädda för i de omedvetna.  Dock har Freuds tankar kritiserats då man menar att det inte går exakt att bevisa varför en individ har en fobi. Hur ska t.ex höga höjder (t.ex berg och dalbanor) och uppväxten med dåliga föräldrar ha någon koppling överhuvudtaget. För att bli av med en fobi så måste du gå till en kognitiv beteende terapeft (KBT). Hos terapeften lär man sig stegvis hur man botar sin rädsla alltså fobi. Man går stegvis och kan börja prata om djuret man är rädd för. Sedan kan man nästa gång så kan man visa bild på djuret kanske för att underlätta synen på t.ex spindeln eller något annat djur. Sedan kan man avsluta med att kanske ta dit djuret för att du ska komma närmare djuret.

Enligt inlärningspsykologin menar man att det är miljön som styr dina fobier. Det är Watson som studerade fobierna enligt inlärningspsykologin där han gjorde ett experiment för att se vad som egentligen påverkade fobien. Detta experiment är väldigt känt och i det experimentet visade Watson att något som man inte är rädd för kan man bli rädd för beroende på miljön. Watson bevisade detta påstående genom ett experiment med en bebis och en råtta. Watson lät barnet leka med råttan och barnet  var inte rädd alls kring råttan. Men Watson började slå till ett järnrör med ett annat rör som i sin tur gjorde ett väldigt obehagligt ljud. Barnet valde då undvika att ta i råttan och blev istället rädd och räckte sig åt sin mamma istället för råttan. Detta kan man även se på exempel idag där läskiga filmer som utspelar sig på natten på en kyrkogård t.ex. Där folk blir mördade när man går igenom. Unga eller äldre som då ser filmen kan i sin tur undvika att gå igenom kyrkogården för att komma hem på grund av filmen. Alltså i filmen skedde det något obehagligt på den platsen så därför ska jag undvika att passera platsen.

• Jämför psykodynamiska perspektivet med beteendeperspektivet när det gäller t.ex. synen på människan och när det gäller medvetandenivåer. Vad är likt/olikt?