Myndigheter förväntas uppmuntra entreprenörer att välja bort fysiska kvitton och kuponger

Papperstillverkningsindustrin möter ännu en gång motstånd när allt fler svenska butiker väljer bort papperskvitton och kuponger. En av de aktörer som nyligen uppmärksammats för sitt revolutionerande steg är Björn Borg och flygbolaget Ryanair som fimpar papperskvitton. Även om de fysiska skraplotterna som många resenärer är bekanta med kvarstår på flygresorna så är steget i rätt riktning, kommunicerar Ryanairs ledning i den irländska huvudstaden Dublin.

Enligt Dagens Handel skrivs det ut drygt 1,5 miljarder papperskvitton i Sverige varje år. Processandet uppskattas ta mellan fem till sju minuter och kostar 50 – 70 svenska kronor.

Johan Magne är medgrundare till ETNetwork och är en av entreprenörerna som ligger bakom den digitala kvittotjänsten Kwick. Han menar att siffrorna som representerar kostnaden är betydligt låga och att de sjuttio kronorna som nämns i beräkningen bara täcker den fysiska hanteringen. Inkluderas bokföring och annan administration så blir summan mycket högre, påstår han.

Lågt intresse för fysiska bekräftelser

Enligt Lars Nilsen, forskare och lektor i människors köpbeteende vid högskolan i Kristianstad, är kunderna inte intresserade av fysiska bekräftelser som produceras på papper.

Han menar att det finns en klar anledning till att konsumenter väljer SMS-biljetter, digitala kuponger och flygbiljetter genererade i koder. Trenden återses även inom casino spel, där branschen övergått totalt mot det digitala hållet. 

– Metoden är enklare, snabbare och mer bekväm. Jag tror att trenden kommer bli ännu större inom de närmsta tio åren, säger Nilsen.

– Man vill i grund och botten bara förbruka bonusen, biljetten eller kampanjen som man har med sig. Titta bara hur de större matjättarna har gjort, fortsätter han.

Norden i framkant, men det krävs mycket arbete

Men för att bli större och bättre inom digitaliseringen av kvitton och kuponger så krävs det att myndigheterna har samma inställning och attityd till den nödvändiga förändringen. Detta menar Fredrik Jansson, som arbetar som specialist inom digital ekonomi på IT-tjänsteföretaget Tieto.

− Att e-fakturor blivit en framgång i grannlandet Finland beror på att de finska myndigheterna ställt krav på företagen vid upphandlingar, säger Jansson.

Enligt honom behandlar de finska myndigheterna över 600 000 kvitton och 1,1 miljoner fakturor per år. I Sverige är siffran högre än så.